Hotet från den verkliga och den virtuella terrorismen

Hotet från den verkliga och den virtuella terrorismen

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Spaniens nya säkerhetsstrategi är att fokusera på cyberangrepp, terrorism och organiserad kriminalitet. Det uttrycker flera varningar som ingår i en rapport kallad Estrategia de Seguridad Nacional 2013 som offentliggjordes i juni. Den 83 sidor långa rapporten är utformad av det nationella säkerhetsrådet. I spetsen för detta råd står landets statsminister Mariano Rajoy, från Partido Popular (PP).

Detta råd behandlar nya och bokstavligt talat gränsöverskridande hot som kan påverka alla delar av samhället.

Jihad i Spanien
Den verkliga världens terrorristhot är inte längre det som gror hemma hos den baskiska terrororganisationen ETA, som påstås att snart vara ett avslutat kapitel. Istället skulle hotet komma från extrema islamistiska grupper som al-Qaida.
Säkerhetsrådet varnar om att det rådet ett verkligt hot att ett heligt krig, ett så kallat jihad, kan komma att föras i Spanien. Och efter attentaten på tågen i Madrid den 11 mars 2004, när 191 människor omkom och tusentals sårades, behöver man inte påminnas om att hoten är på riktigt.
”Även Spanien utgör ett mål för jihadterror och speciellt från al-Qaida och från det islamistiska Maghreb”, konstaterar säkerhetsrådet. Med Maghreb menar de dem nordafrikanska länderna Marocko, Algeriet, Tunisien, Västsahara och Mauretanien, som alla går under detta paraplybegrepp. Man varnar också om att Spaniens geografiska närhet till den ostabila regionen utgör en fara på grund av ”Spaniens engagemang i kampen mot terrorism på hemmaplan, liksom i utlandet”.

Inga fler arabiska vårar tack
Medan man menar att de arabiska vårarna som ägt rum i Tunisien, Egypten och Libyen har resulterat i demokratiskt valda regeringar så önskar spanjorerna att det inte blir några fler vårar då uppror på andra platser lett till mer oro än det var innan. Syrien är självklart ett passande om än tråkigt exempel, och en repris i t ex Marocko skulle kunna innebära en massiv tillströmning av flyktingar som, innan man skulle hinna säga länge leve diktaturen, skulle resultera i flyktingströmmar till övriga Europa.
Oroligheterna i Marocko är speciellt oönskade eftersom de även skulle kunna hota de spanska enklaverna Ceuta och Melilla, som ju inte skyddas av NATO, trots Spaniens medlemskap i den gemensamma försvarspakten. Extrema islamister har låtit höra att man vill innefatta städerna i Marocko varför en arabisk vår skulle göra dem till ett reellt och omedelbart lätt mål för terror och kanske längre fram en deciderad invasion. Adderar man det med det faktum att de riktigt extrema islamisterna vill inta Al Andalus, alltså det som är dagens Spanien, som de en gång rådde över, och att det för dagens Spanien, som rapporten säger, är en prioritet att kunna försvara och kvarhålla de två städerna på den nordmarockanska kusten, så blir det inget vackert resultat.
På andra sidan Medelhavet, på den spanska sydspetsen, ligger som bekant Gibraltar. Denna klippa beskriver säkerhetsrådet som en abnormitet som ”representerar ett säkerhetsproblem för Spanien och Europa”.
Det finns ingen signifikant förändring i ställningstagandet kring förbindelse med Västsahara, som Spanien lämnade som kolonimakt 1975. Efter att Spanien trädde tillbaka invaderades området av Marocko varför många spanjorer känner ett visst ansvar för befolkningen och områdets framtid. Men säkerhetsrådet är alltså försiktigt i sina uttalanden och vill inte förolämpa Marockos ledare, som stödjer Spanien i samband med jakten på al-Qaida-medlemmar och andra extremister samt med att bromsa immigrationen från de mer södra afrikanska länderna. Marocko har bl.a. hjälpt Spanien med att förhindra fler människor från att försöka ta sig över gränserna som omger enklaverna.
”Spanien stöttar en rättfärdig, hållbar och ömsesidigt acceptabel lösning”, låter den varsamma formuleringen i samband med Västsahara.

Fienden inuti
Säkerhetsrådet är även bekymrat över de immigranter som bor i landet. Man varnar om att ca tio procent av landets invånare ses som problem av den övriga befolkningen, och att det kan ske en radikalisering av immigranterna, bl.a. för att man har börjat neka dem gratis sjukvård. På samma sätt dras slutsatsen om att den rådande ekonomiska krisen är ”en av de största utmaningarna för rikets säkerhet”.
EU och G8-länderna arbetar på att få Schweiz, Monaco och de andra staterna som hittills hemlighållit information om bankkunder, att öppna upp och dela deras kunskaper om kunderna. Det ställningstagandet håller Spaniens säkerhetsråd med om och menar att det innebär en säkerhetsrisk att t ex terroristorganisationer och kriminella grupper kan undanhålla pengar i skatteparadis där man inte kan spåra dessa grupper.

