På andra sidan... Blir vi någonsin en startup-nation?

Pedro Sánchez har en dröm – han vill göra Spanien till en entreprenörsnation. En ny reform ska inte bara göra det lättare och ekonomiskt mer attraktivt att bli egenföretagare, den ska till och med göra Spanien till ett startup-paradis.

Jag är med helt och hållet med på de nya noterna och uppmärksammar främst två saker:

Vi har i dag en socialistisk statsminister som uppmanar människor att bli egenföretagare. Det är både nytt och positivt, för hans röda föregångare såg bara till utbildning eller beväpnade sig med tålamod i arbetslöshetskön med mottot allt blir nog bättre i morgon.

Men jag ser också att det i praktiken inte är långt från paradis till ”det motsatta”. Det sistnämnda har nämligen blivit verklighet för dagens egenföretagare – speciellt för de momsregistrerade autonomos och de mindre aktiebolagen Sociedades Limitadas.

Det har varken att göra med covid-19, fallande omsättning eller bristande bidragsprogram. Det handlar i stället om åtgärderna som Pedro Sánchez kollegor, med hård hand, förankrar i skattemyndigheten och ministeriet för Seguridad Social. Således accepterar skattemyndigheten inte längre enkla avdrag för telefon, internet och bränsle. Och andra avdrag för t ex arbetskläder, fordonsreparationer och datorer synas med lupp och måste dokumenteras så till den grad att en stor del oundvikligen inte accepteras. Det motsvarar stora ekonomiska smällar och 100 procent negativ energi för även den mest företagsamma av entreprenörer.

Det är helt okej att skatteverket höjer ribban. Men det ska vara rättvist – och det är det inte i dag. Känner du någon egenföretagare som i dag kan utföra sitt jobb utan varken telefon, internet eller transport? Knappast! Men skattemasen lever i sin alldeles egna värld.

Men det är ingenting att gnälla över – för det kan visa sig bli mycket värre. Månadskvoten för att vara momsregistrerad ligger i dag på ca 300 euro. Det låter inte så mycket – och är inte heller mycket för en egenföretagaren som är läkare, advokat eller supersäljare, som lätt kan fakturera för 3 000, 4 000 eller 5 000 euro i månaden. Men för den nystartade är 300 euro mycket, för det ska också betalas hyra, el, vatten, telefon, internet och transport.

Jag är helt klart inte den enda som aldrig förstått varför den månatliga Seguridad Social-kvoten inte är en rörlig avgift som baserat på omsättning eller intäkt – precis som inkomstskatten. Det tror jag att de flesta skulle hålla med om är rimligt. Och så skulle det onekligen ”hjälpa” och motivera startsups.

Men så ser man uppenbarligen inte på det i ministeriet. I sitt senaste utspel till reglering när det kommer till Seguridad Social för den enskilda ska man under de kommande 10 åren, i grova drag, nästan fördubbla (!) den nuvarande månadskvoten.

Här är det alltså någon som helt lever i en fantasivärld.

Så, vi befinner oss dessvärre långt bort från något som helst paradis – mycket långt bort. Och det är oerhört synd, för spanjorerna vill gärna. De yngre generationerna sprudlar av entusiasm, kvalitet och de är inte eller rädda för att ta i. Jag är övertygad om att även den minsta handutsträckningen skulle göra mirakel. Det skulle kunna göras genom ett starta-eget-bidrag, som man ju har i Nordeuropa. Det skulle kosta samhället lite nu – men det skulle också betala sig senare. Det är så man startar någonting.

Om Pedro Sánchez & Co önskar sig en startup-nation måste de börja om. Vi kommer helt klar ingenstans alls om man bara räknar skattehöjningar och jagar de nuvarande egenföretagarna – även om vi alla vet att statskassan är tom.