Vandringsparadiset vid Lentegí

För att komma till Lentegí ska man ta A 4050, som börjar i Almuñecar och går mot Granada. I folkmun kallas vägen för ”La Cabra” (geten), och måtte det kanske bero på att den påminner om en getstig? Det kanske inte stämmer helt och hållet, men den snirklar sig fram och tillbaka och i det stora hela är det en väldigt vacker väg, som man bara ska prova.
Ett par kilometer efter att ha passerat Otívar är det dags att svänga av. Vägen leder upp till höger och stiger hela tiden tills man efter ett par kilometer kommer till den lilla byn.
Jag har valt att kalla de tre vandringarna: 1. Runt det fyrkantiga berget, 2. Bergskammen ut och hem samt 3. Paradisdalen.

 

 

Runt det fyrkantiga berget (vandring 1 – ca 9 km)
För att komma upp till början av denna vandring ska man inte köra hela vägen till Lentegí. Istället svänger man av till höger där det finns en skylt varpå det står ”acceso norte – piscina – polideportivo”. Här börjar en grusväg och den ska man följa tills man kommer till ännu en skylt med samma text. Även denna grusväg svänger till höger och man ska bara köra vidare tills man kommer ända upp på bergskammen. Här växer det en stor tall och man kan se Sierra Nevada. Nu är det bara att parkera under trädet och kliva ur bilen. Mot höger ser man det fyrkantiga berget i all sin prakt och det kan vara intressant att veta att berget är en del av bergskedjan Sierra del Chaparral. Smeknamnet ”Det fyrkantiga” har det fått från en skandinavisk vandringsklubb i La Herradura, så vi lånar det. I övrigt är det bara från denna vinkel som berget ser fyrkantigt ut.

Nu är det en lätt vandring som följer grusvägen i ca 3-4 km i riktning mot berget. För det mesta är det alldeles flackt men vid ett ställe kommer man till ett litet pass som man måste ta sig över, men det är inte alltför ansträngande. Väl över öppnar sig en fabelaktig utsikt mot öster och alla Sierra Nevadas bergstoppar, och några till. Under vandringen passerar man en plats med ett roligt ”ansikte” i berget – kom ihåg att hälsa fint. När man gått förbi kommer man till ett ställe där en annan stig svänger av till höger och den ska vi ta.

Stigen är markerad med gula prickar och är lätt att följa. Den går hela vägen runt berget och då det är en vandring som inte innefattar speciellt många höjdmeter kan den rekommenderas till de flesta. Vid en tidpunkt kommer vi så att vi kan se staden Itrabo nedanför oss mot söder. Där är det en stig som går nedåt men den ska vi inte ta utan vi ska bara fortsätta rakt fram och följa de gula prickarna. När vi kommer runt på vandringens västra sida blir det lite mer dramatiskt och stigen börjar snirkla sig lite och gå lite mer upp och ned. Vi går bakom några stora stenblock varefter det blir väldigt brant på stigens vänstra sida men det gör bara det hela lite mer spännande. I slutet är det ca 100 höjdmeter att övervinna men det går lätt som en plätt, och plötsligt är vi tillbaka på grusvägen och långt där borta kan vi se vår bil. Vi är begeistrade över denna superfina vandring som förtjänar 5 utav 5 möjliga stjärnor. Den är både vacker, vild och lätt.

 

 

Bergskammen ut och hem (vandring 2 – ca 12 km)
Denna vandring börjar på samma ställe som den första vandringen så återigen parkerar vi under tallen, men nu går vi till vänster upp på grusvägen. Här går vi för det mesta på kammen mellan Guajaresdalen och Río Verde-dalen, som Lentegí ligger bredvid. Stigen är lätt att följa och inte heller denna tur är speciellt brant. Man ska bara vandra rakt fram och när det kommer ställen där det finns fler än en stig ska man bara hålla sig till den som är tydligast. Efterhand som vi vandrar ser vi två av Los Guajares byar. Först ser vi den högsta, Guajar Alto, och sedan den mellersta, Guajar Faragüit. Vid en tidpunkt börjar vägen gå nedåt och det är en häpnadsväckande väg som måste ha varit svår att anlägga här på berget. Vacker är det i alla fall och vi möter inte på en enda levande själv.

Och nu blir det häftigt. Efter ca 7 km i rask takt ser vi en stig på vänster sida som leder upp till en bergskam. En sådan kan vi ju inte bara ignorera så vi ger oss iväg upp längs bergssidan tills vi kommer upp på kammen. Härifrån kan vi se både Sierra Nevada i öster och Sierra Almijara i väster. Det är så vackert och betagande att vi måste nypa oss i armen för att kontrollera att vi inte drömmer. Precis bakom oss har vi ett stenblock där vi sätter oss och njuter av vår medhavda matsäck. Utsikten härifrån kan helt enkelt inte bli bättre någon annanstans i världen.

