Barcelona – en metropol på gott och ont

Jag har alltid trott att Barcelona var en av de bästa storstäderna på jorden. Detta antagande har jag grundat på faktorer som stadens vackra läge vid havet, dess fantastiska kulinariska traditioner, dess tusenåriga historia och inte minst på grund av Barcelonas enastående arkitektoniska pärlor designade av Antoni Gaudí, som jag inte tvekar kring att kalla den största och mest banbrytande arkitekten som någonsin har levt. Men staden står också inför stora utmaningar som hotar lugnet och glädjen hos dess befolkning, nämligen en alldeles överdriven tillströmning av turister, för mycket trafik och det som med ett modernt ord kallas ”gentrifiering”. Svensk ordbok definierar det sistnämnda som ”höjning av en stadsdels sociala status varigenom vissa av de boende tvingas flytta (eftersom det blir för dyrt att bo kvar)”. Det betyder alltså att lägenheter i Barcelona har blivit så populära som investeringsobjekt för mycket rika utländska köpare att vanliga barceloneser inte längre har råd att köpa bostad i staden och bo där.

Antalet turister i Barcelona har ökat från 1,2 miljoner per år till dagens 32 miljoner, på 30 år. Detta är en oerhört stor ökning, som förmodligen är besvärande för många, men som i sin tur bidrar med stora summor pengar till kommunens kassa – cirka 25 miljoner euro per år bara i turistskatter, som är den skatt som hotell tar ut per övernattning. Dessutom gynnas stadens hotell, restauranger och taxichaufförer av turisterna, så det finns många affärsmän som applåderar. 

Denna massiva mängd turister innebär att Barcelonas centrala delar har förlorat mycket av sin ursprungliga charm. I dag kännetecknas centrum av ”turistfällor” som dåliga och alltför dyra restauranger utan någon särskild prägel utan som i stället serverar tråkig mat som bara produceras för att tjäna pengar. Detta gör att det inte finns så många riktigt bra restauranger i staden, så man måste verkligen ha bra insiderkunskap för att hitta pärlorna. En lista över stadens 50 bästa restauranger har nyligen publicerats och den kan ses här: https://www.timeout.es/barcelona/es/comer-y-beber/los-50-mejores-restaurantes-de-barcelona

Barcelona består av flera olika stadsdelar och vill man komma bort från centrum, La Rambla och alla turister är det inte speciellt svårt. Är det detta man vill kan jag rekommendera stadsdelen Poblenou, som ligger bara 4 km norrut från centrum och La Rambla. Från början var Poblenou Barcelonas industrikvarter och på 1800-talet kallades stadsdelen för ”El Manchester de Cataluña”, för det var här som det producerades varor och det var också här som arbetarna bodde. Men med tiden flyttade fabrikerna till andra platser och gentrifieringen började. I dag finns där jättedyra lägenheter i ombyggda fabriksbyggnader, och dem kivas det om, för Poblenou har nämligen fördelen att ligga precis vid havet, varför det är ett mycket attraktivt område att bosätta sig i. Dessutom präglas stadsdelen en bykänsla och den har till och med ett eget litet centrum runt La Rambla de Poblenou, där det finns gott om små butiker, bra barer och spännande, prisvärda restauranger.

Så vill man besöka Barcelona kan det verkligen rekommenderas att man hittar ett hotell i Poblenou (det finns många hotell där) och därmed har man mycket nära till havet och stranden samtidigt som man har nära till spännande restauranger som inte är turistfällor, utan i stället erbjuder utsökt mat och riktigt bra personlig och vänlig service.

Från centrum vid Plaza de Cataluña går tunnelbanan (stationen ligger strax bakom El Corte Inglés och heter Urquinaona) direkt till Poblenou, och det under 15 minuter. Det är därför mycket lätt att fly undan alla turister och in i det autentiska och lugna Poblenou.

La Rambla de Poblenou ligger i hjärtat av stadsdelen och där är det fullt av barer, restauranger och små butiker. I mitten har gatan ett promenadstråk, så det finns nästan ingen trafik, och så slutar den ända nere i havet. Där gatan slutar ligger det en fin park, och den läder hela vägen nere vid havet. Där gatan slutar ligger en fin park och den går man igenom innan man når hela vägen ner till stranden med den finaste vita sanden. I parken finns det både lekplatser och en skateboardbana, och så finns det också gott om grönområden där man kan avnjuta en siesta eller picknick.

Efter parken kommer man så ner till den långa strandpromenaden, som går hela vägen till centrum vid La Rambla och Columbus-statyn. I nordlig riktning fortsätter strandpromenaden till Badalona och vidare. Från Poblenou söderut är det alltså 4 km till centrala Barcelona, och längs vägen passerar man den olympiska hamnen och stadsdelen som byggdes till OS 1992. Längs vägen kan man dessutom beundra flera speciella konstverk, inklusive en stor val, och så kan man studera strandlivet, som här uttrycks på flera olika sätt: på en plats hålls det en bal i fullt dagsljus för pensionärer, som glatt dansar till hög musik, och på ett annat ställe får en rullstolsbunden hjälp ner i vattnet. Det finns gott om livräddningsstationer, beachvolleybollplaner, chiringuitos, strandtennis, bryggor från vilka man kan fiska, flera konstverk, platser där man kan surfa och det är i allmänhet glad och munter stämning.