Säkerhetsrisker i den virtuella världen
Idag handlar inte en nations säkerhet bara om den verkliga, fysiska världen varför Spanien nu ska bli mer vaksamt i cyberuniversumet liksom på internet.
”Cyberangrepp är ett kraftfullt vapen mot privatpersoner samt mot offentliga och privata institutioner”, menar säkerhetsrådet. De förklarar: ”Dessa attentat kan komma från terroristgrupper, organiserade kriminella ligor, företag och individer”. Det ges en illa dold antydan mot skvallerbyttan Julian Assange och WikiLeaks, och man menar att hans lager av hemlig och känslig information kan komma att underminera tilliten för det offentliga systemet samt försvaret.
För att skydda sig mot en liknande, eller till och med värre situation, uppmanar man till en lagändring som skulle skydda hemlig information bättre jämfört med det nuvarande, som uppenbarligen inte varit tillräcklig.
Det handlar även om att terroristgrupper och kriminella organisationer kan paralysera ett land genom att hacka sig in i och krascha hemsidor såsom försvarets och luftfartsverkets samt skaffa sig tillgång till andra känsliga områden som t ex kärnkraftverkens hjärnor. Det är en billig terrorform och krigsföring, och för den som är duktiga är det även minst sagt lätt med rådande försvarsmekanismer.

Eko i NATO
Rapporten från det spanska säkerhetsrådet fick ett eko i ett uttalande från NATO senare i juni vid ett möte i Bryssel. NATO:s generalsekreterare, danska Anders Fogh Rasmussen, lät nämligen förklarade för EU:s försvarsministrar att det är just cyberangrepp och terrorism som är de största hoten som vi och freden står inför.
Det var första gången som ämnet kring cyberangrepp fanns med på dagordningen på ett NATO-toppmöte, men vi vågar nog satsa på att det inte var sista gången. Såhär långt har man beslutat att man ska bygga ut NATO:s cyber-försvarsmyndighet i Tallin samt upprätta en handlingsgrupp som ska skydda organisationens egna nätverk. Utöver det ska man fatta beslut kring hur och när medlemsländerna ska avlägga musketöreden, som just går ut på ett ömsesidigt försvar på det gammeldagsa, fysiska sättet, där medlemsländerna kan eller ska stötta varandra i försvaret mot de virtuella angrepp som är vår tids största hot.

En spion i din dator
Detta är ett känsligt ämne då det kommer att inskränka på privatlivet. Trots allt har det spanska justitieministeriet nu utarbetat ett utkast till en lagändring som ska tillåta domare att ge polisen tillstånd att fjärrinstallera spionprogram på misstänkta personers datorer, surfplattor och telefoner för att därmed kunna bekräfta en misstanke.
I utkastet heter det att det ska ges tillstånd till spionage om det råder misstanke om en kriminell handling som skulle resultera i ett fängelsestraff på mer än tre år – och om det råder misstanke om att personen är involverad i organiserad kriminalitet eller planerar en terrorhandling.
Fram tills nu har lagen bara antagits på prov i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen, men efter att den Högsta domstolen i Tyskland påvisat att lagen delvis strider mot grundlagen har strängare gränser införts för dess användande.

Ceuta och Melilla
Ceuta är en av de erövringar som Portugal gjorde 1415 och som Spanien ärvde efter unionen 1580.
Melilla blev spanskt territorium 1497 när de katolska monarkerna Isabel och Fernando ville utvidga kungariket söderut.
Spaniens aktuella ställningstagande är att Ceuta och Melilla inte är kolonier utan istället integrerade delar i landet.

Spanien och NATO
Det var efter diktatorn Francisco Francos död 1975 som Spanien började se sig om efter allierade vilket resulterade i ett NATO-medlemskap 1982.
Avtalet som slöts inkluderar ej försvar av enklaverna Ceuta och Melilla, vilka utgör ett dilemma för alliansen. Men Spanien hoppas på att risken för ett angrepp från Marockos sida är mindre tack vare medlemskapet.
NATO (North Atlantic Treaty Organisation) grundades 1949 av de allierade parterna från Andra världskriget. Bland dessa fanns Storbritannien, USA, Frankrike, Norge och Danmark.

Av Jette Christiansen

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

SUECO

PLUS+

SPARa 20%

00
Dagar
00
Timer
00
Minuter
00
Sekunder

Spara 20% på ditt första år med SuecoPlus+

Använd koden:

plus2021

Sök på En Sueco