Plastbanta – del 1: Plastbanta köket och besöket till butiken

Plastbanta – del 1: Plastbanta köket och besöket till butiken

Efter artikeln om mikroplast i En Suecos marsnummer i år har redaktionen mottagit läsarmail med förfrågan om vi inte kan skriva en artikel om vad som kan göras för att minska ett hushålls förbrukning av plast. Och självklart vill vi göra detta!

Det kan kännas överväldigande att tänka på att ta bort all plast i hemmet, för när man tänker på det finns det plast nästan var man än ser i ett hem. Så var ska man börja?
Självklart finns det svårare eller lättare saker att börja med och då många redan har fullt upp med allt annat som ingår i vardagslivet ska plastbanta inte bli en börda. Tanken är inte heller att kasta ut all plast på en gång, utan successivt byta ut plasten mot mer hållbara alternativ. Så gör det enkelt, för alla vet att hårda dieter ofta bara håller kortsiktigt, och vi vill ju ha långsiktiga resultat. För detta börjar vi i köket.
 
I köket hittas mycket plast som i första hand påverkar vår egen hälsa negativt. Vi vet att plast släpper ifrån sig mängder med giftiga ämnen när den hettas upp samt när den kommer i kontakt med fett och fet mat, och många av dessa ämnen som frigörs är hormonstörande och i värsta fall cancerframkallande, så här går hälsa före miljö.
 
Så hur börjar man? Det första steget är att rensa ut plast i köket som kommer i kontakt med värme. Byt ut teflonpannor/non-stick-pannor till hederliga gjutjärnspannor, som när de sköts rätt faktiskt fungerar hur bra som helst – kom bara ihåg: inget diskmedel!, alternativt kolstålspannor. När du ändå är igång och diskar, byt ut diskborsten mot en i trä med tagel liksom disksvampen mot t ex en mjuk nagelborste, även den i trä med tagel. Både gjutjärns- och kolstålspannan tål redskap i metall och trä, och bambu fungerar ju också – kolla bara att bamburedskapen inte är limmade med giftigt lim. Därefter blir nästa steg helt naturligt att byta ut alla plastredskap, för vi vill ju inte ha någon plast som kommer i kontakt med värme. Byt ut dem mot redskap i trä och rostfritt stål. Allt detta finns att köpa i välsorterade livsmedelsbutiker, köksbutiker och på loppis – begagnade gjutjärnspannor är de bästa!
Har du dessutom mikrovågsugn är det nu dags att tänka på vad du värmer din mat i. Lunchlådor och andra plastföremål som t ex plasttallrikar bör förpassas till en återvinningsstation. I stället går det utmärkt att använda porslins- eller glaskärl, och den där gamla gulnade plastkåpan – ta en trasa (som naturligtvis också kan bytas ut mot t ex bomull eller lin som kan tvättas mellan gångerna i stället för de i konstgjorda material som ofta hamnar på soptippen när de luktar surt) och torka ur mikron efter varje användning.
Tänk dessutom på att inte återanvända engångsförpackningar som t ex glassförpackningar, de är just engångsförpackningar av en anledning – plasten är en gjord för att återanvändas. Bra matlådor i glas finns i de flesta välsorterade butiker som har köksföremål, även på IKEA – måhända att locket är i plast men allting får ske med måtta. Se dock till att maten inte kommer i kontakt med plasten. Dessutom finns fortfarande den gamla hederliga rostfria modellen. Ska du förvara maten i kylen – använd en skål med ett fat som lock, eller varför inte i kastrullen med locket på.
 
Samtidigt som plastlådorna i köket byts ut passar det bra att se över vattenflaskor, PET-flaskor ska aldrig återanvändas som vattenflaskor. Byt i stället ut dem mot flaskor i glas eller rostfritt stål, som t ex redaktionens favorit från Kleen Kanteen, som finns i olika modeller.
 
Allt eftersom blir plastbantningen i en dans på rosor. Byt ut skärbrädorna i plast, som nöts och släpper plastflagor, mot trä. Plastfolie (och aluminiumfolie om du använder det för förvaring) går utmärkt att ersätta med Bee’s Wrap – som är bomullsmuslin behandlad med bland annat bivax. Ska maten frysas går det lika bra med glasbyttor och -burkar, se bara till att tina i rumstemperatur och inte i hett vatten – för att undvika att glaset spricker, liksom att glasburken inte ska fyllas till toppen om det är vätska (t ex soppa) som fryses, då ju vätskans volym ökar när den fryser.
 
Och bantningen fortsätter med bunkar, vispar, slevar m.m. Värt att tänka på, även för att inte göra hål i plånboken är, att om föremålet inte kommer i kontakt med värme kan man passa på att byta ut det när det är trasigt eller slitet, i stället för att kasta någonting som fungerar.
När det kommer till engångsbestick finns det ingen ursäkt till att köpa dem i plast. Numera finns det bestick i trä och tallrikar i papp och ska picknick-korgen bara bäras en kortare bit går det bra att ta med vanliga bestick, glas och tallrikar. Känns det ändå tungt finns det tallrikar i bambu som kan diskas (återigen – kolla limmet!) och muggar i t ex rostfritt stål.

Ersätt plastkassarna!

Ett annat plastföremål som många ofta har hur mycket som helst av är plastkassar från butikerna. Gör det till en vana att alltid ha tygkassar med dig, för att bära hem dina varor i. Nuförtiden finns tygkassar att köpa i nästan varje butik, eller varför inte sy din egen? Har du symaskin är det lätt som en plätt; googla ”DIY Tygkasse” så hittar du massor av tips och mönster, och på YouTube finns också videoinstruktioner.
Till att få hem frukt och grön från butiken passar virkade mindre nät utmärkt, eller varför inte använda mindre bomullspåsar (som kan tvättas) som du lämnar öppna på bandet, så att kassörskan ser innehållet. Bär heller inte hem onödig plast i form av t ex onödiga plastförpackningar och frukt och grönt i plasttråg. Tänk i stället lösvikt! Vill du gå hela vägen börjar allt fler mer medvetna butiker (t ex en del inriktade på ekologiska produkter) att sälja även gryn, bönor, rengöringsmedel etc. i lösvikt.
Slutsats: ta in så lite plast som möjligt i ditt hem så blir plastbantandet lättare samt se till att sopsortera den plast som trots allt tar sig in i ditt hem.
 
I Plastbanta del 2 tar vi en titt på hur du kan plastbanta i badrummet och barnrummet.

Varför plastbanta?

Plast görs ofta av icke-förnyelsebar råolja.
Plast är inte nedbrytbart.
Mycket av den plast som förbrukas hamnar i naturens kretslopp.
Plastbanta är bra, både för miljön, hälsan och framtiden!
 
shutterstock 181487378
 
Av Sara Laine

Dela

Kanske gillar du även

© 2009-2019 En Sueco – Norrbom Marketing.
Designed and developed by yummp.

Sök på En Sueco

Planerat underhållsarbete: Lördagen den 5 augusti 2023 från kl. 08.00 kommer det att göras uppdateringar på ensueco.com. Under tiden som underhållsarbetet utförs kommer sidan att vara otillgänglig och detsamma gäller för En Suecos app. En Sueco ber om överseende med detta.