Möt Kim Andersson Blom

Hon säljer nu sin restaurang och tar klivet vidare som pensionär med ny kärlek (som hon mött på Tinder!)

Foto: Mugge Fischer

Under 30 års tid har hon serverat glada gäster, många av dem stammisar, vällagad god mat på den välrenommerade och mysiga restaurangen Pueblo López, men nu börjar hon ett nytt kapitel i livet. Restaurangen på det mysiga torget i området med samma namn (Pueblo López – som påminner om en spansk vit by) är till försäljning och Kim börjar livet som pensionär. Men någon ”ålderns höst” är det inte tal om. Kim är som en friskt vårvind, hon sprudlar av energi och skrattet är alltid nära. Jag har själv besökt restaurangen många gånger, mött Kim och hennes familj, och läst om henne och restaurangen i bland annat Svensk Damtidning, så jag är nu nyfiken på vem hon är – dessutom är jag nyfiken på att hon mött kärleken på Tinder!

En god restaurangs hemlighet

För både fastboende och turister har Kim serverat många fantastiska middagar på Restaurante Pueblo López i hjärtat av Fuengirola, en restaurang som hon haft sedan sent 70-tal, med undantag för några år (det kommer vi till längre fram). Restaurangen har varit känd både för det trevliga bemötandet och den goda maten, och inte att förglömma det trevliga läget. Så vad har varit Kims framgångsrecept under alla dessa år?

”Hemligheten bakom att restaurangen har gått så fantastiskt bra under alla år är att man måste älska det man gör! Restaurangbranschen är ett levnadssätt, en livsstil. Man avstår mycket, då man alltid jobbar när andra är lediga, men det får inte kännas som ett offer – för då blir det inte bra. Och alla som arbetar i restaurangen behöver ha ett riktigt intresse för det. Vi hade en kock som var riktigt genuint intresserad av både mat och att leverera det bästa. Han tog vara på allting. När andra t ex inte använde broccolistjälkar tog han dem, skivade och marinerade, vilket blev jättegott. Och så måste allt göras med kärlek och allt måste vara rätt. Jag vet att folk alltid uppskattat våra såser och smaker av grädde och smör – smaker som skiljer sig från det spanska köket”, förklarar Kim.

Från Östersund till skuta på Sri Lanka, eller?

Ursprungligen kommer hon från Östersund men i dag är Spanien ”hemma”, utan tvekan. Men med tanke på den resglada tjej hon var som ung, var inte Spanien ett självklart val. Det gjordes många resor innan Restaurante Pueblo López fick henne till Spanien. En av hennes första resor, som kom att leda till Stockholm, gick till Kanarieöarna. Där fick hon förfrågan av ett par om hon – Kim hade både körkort och bil – kunde köra paret från Las Palmas söderut, vilket Kim gjorde för en slant. Paret visade sig äga restaurang Tennstopet i Stockholm, där Kim snart kom att jobba som Sveriges yngsta barmästarinna.

I huvudstaden träffade hon Pim – som hon senare kom att gifta sig med. Pim var holländare och en kille med många idéer, och tillsammans med två andra par beslutades att bygga ett stort segelfartyg på Sri Lanka. ”Jag var egentligen helt ointresserad av att åka båt, jag blir sjösjuk – men jag var kär. Som tur var drog ett par sig ur projektet så vi reste runt i stället för att bygga båt”, berättar Kim.

När de återvände till Europa köpte de en bar i Holland, men det blev inte ett långvarigt projekt för 1977 fick paret veta att de väntade sitt första barn. Med det beskedet sålde de baren och tog ett sabbatsår.

Sabbatsår ledde till restaurang i Spanien

”Nu reste vi först till vänner i La Manga och sedan vidare till Costa del Sol. Här sa vi: ’Hittar vi något innan årsskiftet så stannar vi, annars reser vi tillbaka till Holland.’ Och så hittade vi restaurangen. Det tog ca ett år att få i ordning alla papper, så vi öppnade 1979. Det var perfekt att driva restaurangen vi två tillsammans, och så kocken, som var väldigt duktig och som hade arbetat hos fursteparet i Monaco.”

Högt pris blev lyckosam affär

Åren gick och restaurangen var populär. Kim stortrivdes men Pim blev led.

”Som ni vet, på den tiden hade alla kontoret på fickan och alla gjorde allting, även Pim, så en dag när han mötte några holländare som var intresserade av att köpa en strandbar bestämde han sig för att hjälpa dem. På kvällen kom de till restaurangen för middag. Det gjorde de tre dagar i rad. Därefter vändes deras intresse mot vår restaurang och Pim frågade hur mycket jag ville ha för den! Jag ville inte sälja alls så jag tog i allt vad jag orkade med priset – en vecka senare var restaurangen såld.”

