Ojén – en charmig by med en ängel och tama vilda djur

Ojén - en charmig by med en ängel och tama vilda djur

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Foto av Elisabeth Knaus och Else Byskov

Ojén ligger en liten bit inlands från Marbella, ja, bara 10 km därifrån, men det är stor skillnad mellan dessa två. Ojén är ursprungligt och oförstört, ja, denna by är fylld med idyll och ostördhet. Redan neandertalare bodde i Ojén och det är inte så konstigt, för i berget som byn ligger på finns många naturliga grottor, så det var bara att flytta in och njuta av utsikten över Medelhavet bara 10 km bort.

Även romarna var i byn, men störst betydelse fick den under morerna, som slog sig ned här och byggde en moské med en minaret. I dag är moskén byns kyrka och minareten har blivit ett kyrktorn. Det bor 3 700 personer i byn, som mest lever av turism och allt som kommer av det. Nu för tiden finns det ett extra dragplåster i form av hotellet La Posada del Angel (ängelns härbärge) precis mitt i byn. Dessutom kan Ojén bjuda på en riktig hit: La Eco Reserva de Ojén – strax utanför byn. Det är ett litet naturreservat fyllt med traktens ursprungliga djurliv – och så är djuren tama. Följ med på utflykt till Ojén.

På torget ligger kyrkan med sitt torn, som förr var en moské med minaret.

Ojén har stått på min önskelista ända sedan vi flyttade till Spanien för 30 år sedan, så nu var det verkligen på tiden att jag tar mig dit. För att besöka byn svänger man av motorvägen vid shoppingcentret La Cañada i Marbella och kör inåt land de få kilometrarna till avfarten mot Ojén. Sedan kör man in mot centrum i den stora rondellen precis ovanför byn och parkerar nere på den stora parkeringen vid kommunhuset. Vi går direkt in på kommunhuset och frågar var turistkontoret ligger, men något sådant finns det tydligen inte riktigt. Men vi får i alla fall en karta över byn, och det är allt vi behöver, för vi har ju läst på om Ojén hemma.
www.andalucia.com/province/malaga/ojen/home.ht

En trappa leder upp till den högst belägna grottan.
Elisabeth i den översta grottan med fin utsikt.

Vi kommer fram vid 12-tiden, så det är för tidigt att checka in på vårt hotell. I stället beger vi oss ut för att se byns största sevärdheter: de många grottorna, som man kan se på Calle Cuevas, som börjar vid bytorget. Men först måste vi upp till torget, och det är brant, men tack vare att vi lämnat vårt bagage i bilen går det lätt. På torget – La Plaza de Andalucía – ser vi byns kyrka med tornet, som ju ursprungligen var en moské med minaret. Inne i kyrkan kan man beundra taket, som ser likadant ut som det gjorde under morernas tid. Nu fortsätter vi mot Calle Cuevas och snart ser vi de första grottorna, som är helt öppna. Vägen har övergått i en stig som slingrar sig uppåt, och snart når vi huvudvägen. Här går vi till höger, för vi har fått veta att de finaste grottorna ligger uppe vid huvudvägen. Nu ser vi en skylt som pekar ut två fina, riktiga grottor. De är öppna och vi går in och tittar. I en av dem finns det flera rum och här kan man sitta ned och njuta av den fina belysningen. Den andra ligger ganska högt och är väldigt fin med en fantastisk utsikt.

Efter besöken i grottorna går vi tillbaka samma väg vi kom, ned till torget. Där finns en berömd källa från 1905 samt en annan vacker källa med massor av kranar. Torget är väldigt mysigt och här finns en del barer och restauranger, och mycket folkliv. Vi hittar ett ledigt bord och äter en härlig lunch, mitt i bylivet.

På centrumtorget i Ojén finns denna fina källa.

Efter lunchen går vi till vårt hotell La Posada del Angel, som ligger på Calle Mesones 21, precis runt hörnet från torget. Vi hittade hotellet på Booking.com, så vi vet egentligen ingenting om det, mer än att det ser fint ut. När vi kommer fram får vi veta att hotellet öppnades för två år sedan av ett holländskt par, som köpte sex hus i centrum. dess gjorde de om till detta lilla hotell med 16 rum och tre lägenheter. Bara genom att titta på fasaden kan vi se att man verkligen arbetat för att skapa någonting unikt. Det har tagits hänsyn till detaljer och man har lyckats skapa en mycket fin atmosfär med ursprunglighet och bra smak. Utanför hotellet står en buggy parkerad och snart skjutsas vi till parkeringen i den för att hämta vårt bagage. Det är lite av en berg-och-dal-banetur, för gatorna är branta och den unga holländaren kör ganska friskt, men det är roligt. Vi får ett fint rum högst upp med privat terrass, så vi är mycket nöjda.

Vårt hotell, La Posada del Ángel.
Posadan har en öppen patio med bord.

