La sueca – Det borde vara en självklarhet

Det kanske börjar bli lite tjatigt, men det går inte att komma ifrån att fotboll inte är mitt största intresse.
Av denna anledning är det säkert många av er läsare som redan känner till rubrikerna som man kunnat läsa i både svenska och spanska sportbilagor och tidningar om Málaga CF som bjöd sina supportar på gratis inträde om de donerade blod. Dock nådde inte detta mig, som som sagt är väldigt seg i sportsvängarna, förrän nyligen när jag satt i bilen och lyssnade på radio när radioprataren uppmärksammade det i samband med någon musikfråga.
För er som liksom jag inte riktigt hängt med i sportvärldens nyheter så handlade det om att sjukhusen i Málagaområdet i september rapporterade om akut blodbrist vilket fick Málaga CF att ta initiativet till att bjuda på gratis inträde till de 500 första supportrarna som lämnade blod utanför arenan i samband med matchen som spelades den 13 september.
Superbra initiativ tycker jag, bravo! Härligt att se att det sker någonting någonstans. Idrott och hälsa hänger ju också ihop så stor applåd till Málaga CF.
Å andra sidan en känga åt oss boende i dessa trakter. Att det råder blodbrist på sjukhusen beror helt och hållet på oss. Jag vet att många är spruträdda, andra har svårt med tanken på blod, och det är ju okej, man ska inte tvinga människor som mår dåligt av det – att donera blod ska man ju inte må dåligt av. Men alla oss andra, som är friska och krya och inte har fobier i samband med det, fy. Oftast handlar det bara om att man rent ut sagt är för lat för att ge sig iväg och göra det. Fy säger jag!
Här i Andalusien är reglerna sådana att friskt blod är alltid välkommet. Det innebär alltså att vi svenskar, som är friska och inte varit utsatta för blodsmitta, inte har några som helst problem med att donera blod. Inte heller är det speciellt krångligt. I Málaga t.ex. står det ofta blodbussar utanför El Corte Inglés. Och det tar inte heller lång tid, bara att hoppa in i bussen, fylla i personuppgiftspappren, donera, få lite mellanmål medan man vilar och så är man redo för Málagas stadsliv igen. På en del platser har de istället blodgivardagar på kulturhus, vårdcentralen m.m. När man en gång har registrerat sig får man i fortsättningen ett sms till sin mobil om när nästa blodgivardag äger rum i närheten där man bor. Vill man kan man även gå in på hemsidan: www. donantesmalaga.org där man lätt (även om man inte är expert på spanska) kan se information över framtida blodgivardagar och platser.

Själv har jag alltid sett upp till blodgivare. Jag minns att jag redan som barn ville bli blodgivare när jag såg knappnålen som mina föräldrar fått när de gett blod. Jag minns att jag tyckte att det var så fint, att ge en annan människa sitt eget blod. Nu när jag skriver detta flyger mina tankar istället iväg till de moderna, enligt mig olidliga filmer, uppföljare, TV-serier och böcker om vampyrer och tonårskärlek…
Hur som helst. Min barndoms fascination av knappnålen med den lilla röda droppen banade vägen för att jag i universitetsålder, boende i Stockholm, började donera blod. Då för att det var en god gärning, men även för att jag samlade på mig en fin uppsättning av kaffekoppar från Gustavsberg, och så när jag flyttade hit till Costa del Sol upptäckte jag hur enkelt det var i och med blodbussen i Málaga. Visserligen får man inga fina kaffekoppar här, en gång har jag fått en t-shirt, annars belönas man med söta bakverk och lite juice, och den riktiga belöningen är ju vetskapen om att kanske just den där påsen blod räddar livet på en medmänniska. Är inte det nog? Låter det för pretto? Men föreställ dig då att du själv råkar ut för en olycka och behöver blod men får besked om att blodbanken är tom.

Vilken press jag satt på mig själv nu. Nu måste jag ju själv föregå med gott exempel och pallra mig upp ur soffan och bli en aktiv blodgivare igen.