När vi har ätit färdigt går vi ned igen och fortsätter vår vandring. Vi går rakt fram tills vi kommer till ett slags pass där vägen börjar gå nedåt. Här kan man gå ut på en lite plattform varifrån utsikten över Guajares-dalen är mycket fin. Sedan är det bara att gå tillbaka samma väg som vi kom, och det är ju enkelt. Denna vandring ger jag 4 av 5 stjärnor.

 

 

Paradisdalen (vandring 3 – ca 8 km)
För att komma till denna vandring ska vi köra ända in till ”centrum” i Lentegí och sedan parkera där vi kan. Här ligger byns centrumtorg vid kyrkan, som är en ”ombyggd” moské. Tornet ser fortfarande ut att vara i original och vi kan se att kyrkan är i mudéjar-stil. Vi ser också att det finns en mycket fin utkiksplattform ovanför kyrkan och längs trappor leds besökarna upp till en vacker klippavsats varifrån det är en fantastisk utsikt över staden och landskapet.

Vi går igenom staden på Calle Real, som går uppåt och inåt. Vid ett ställe kommer vi upp och vägen jämnar ut sig åt vänster. Här finns det en stor fin skylt över Lentegís vandringar och det syns tydligt att staden har spenderat en del pengar på att informera besökare om vandringarna samt på att markera dem, och det är ju underbart! Vandringen som vi väljer är markerad med rött på kartan. Den leder ut genom staden mot norr och är till att börja med cementerad. Först går det lite uppåt men efter ett par 100 meter jämnar den ut sig och övergår till en grusväg. Nu börjar vi se den vilda dalen nedanför oss till vänster.

När vi når fram till ytterligare en stor skylt, och denna har ett ”tak”, ska vi lämna grusvägen och gå ned mot vänster. En röd prick på kartat visar var vi är. Stigen heter ”Las Viñas” på kartan och leder ned till Lentegí-flodens dal och över på andra sidan, så att man kommer upp till La Cabra-vägen. Men vi går bara ned i dalen och upp samma väg, för annars blir det för besvärligt rent logistiskt.
Om man forsätter rakt fram på grusvägen kommer man också upp till La Cabra efter ca 10 minuter, och det är också en mycket vacker vandring, där utsikten vetter mot bergskedjan Sierra de Entresierras.

 

 

Men vi tar av mot vänster och går ned längs stigen Las Viñas, som i början är lite svår att se. Snart blir den dock en mycket fint markerad stig och jag tror att den är anlagd relativt nyligen. Stigen går nedåt mot botten av Lentegí-dalen och det är dramatiskt och vackert. Det är säkert ca 150 höjdmeter ned till botten men det är det verkligen värt, det måste jag säga. Det är oerhört imponerande vackert nere i dalen – ja helt paradisiskt. Floden löper fram mellan klipporna men det är inga besvär att ta sig över för den är inte speciellt bred och det finns stenar utlagda som man kan gå på. På andra sidan floden finns det ett fint räcke som vi tar oss över. Det ser ut som om det har funnits ekonomiska medel i överskott till onödiga byggen. Men det ser ändå mysigt ut. Vi fortsätter längs stigen och det blir bara mer och mer paradisiskt. På ett ställe är det ytterligare en lite flod som ansluter till den första och uppe till höger ser vi en grotta samt en mäktig röd, lodrät klippvägg.

Här vänder vi tillbaka för nu känner vi igen vägen från den gången när vi kom från andra hållet och gick ned i dalen. Vandringen ned i dalen är lättast från Lentegí-sidan – den vi gjorde då. Stigen som går ned från La Cabra är brantare och svårare att gå på.

Här i paradiset slår vi oss ned och äter vår medhavda matsäck medan floden kluckar och porlar. Vi är överens om att dalen vid Lentegí-floden ska ha 6 utan 5 möjliga stjärnor. Första gången vi var här mötte vi en grupp människor som hade paddlat canyoning eller rapelling genom dalen, och det måste ju vara häftigt. När man gör det rör man sig i själva floden och glider på baken eller hänger i rep om det blir för brant. Det kan man göra om man bokar plats hos en auktoriserad arrangör. Det kräver rätt utrustning och är absolut ingenting som man kan eller får göra på egen hand.

Efter vår vilostund i paradiset tar vi oss upp igen och tycker faktiskt inte att det var så farligt. Efter ca 8 km vandring med ca 300 höjdmeter är vi tillbaka i Lentegí, nu tycker vi att vi förtjänar varsin stor glass. Men den får vänta tills Almuñecar, innan dess hittar vi nämligen ingenstans där vi kan köpa glass. Och det kan tilläggas att om man kommer långväga ifrån för att uppleva Lentegís härligheter så är det en bra idé att övernatta i Almuñecar. Det finns varken hostal eller hotell uppe i Ría Verde-dalen. I Almuñecar finns det å andra sidan massor av övernattningsmöjligheter.

 

Läs mer om Almuñecar och andra utflykter på: www.elsebyskov.com.