Möte med den andalusiska jättehönan – La Sureña

Möte med den andalusiska jättehönan – La Sureña

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email
hons-1

Det finns över hundra olika hönsraser i världen och i Andalusien finns det tre speciellt kacklande arter; la Andaluza azul, la Utrerana och la Sureña. Här är hönskulturen en vetenskap i sig och uppfödarna är mycket passionerade. En av dem är 56-åriga José Manuel Arrebola, som på sin finca, i närheten av Fuengirola, berättar varför den andalusiska jättehönan la Sureña har vunnit hans hjärta.

Klockan är sju på kvällen och det knastrande ljudet av grus under bildäcken bryter landsbygdens stillhet. Bilen skumpar upp och ned på den ojämna vägen som leder fram till den slutliga destinationen; en andalusisk hönsfarm. Åtta hundar, en svart spansk häst, en avokadoodling och drygt 50 höns är den syn som man möter när man kommer fram till José Manuel Arrebolas gård. Och bakom de vitkalkade murarna gömmer sig ännu fler höns. José Manuel Arrebola, som är medlem i föreningen för andalusiska höns (Asociación de Criadores de Gallinas Autóctonas) med huvudkontor i byn Álora, har nämligen ca 235 Sureña-höns gående indelade efter storlek, ålder och gener. Hönsen utgör hans stora passion och han är ofta med i tävlingar med sina finaste exemplar. Han har flera gånger vunnit första pris men priserna utgörs inte av euros och cents utan istället av en pokal och erkännande. En positiv sak enligt Arrebola.
”Den andalusiska hönskulturen bygger på passion och inte på ekonomiska motiv, vilket jag tycker är mycket sympatiskt. Det handlar inte om att tjäna pengar eller om att skapa den perfekta hönan eller tuppen. Vi känner alla varandra och därför betyder prestigen och erkännandet mycket. Det är en tävling mellan vänner vilket också gör hela upplevelsen ännu bättre.”
 
hons-3
Sureña-hönan uppfödd under generationer
Den sydspanska lanthönan la Sureña är en intressant skapelse. Den är uppfödd under generationer och precis som flamenco, sangria och siesta är den en del av Andalusiens själ.
Sureña är en höna som alltid har varit en del av den andalusiska campon. Den kommer från Cádiz och under många år har den också bara funnits på små gårdar i Andalusien. Kännedomen om la Sureña utanför Sydspanien är därför inte speciellt stor, men det håller på att förändras nu.
”Jag ser en ökande efterfrågan från flera platser i norra Spanien, från Kanarieöarna och västerifrån, och jag blir kontaktad av människor som gärna vill köpa höns av mig då de känner till tävlingarna.”
La Sureña har också många positiva egenskaper. Dessa hönor är nästan dubbelt så stora som de hönor som levererar ägg till matbutikerna och därför är också äggen större och innehåller många gånger två äggulor. På grund av storleken kräver de dock större ytor var de kan gå och picka i jorden. Men att hönorna går fritt under bar himmel har en positiv effekt på äggen, som skiljer sig lite mot dem som man kan köpa i matbutikerna. Skalet är tjockare och vitt samt äggulorna har en klarare gul färg och fyller nästan hela ägget. Och det är de kvaliteterna som har gjort la Sureña till en favoritgårdshöna i Andalusien under flera generationer.
 
Höns med ekologi under vingarna
De naturliga omgivningarna har också den effekten att hönsen sällan blir sjuka då deras immunförsvar förstärks av de gynnsamma omgivningarna. Det gör bland annat att de inte får en massa antibiotika och att de ofta lever ekologiskt.
”Jag är mycket positiv till ekologiska och naturliga produkter. Jag har förståelse för att man måste massproducera ägg och kycklingar för att möta det behov som befolkningen har men ekologiskt är rätt väg att gå. Min avokadoodling är också ekologisk och även om frukterna är mindre och jag inte kan producera så mycket är det rätt lösning, då det är åt det hållet som utvecklingen går. Dessutom arbetar jag som advokat så jag är inte beroende av intäkterna av mina odlingar.”
Ekologiskt har på många platser blivit det nya svarta och i Skandinavien är det allt fler smågårdar och matbutiker som tar etisk ställning till frågan, som t ex danska matbutikskedjan Kvickly som inte längre säljer produkter med burhönsägg. Trenden ses även i Spanien, säger José Manuel Arrebola – om än inte på samma nivå.
”Det är väldigt många krafter i Spanien som arbetar för ett miljö- och djurvänligt lantbruk. Men det är ett stort land och det gör det svårt att få igenom förändringar. Dessutom är de ekologiska produkterna mindre och dyrare, vilket har stor påverkan på kundernas val.”
Även om allt fler spanska lantbruk går över till att vara ekologiska gör den andalusiska Sureñas storlek och långsamma växtkurva att de inte lämpar sig till större produktion, och det är knappast de som kommer att ersätta burhönsen. De lägger nämligen långt ifrån lika många ägg som de mindre burhönsen som är framavlade för ändamålet och antalet ägg varierar också mycket. Därför kan man aldrig ge en garanti för leveranser av ägg, berättar Arrebola, som har avlat höns sedan 2006.
hons-2
Las Sureña är som kvinnor – vackra på sitt sätt
Att José Arrebola inte distribuerar sina ägg beror inte bara på de osäkra förhållandena i samband med äggleveransen. För honom handlar det också om att avla den bästa hönan eller tuppen, och till det går det åt många ägg. Det är en lång process som sker genom noga val och uppdelning av de små kycklingarna. För tillfället har han 150 småfåglar som är indelade i grupper efter när de kläcktes. Uppdelningen gör att han kan jämföra kycklingarnas storlekar och karaktärsdrag och därmed se vilka som är potentiella vinsthöns. Varje kyckling har också en färgad ring kring benet som visar vem som är fadern, så att han kan använda samma tupp till fortsatt avel om det är lyckat. Och hanen har det som äggulan i ett ägg – han placeras nämligen tillsammans med fyra-fem hönor varje gång ett nytt gäng kycklingar ska avlas. Men den perfekta hönan är svår att avla fram.
”Av nästan 400 kycklingar förra året har bara 20 blivit succéer. Men det är en del av det som gör uppfödning av Sureñas intressant. Det är spännande att se hur de utvecklas. Det är precis som med kvinnor. De är olika men alla är vackra på sitt sätt. Och orsaken till att jag fallit för la Sureñas är just deras elegans. De är höga, majestätiska djur och jag älskar att varje enskild kyckling blir en unik skapelse.”
Att hönsen är så olika kan dock göra det svårt i tävlingarna.
”Ofta är man oenig med domarnas beslut då allting handlar om smak”, berättar José Manuel Arrebola och skrattar.
”I senaste tävlingen kom jag t ex bara tvåa och jag tycker naturligtvis att min höna var den bästa.”
Av Christine Petersen

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

Sök på En Sueco