De finns överallt och vi kan inte undvika dem. Så varför låter vi oss inte fascineras av dem? Det varma klimatet i Andalusien skapar en stabil och god miljö för djurlivet, vilket även gäller insekterna, som det ju finns så gott om. I denna artikel ser vi närmare på några av Costa del Sols spektakulära insekter, som man kan se både i sin egen trädgård och ute i naturen.
I denna artikel har vi valt att inte ta med spindlar och skorpioner. Och ska man vara fyrkantig är de ju inte heller insekter, utan just spindeldjur.
Humlor, bin och getingar
Spanien är en av Europas största honungsproducenter. Det gäller inte minst längs Costa del Sol här det inte alls är ovanligt att se bikupor ute i naturen. Det spanska namnet för bi är abeja och är man ute i naturen bör man vara uppmärksam på eventuella varningsskyltar (som ofta bara är på spanska) och undvika att komma för nära bikuporna. Utöver tambin finns det flera vilda arter bland både humlor, vanliga bin och getingar.
Här tar vi en närmare titt på en art som många säkert har sett och kanske också blivit lite rädda för, på grund av storleken, nämligen: Xylocopa violacea, det stora, blåsvarta biet. På svenska kallas det för Svartsnickarbi och på engelska för Carpenter bee, översatt från det spanska namnet Abeja carpintera. Dessa bin borrar hål och tunnlar i gamla träd, och därav namnet. Trots storleken och det faktum att dessa stora bin av och till svärmar runt ganska nära människor kan man lugna sig med att de inte är det minsta aggressiva och egentligen helt ofarliga. Det är bara honorna som har tagg och de kan stickas, men det gör de bara om de provoceras kraftigt, t ex om man fångar en med händerna och klämmer på den.
Så ser du dessa fredliga jättar i trädgården eller på terrassen så kan du vara lugn, de är inte farliga.
Bönsyrsa
En av de mest fascinerande insekterna är en som är vanlig i både trädgårdar och ute i naturen. Arten som vi ser i Andalusien är Mantis religiosa, Bönsyrsa på svenska. I naturen kan denna art ses så långt norrut som i Sydtyskland, även om den är betydligt vanligare på sydligare breddgrader.
Även om bönsyrsorna inte är så stora är de glupska rovdjur, som lever av att fånga och äta andra insekter. De är kända för sexuell kannibalism, då honan dödar och äter upp hanen under eller precis efter parningsakten. Detta är dock inte helt sanningsenligt då det uppskattas att hanen faktiskt lyckas komma undan med livet i behåll i ca 50-60 procent av fallen. Därmed är det bara ca en tredjedel av hanarna som får böta med livet för en kort älskog.
Bönsyrsor är inte farliga men hanterar man dem oaktsamt kan de bitas tillräckligt hårt för att bita igenom huden så att det faktiskt kommer en droppe blod eller två. Bönsyrsor är stora insekter och honorna, som är de största, kan bli upp till 10 cm. Hanarna däremot blir som regel inte större än 6-7 cm, och de är mer rörliga och aktiva än honorna, som ju också är tyngre.
Kvällstid kan man ofta se bönsyrsor i närheten av gatlyktornas sken utmed vägarna, där de sitter och fångar andra insekter som lockas av ljuset.
Detta är en vacker och intressant insekt, och den är ofta populär att ha som ”husdjur”, även i Sverige.
Cikador
Alla har hört dem men få har sett dem. De låter mycket och kan till och med vara störande, och vissa tider under året kan man höra dem överallt längs Costa del Sol. Cikadorna är stora och välkamouflerade insekter som om man har tur hittas stående och ”spelande” lodrätt på trädstammar. I Spanien finns det flera arter som går under gruppen sångcikador, och dessa, alltså högljudda, och ofta stora arter (upp till 12-14 cm långa) har en alldeles speciell livsstil. Under 13-17 år lever de nämligen som larver under jorden innan de visar sig som vuxna insekter, när de är redo att föröka sig och föda fram nästa generation till världen. Mest hör man cikadorna under juni-augusti, när det är som varmast.
Det finns även cikador i Sverige men de är små.
På Spanska kallas cikador för chicharra, och det finns ingen cikada, inte heller bland de stora arterna i Spanien, som kan varken stickas eller bitas. De är alltså helt ofarliga.
Gräshoppor och syrsor
Det kanske mest kända ljudet som många turister förknippar med dessa breddgrader är ljudet av syrsor, som man ofta hör redan när man kliver av flygplanet på landningsbanan. De låter liksom cikadorna och personligen tycker jag om att höra syrsorna både dag- och nattetid, då jag tycker att det bidrar till rätt ”Spanien-stämning”. Det finns många olika arter, som regel är bruna eller svarta, och liksom cikadorna slutar de göra ljud när man kommer nära, så att eventuella fiender får svårare att hitta dem.
Det finns även en mängd olika arter markgräshoppor och vårtbitare på Costa del Sol. Sistnämnda kan bli mycket stor och dessutom bitas – ett bett, som även om det är ofarligt, kan gå igenom huden.
Gräshoppor är ofta färggranna och de upp till 10-11 cm långa vårtbitarna har som regel en fin, grön färg.
Oljeskalbaggar
Dessa mark- och jordlevande skalbaggar ses oftast längst vägar och den vanligaste arten är den svart-rödrandiga oljeskalbaggen Berberomeloe majalis. De kan bli upp till 5 cm lång och ser lite ut som stora larver. Att de kallas oljeskalbagge beror på det oljeliknande slem som de utsöndrar om de fångas eller skräms. Men trots detta är dessa skalbaggar, som de flesta andra insekter på Costa del Sol, helt harmlösa.
Man kan även se trollsländor, fjärilar och mal längs den spanska sydkusten, men i just denna artikel får det inte plats fler än dessa arter som vi valt att presentera här, och som de flesta antingen redan har sett eller hört eller mycket troligtvis kommer att upptäcka, förr eller senare.