Nu ska vi ut och besöka La Eco Reserva de Ojén, som öppnades för några år sedan med syfte att skapa ett skyddat habitat för traktens naturliga djurliv. Området är 82 000 hektar och ligger på en bergssida, bara 3 km från byn. Man kör bara A-7103 i motsatt riktning som vi kom från, och strax efter km. 2-skylten ser vi till vänster skylten för La Reserva och nu parkerar vi. Man kan bara besöka La Reserva med en guidad tur, men det är värt vartenda cent. Vardagar ges det bara en guidad tur som börjar kl. 17.30. Det känns lite sent, men det är så för att detta är den bästa tiden att se djuren. Under helgerna å andra sidan är det två guidade turer – en om förmiddagen och så den om eftermiddagen.

Guiderna med Antonio i spetsen kommer kl. 17.20. Det ställs upp ett bord och vi ska visa ID (inträdet är 20 euro om man kan bevisa att man bor i Andalusien och 30 euro om man är turist). Just denna dag är vi ca 30 besökare, varav många är barn. Reservatet är mycket populärt, och det är bra, för det får inga kommunala bidrag. Men det verkar klara sig bra på biljettintäkterna.

Vildsvinssuggan ”Lluvia” slappar.

Nu sätter vi oss i två öppna jeepar och körs en bit upp för berget – det tar 5 minuter. När vi når fram till ett torn får vi kliva ur bilarna och vänta medan chaufförerna kör för att hämta de övriga gästerna. Medan vi väntar kommer de första djuren gående, helt lugna, för att ta en titt på oss. De har blivit ganska tama av att umgås med alla besökare, och de kommer faktiskt ända fram till oss och säger god dag. De första djuren som kommer är en stor hjort och några bergsgetter av den berömda arten cabra montés – arten som är endemisk för Spanien och fridlyst i klass AAA.

Chefsguiden Antonio är lite av en eldsjäl. Han är rolig, entusiastisk och mycket kunnig. Det är helt klart hans förtjänst att denna plats finns och hans entusiasm smittar. Han känner de flesta av djuren och har namn på dem – ja, det är säkert han själv som döpt dem, och nu tar han med oss på en 2 km vandring i terrängen. Medan vi går stannar han hela tiden upp för att berätta och förklara, och vi blir också frågade om vad vi vet om djuren och träden. Vi lär oss hur mycket som helst och Antonio är snäll.

Vid en tidpunkt blir vi alla ombedda att ropa: Pepa!!! Så det gör vi. Vi har dock ingen aning om vem denna Pepa är. Snart kommer Pepa springande och det visar sig att hon är en vildsvinssugga. Hon är stor, och jag skulle gissa att hon väger runt 100 kg. Vildsvin är ju ganska aggressiva och det är även Pepa ibland, men Antonio håller styr på henne och hennes syster, Lluvia. Det finns även en hane, som heter Manolo.

Vår guide Antonio berättar och förklarar.
Djuren vill gärna klappas.

Detta område är hem för ca 100 djur och det finns hjortar (ciervos), bergsgetter (cabra montés), bergsfår (muflon), vildsvin (jabalis), rävar (zorros), kaniner (conejos) och kameleonter. Alla får det bröd att äta av Antonio och hans medhjälpare, och det är nog därför som de är så tama. Brödet kommer från några av de lokala bagerierna, och är alltså inte fabriksbakat. Djuren verkar trivas med denna kost, som ju kompletteras med det de hittar i naturen.

Det roliga med detta besök är att vi kommer så nära djuren, som man vanligtvis bara ser när de springer bort från en. Här kommer de i stället fram och vill gärna ha kontakt. De tycker om att man rör vid dem och de följer oss hela vägen. På en plats, där det finns en massa klippor, är det dags för fotografering och alla i gruppen fotograferas av Antonio. Därefter fortsätter vandringen uppåt, men det är inte en svår vandring. Högst upp finns det en stor bur där några kameleonter och kaniner bor. Antonio tar ut en kameleont och visar oss hur den byter färg. Jag får lov att hålla den, och då jag alltid fascinerats av kameleonter så är detta lite av en ära.

Elisabeth och Else försöker mata en lite hjort

Nu börjar klockan närma sig åtta på kvällen och det blir snabbt mörkt. Vi får ta hjälp av ficklamporna i våra mobiltelefoner när vi går ned längst stigen, till jeeparna som hämtar oss. Kl. 20.30 är besöket över. Jag kan verkligen rekommendera detta besök, av hela mitt hjärta. Det är annorlunda och helt unikt. Ta med dig barn och barnbarn – de kommer att älska det!
Plats ska bokas i förväg på: https://ecoreservaOjén.com/

Tillbaka i Ojén äter vi en liten bit mat på en bar vid torget, och så går vi in på La Posada, vars sängar har täcken! Nästa morgon njuter vi av en alldeles fantastisk frukost, som vår värd Alex förbereder till oss. Den består av hemgjord yoghurt, god fruktsallad, hemkokt marmelad, nybakade croissanter och en ugnsbakad ostomelett som smälter i munnen. Ja, jag kan inte annat än verkligen rekommendera La Posada del Angel, och för 115 euro för ett dubbelrum och mat måste jag säga att det är ett fynd. Som alla värdar önskar Alex att man bokar direkt hos hotellet, så ta en titt på deras webbplats (den finns på fyra språk) här: https://www.laposadadelangel.net/ , bokar man online direkt på hotellets webbplats erhålls 8 procent rabatt.

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

Sök på En Sueco