Från ockupant till borgmästare

Det är uppenbart att många progressiva insatser har gjorts för att göra stranden välkomnande, och detta förmodligen tack vare särskilt den mycket progressiva kvinnan Ada Colau, som valdes till Barcelonas första kvinnliga borgmästare 2015, en post hon satt på fram till 2023. Hon började sin politiska karriär som ockupant för att uppmärksamma det faktum att det fanns alltför många människor i staden som inte hade råd att köpa bostad på grund av de konstant stigande bostadspriserna. Hon har bekämpat föroreningar och CO2-utsläpp samt fått mycket av trafiken i centrum omlagd så att den nu går under jord. Det var en välbehövlig åtgärd, för varje dag kör 600 000 bilar in till staden, vilket skapar ett trafikkaos som fortfarande inte är löst.

En annan sak som Ada Colau har kämpat för är att minska antalet kryssningsfartyg som anländer Barcelonas hamn. Efter pandemin nåde antalet kryssningar nya höjder med 800 fartyg per år, vilket fick borgmästaren och hamnmyndigheterna att hamna i luven med varandra, för med fartygen kommer det in en massa klirr i hamnkassan men staden som sådan får inte ut något alls av det. De tusentals turister som välter ut ur fartygen varje dag fyller bara gatorna, använder toaletterna på restaurangerna, utan att tillföra pengar i staden. Många har helpension på kryssningsfartyget, så de köper inte mat, och med tiden har de i stället börjat ses som en olägenhet.

En åtgärd för att minska turismen är att förbjuda byggandet av nya hotell. Så nu får man lov att klara sig med de hotell som finns. Men det finns så många så de bör ju räcka. Nu ska det sägas att hotellen i Poblenou är billigare än de inne i centrum, och priset för ett dubbelrum är cirka 100–150 euro per natt, beroende på tidpunkt på året.

Med hänsyn till gentrifiering är det ett jättestort problem, för det är nämligen svårt att stoppa. Vissa åtgärder har vidtagits med byggandet av stora lägenhetskomplex, men det är långt ifrån tillräckligt, och i de konverterade fabrikerna går det inte att köpa en bostad för under 1 miljon euro.

Ada Colau fortsätter inom politiken, men hon förlorade i valet 2023, som i stället vanns av Jaume Colboni från socialistpartiet PSOE.

Poblenous gamla kyrkogård

I Poblenou är det havet, Rambla de Poblenou med sitt folkliv och det gamla kvarteret nere vid havet, som är huvudattraktionerna. Det finns dock ytterligare en plats som är värd att besöka, nämligen den gamla kyrkogården. Denna invigdes 1819 och var välbehövlig på grund av alla de många epidemier som härjade i staden på 1800-talet, inklusive gula febern 1821. Det rådde platsbrist på kyrkogården, så där ligger de döda i sju våningar, och det finns många fina mausoleer, kapell och dekorationer att titta på. Här på kyrkogården råder det också en alldeles speciell atmosfär, som man inte glömmer.

Barcelonas främsta sevärdheter

Det råder inga tvivel om att Barcelona är en stad som man bör besöka. På topp 10-listan över saker att se i staden hittas La Rambla med den gamla saluhallen La Boquería, som verkligen är en sann fröjd att besöka. Där säljs det bara matvaror, men både mängden och kvaliteten får det att vattnas i munnen. Själv älskar jag också en utflykt med den gamla kugghjulsbanan upp till berget Tibidabo, därifrån man har en alldeles unik utsikt ner över staden och havet. Namnet kommer från Bibeln, där djävulen frestar Jesus och säger: allt detta kommer jag att ge dig (ti-bi-dabo). Några arkitektoniska pärlor är Palacio Güell och El Parque Güell, som är ritade av Antoni Gaudí till hans stora beundrare och beskyddare, entreprenören Eusebio Güell. Palacio Güell ligger inte långt ifrån hamnen på gatan Nou de la Rambla och är en unik rikemansbostad. Dessutom tycker jag om att besöka det gamla skeppsvarvet Museo Marítimo Drassanes från perioden 1283–1390. Byggnaden är alltså jättegammal och här byggdes det karaveller, alltså de skepp som användes för att upptäcka ”den nya världen”. Varvet ligger vid hamnen, inte långt från Palacio Güell. En annan av mina favoriter är El Pueblo Español. Ja, detta har byggts för turister, men här får man en inblick i spansk arkitektur under ett helt årtusende och så får man se många mysiga gator, hus och torg. Det är nästan som en resa runt i Spanien, och det är något som jag faller för.

I nästa nummer av En Sueco kan du läsa mer om två av Barcelonas huvudattraktioner: kyrkan La Sagrada Familia och rikemansbostaden Casa Batlló – båda två byggnader ritade av arkitekten Antoni Gaudí.