BodyTalk om - framgångstyranni och fördjupning

Som i många andra branscher använder vi BodyTalkare förkortningar. CTHD (Calm The Heck Down) är en av dem som jag ofta tar till när jag ska översätta kroppens försök att få min uppmärksamhet: Slappna av lite då! Stäng av datorn och lek lite med hundarna i stället. Av med stegräknaren, kaloriräknaren och Likes-antalet, och gå en helt vanligt promenad. Jag hänger med i att KPI (Key Performance Indicator) är ett okej sätt att mäta framgång på i företagslivet men det ska ut ur mitt privatliv. Ju fler övervakningsmonitorer vi tillåter desto mindre lyssnar vi på vår kropp – till våra egna behov.

 

Detta är en önskan som jag delar med flera av de människor som söker upp mig för en BodyTalk-session; att finna en plats där det inte är nödvändigt att prestera, leva upp till ideal, mycket höga självstandarder och målsättningar, fixa, ordna och tackla en massa å egna och (många gånger) å andras vägnar.

 

En gång var jag väldigt stolt över att kunna multitaska. På jobbet var det ofta nödvändigt och det var tidssparande. Det var effektivt. Men sanningen är att NEJ, jag kunde inte multitaska. Jag pressade bara mig själv omänskligt hårt för att prestera det som förväntades av mig. Som jag förväntade mig av mig själv. Och förväntningarna ökade varje dag. Det fanns ingen tid till vila. Självbeställd framgångstyranni.
Multitaskingen flyttade med in i mitt privatliv och jag kunde titta på tv-nyheterna medan jag pratade i telefon med en väninna samtidigt som jag skar upp grönsaker till salladen. För att det inte ska vara lögn, jag hade fötterna placerade i en av de här fashionabla spa-grejerna och allt. Och samtidigt gick jag, nej, sprang jag ett varv i min hjärna för att hitta receptet på den maträtt som skulle ackompanjera salladen. Familjen skulle ju gärna ha både hälsosam och Facebookvänlig mat. Vid sidan om kördes ett spår med små och stora saker, som jag skulle komma ihåg att göra, köpa, fixa och säga i omsorg för min familj och mina vänner, kollegor, grannar, klimat och världsfreden, fan och hans vänner, så att allt kunde köra på den högglansiga rälsen som jag lagt ut: ingredienserna till det perfekta livet. Gick någonting kanske förlorat här?
Det var galet stressande att göra så många saker på en och samma gång – och det var till och med på det som man kallar fritiden. Hjärnan arbetade på i full fart och resten av kroppen försökte hänga med. Men efter ett tag började allt fler fysiologiska system att brännas ut.

Jag kom ut i tid! Medan många drabbas av stress, depressioner och ångestanfall upplevde jag ingenting dramatiskt; jag fick inget nervsammanbrott, jag mötte ingen buddistisk munk på ett berg i Nepal, upplevde ingen överföring av visdom av en delfin i Medelhavet… Nej, jag fick BodyTalk-sessioner av kollegor i några månader och långsamt fick min kropp ingrediens efter ingrediens till det förtjänade perfekta livet. Och plötsligt en morgon vaknade jag upp med ett mycket enkelt recept: Jag ska bara var här, uppleva livet, göra mina saker så bra jag kan och ja, ändra min uppfattning och därmed min kropps kemi. Vips! Det låter så enkelt och det är det faktiskt också, bara vi följer kroppens signaler. Hur snabbt kan man förändra en vana? På ett ögonblick!

 

Och vad händer då med allting som jag inte hinner nu? Jag har ingen aning.
Jag måste inte hinna med en massa på min fritid längre – och trots det känner jag inte att jag saknar någonting. Nu efteråt kan jag faktiskt inte komma ihåg vad allting var som jag absolut var tvungen att bocka av varje dag.

 

En sak som har sin fasta plats i min privatlivskalender är fördjupning. Jag går inte in i det på ett religiöst sätt men jag kan visst fördjupa mig i en kyrka fylld med ljus. Det kan också vara en långsam promenad med djuren i bergen, en lugn stund liggande på rygg med den blå himlen över mig pratandes lite med måsarna, skrivandes en bok, matlagning, långa, djupa samtal med min man och goda vänner – och som en extra gåva är jag så tursam att jag har ett jobb som ger plats för fördjupning: i sessioner med de människor och djur som kommer till mig för BodyTalk.
Ge dig själv den upplevelsen – och ha en riktigt härlig juletid!

 

Av Helle Espensen, auktoriserad BodyTalker – både människor och djur är välkomna