Nu tänker du som läsare – men restaurangen är ju till salu nu? Ja, det stämmer!

Det var alltså då, på 80-talet, som Kim sålde restaurangen första gången. Därefter köpte Kim och Pim baren på Salon Varietes (engelska teatern i Fuengirola) och senare kom Kims man också att arbeta med några byggprojekt (förövrigt med Brian Hindson – mannen som byggt bostadsområdet Pueblo López), men så kom krisen på 90-talet.

”I denna veva var det dags för vår äldsta dotter att börja gymnasiet, och då hon gick i Svenska skolan i Fuengirola (som på den tiden inte hade eget gymnasium utan distansgymnasium via Hermods) flyttade vi till Sverige så att hon kunde gå gymnasiet där.”

Många år på restaurangen

Vistelsen i Sverige blev inte långvarig, kortare än två år.

”Jag hade accepterat att vi bodde i Sverige men min man tyckte det var tråkigt, det fanns ju inget av det sociala livet ute, som finns i Spanien. Han ville flytta, men jag var inte säker. När vi under en semester i Fuengirola fick veta att restaurangen hade ny ägare igen, och att den nya ägaren ville sälja, sa jag att det enda sättet att få mig tillbaka till Spanien var om jag fick tillbaka min restaurang. Och det fick jag – dessutom för halva priset av vad jag sålt den för!”

Sedan dess har Kim haft restaurangen. För 15 år sedan klev äldsta dottern Gabriella in och Kim arbetade aningen mindre, men när maken Pim dog för tio år sedan började Kim jobba mer aktivt igen, fram till förra året.

”Det är dags att börja något nytt nu. Från början var tanken att hyra ut restaurangen (traspasa) men nu har vi fattat beslutet att sälja den i stället. Gabriella har ett annat jobb som ger henne tid med familj och fritid, och jag har äntligen gått i pension”, säger Kim avslappnat och nöjt.

Internetdejting

Jag tror att alla kan hålla med om att kärlek är för alla och visst är det härligt att se det där leendet hos någon som är nykär. Och jag kan avslöja att det strålar om Kim.

”Det var min fotvårdare som en dag sa: ’Kim, du som är så ungdomlig måste ju träffa någon’, och så berättade hon om Tinder, och jag tänkte – varför inte?! Och då jag inte kan något om datorer hjälpte hon mig med att upprätta en profil, med foton som var alldeles för gamla!” Kim skrattar hjärtligt.

Hon fortsätter att skratta när hon tänker tillbaka på några dejter hon haft genom Tinder. En av männen berättade om sina unisexunderbyxor när han träffade henne och en annan var en total mismatch – han orkade inte gå mer än några meter medan Kim är ute och promenerar långt varje dag.

Skulle Kim rekommendera Tinder? ”Ja, men ha sunt förnuft. Man måste urskilja och var försiktig – inte tala om var man bor och träffas på allmän plats. Och som med allting – inte berätta för personliga saker. Annars har jag bara kört på känsla.”

Vuxen kärlek

I december 2019 träffade Kim kärleken.

”Visst är det kärlek”, säger Kim med ett stort leende: ”Men det är inte samma känsla att bli kär i min ålder som när man är ung. Det är inga fjärilar i magen – jag brukar säga att fjärilarna har pensionerat sig”, säger hon skämtsamt, varefter hon tillägger att det där fnissiga flickaktiga inte heller hör till vuxenkärleken och förklarar: ”Man är mer säker på sig själv.”

Den nya kärleken heter André och är holländare men bor i Tyskland. Att avståndet är stort är inget som stör. ”Vi har bägge våra egna liv så det passar bra som vi har det”, säger Kim.

Oftast kommer André till Spanien, men i stället för att hyra bostad här, vilket han gjorde förr, så bor han nu hos Kim.

”Jag åker naturligtvis till Tyskland också, men jag tycker att det är lite tråkigt där – inte samma öppenhet och uteliv som här. Han har faktiskt målat om sin friggebod i rött med vita knutar – för att jag ska känna mig lite mer hemma”, skrattar Kim, och hon fortsätter: ”André är en riktig gentleman – han bär matkassarna, håller upp dörrar och tänk, när jag skulle flyga hem från Tyskland under covidpandemin bokade han tre sittplatser bredvid varandra så att jag inte skulle ha någon bredvid mig. Och så kan han laga allt. Och så har han humor – det är det jag föll för!

Kort info

Namn: Kim Andersson Blom

Född: 1952 i Östersund

Familj: Döttrarna Gabriella och Katarina, barnbarn, och partner André

Bor: Fuengirola

Gör: Njuter av livet som pensionär