Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Förra månaden åkte Málaga ur kampen om att bli kulturhuvudstadsår 2016. Det var synd! Men å andra sidan så förvånar det mig inte. Dessvärre! För om det är någon som har haft svårt att komma igång så är det La Fundación Málaga Ciudad Cultura. Riktigt många av provinsens medborg-are har lojalt och helt frivilligt knagglat på för att ge Málaga sjysta vinstchanser – bland annat En Sueco, som under mer än ett år har försökt att få till en intervju med dem som skulle stå i spetsen för kandidaturen. Men icke, först under slutet av juni i år vaknade de – och då var det redan många som tröttnat på att kämpa mot väderkvarnarna. Det är synd och skam och också pinsamt att få bekräftat det som jag annars försöker förklara som en fördom för utomstående: mañanakulturen lever och frodas i Málaga.

I annat fall prisar jag gärna mitt nya land högt, för det är (det vet alla vi som bor här) ett fantastiskt, färgrikt och mångfaldigt land, men nu när jag är i gång med att gnälla så kan vi lika gärna se på The Bull Business också.

Diskussioner om huruvida man ska förbjuda tjurfäktningen har svept över Spanien under den gångna sommaren – och speciellt efter att man i Cataluña röstade för ett sådant förbud, vilket har fått känslor att svalla. Saken kan gott och väl nu gå och bli en het politisk potatis inför nästa val. Jag håller helt med om, att vi lever i en gammal kultur och att inte allting går lika fort som införandet av demokratin, men att saken tas upp på allvar först 2010 är väl i alla fall överraskande. Hur förmörkad kan man vara i ett modernt samhälle? Det finns det uppenbart inga gränser för. All underhållning, som inkluderar djurmisshandel, bör naturligtvis vara förbjuden och överträdelse av lagen bör straffas hårt. Några menar att tjurfäktningen säkert kommer att dö ut av sig själv allt eftersom erkännandet, att djur också har en själ, brer ut sig i Spanien. Men när ska detta ske? Det ser inte ut som om det står och väntar runt hörnet. Folk släpar fortfarande med sina barn till tjurfäktningar för att visa dem hur man hetsar till blodspillan. Och vad denna form av uppfostran kan resultera i såg vi dessvärre allt för tydligt då den lilla kvigkalven blev plågad och misshandlad till döds under sommarens stadsfest i Alhaurín. Detta hade inte hänt om ungarna inte hade sett deras föräldrar tända på tjurfäktning. Alla djur ska naturligtvis behandlas med respekt. ”Ja, men tjuren har ju ett så bra liv innan den ska till arenan”, hör man jämt. Ja, det hoppas jag verkligen. Men det gäller för övrigt också de djur som en dag ska slaktas, och det är inte på något sätt en vettig ursäkt för att döda ett djur för underhållningens skull.

Som tur är så är debatten i gång, och den ska hållas igång. Det är bara på det sättet som vi får bort denna skamfläck från vårt land och kan koncentrera oss på de andra viktiga och mer aktuella problemen såsom t.ex. ekonomin, arbetslösheten, korruptionen… Så, kära läsare, lägg dig i debatten och gör din åsikt hörd. Apropå det så kom årets bästa och mest lämpade uttalande från en av sakens huvudrollsinnehavare; på en tjurfäktnings-arena i Navarra tillkännagav en tjur sin mening klart och tydlig genom att helt enkelt lämna arenan via åskådarplatserna. Sådär ja!

Ha en härlig november!

Helle Espensen.

 

Av Helle Espensen

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

SUECO

PLUS+

SPARa 20%

00
Dagar
00
Timer
00
Minuter
00
Sekunder

Spara 20% på ditt första år med SuecoPlus+

Använd koden:

plus2021

Sök på En Sueco