Förgiftning hos sällskapsdjur

Förgiftning hos sällskapsdjur

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

 

Många hundar, speciellt valpar, är inte så noggranna med vad de äter eller tar upp från marken. De kan slicka i sig gifter som eventuellt hamnat på pälsen eller få i sig gifterna direkt om de äter giftiga krukväxter, läkemedel eller ett förgiftat byte, t.ex. en förgiftad råtta. Djur kan också bli förgiftade genom att bara andas in giftiga ämnen. Även katter kan få i sig gifter på olika sätt.
De vanligast förekommande förgiftningarna hos sällskapsdjur i Spanien är utan tvekan warfarin och stryknin (råttgift), tätt följda av insektsgift som organofosfater, karbamater, amitraz och pyretriner samt klor, bly från batterier och kanske inte helt överraskande – marijuana.

Symptom på förgiftning
De vanligaste symptomen vid förgiftningar är kräkningar och diarré. Kräkningar uppträder visserligen i samband med många (inte alla) förgiftningar, men har i de flesta fall en annan orsak. Det är därför inte säkert att hunden är förgiftad bara för att den kräks. Ibland ses också vingliga rörelser, kramper, inre blödningar, ovanligt kraftig salivering och medvetslöshet.

Första hjälpen vid misstanke om förgiftning
Utan en undersökning är det svårt att dra slutsatsen att det är en förgiftning som är orsaken till ovan nämnda symptom. Om misstankarna däremot är välgrundade och du vet att ditt djur helt nyligen fått i sig något gift, försök då att få det att kräkas genom att lägga en matsked senap, djupt ned på tungan. OBS! Detta skall dock inte göras om det gäller frätande syror, alkaliska produkter eller om djuret är medvetslöst. Om giftet sitter utvärtes skall du tvätta det med vatten. Låt inte hunden eller katten slicka sig efteråt. Om djuret är exalterat och har kramper, försök då att skydda djuret så att det inte skadar sig. Är djuret medvetslöst, se till att tungan hänger ut. Sätt t.ex. en trådrulle mellan käkarna.
Därefter skall du omedelbart kontakta din veterinär. Ring alltid, om möjligt, och förvarna veterinären då förgiftningsfall ofta är akuta situationer, då ingen tid finns att förlora. Kan man, skall man ta med ett prov på det man misstänker är giftet och gärna även ett prov av uppkastningen. Om giftet kan identifieras, sparar man tid. Att dela in ämnen i olika giftklasser säger inte alltid allt om giftets grad av farlighet. Avgörande är hur mycket av ämnet som intagits och i vilken koncentration. Andra faktorer som inverkar är djurets ålder och allmäntillstånd. Det är sällan möjligt, varken för djurägaren eller för veterinären, att säga vilket gift det rör sig om. Enda undantaget är när ägaren sett hunden eller katten äta av giftet.

Vad sker med giftet i kroppen och vad är behandlingen
Nedbrytningen av gift sker framför allt i levern som är kroppens avgiftningsorgan. Nedbrytningsprodukterna utsöndras därefter nästan alltid med urinen via njurarna. Giftet kan ha en riktad verkan på ett speciellt organ eller påverka hela djuret. Hos veterinären behandlas djuret beroende på symptomen det visar. Huvudprincipen av behandlingen är att återställa de normala livsfunktionerna. Man försöker åstadkomma att så lite som möjligt av giftet absorberas av kroppen genom att ge djuret ett preparat som påskyndar passagen genom tarmen. Om djuret är exalterat och har kramper bör det få lugnande medel och om den har svårt att andas bör den få syrgas. Om det är en kort tid sedan giftet förtärts kan veterinären försöka få djuret att kräkas genom att ge den en injektion med kräkmedel.
I de fall man vet vad som orsakat förgiftningen kan det finnas något motgift som djuret kan behandlas med. I många fall misstänks förgiftning endast med ledning av symptomen. Om ägaren inte har noterat att djuret varit i kontakt med något giftigt ämne är det ofta mycket svårt att bedöma om djuret verkligen är förgiftat och i så fall av vad. I Spanien finns det en giftinformationscentral dit både veterinärer och allmänheten kan ringa och få råd vid akuta förgiftningar, tel. 915 620 420.

Ge aldrig smärtstillande medicin avsedd för människor till sällskapsdjur
Ge aldrig en hund ett smärtstillande medel avsett för människor annat än på veterinärens inrådan. Vissa smärtstillande medel är mycket giftiga för hunden. Behöver din hund något smärtstillande är det bättre att ringa veterinären och fråga om råd istället. De flesta hundar tål inte paracetamol som finns i många värk-tabletter. För katter är aspirin (acetylsalicylsyra) direkt livsfarligt.
Se även: www.swecat.com/v4/skotselrad/hundskotsel/hundforgiftning.php

Andra giftiga saker för hund
• Choklad, ju större kakaohalt, desto värre
• Tobak
• Medicin
• Råttgift
• Blommor och växter av olika slag
• Rå lök
• Klorerade desinficeringsmedel
• Insektsgift
• Ormbett
• Paddor
• Olika bekämpningsmedel

Susanne Kamu, Skandinavisk Smådyrsklinik
Autoriseret dyrlæge, D.V.M
contact@petvetkamu.com
www.petvetkamu.com
Tlf. 952 667 333

Av Susanne Kamu

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

SUECO

PLUS+

SPARa 20%

00
Dagar
00
Timer
00
Minuter
00
Sekunder

Spara 20% på ditt första år med SuecoPlus+

Använd koden:

plus2021

Sök på En Sueco