Andalusiens försummade Castillos

Det är näst intill omöjligt att inte komma i kontakt med några av Málagas 90 kastell, fort och borgar, men trots det är det många av oss som överhuvudtaget inte skänker dem en tanke till vardags. Det är synd, för dessa vittnar om markeringar i ett maktspel om kungariken, och var och ett av dem har deras egna spännande och unika historia att berätta.

 

Jag ska träffa professorn i medeltida historia på Málagas Universitet; Sebastián Fernández López. Han har dedikerat hela sin karriär till att identifiera, lokalisera och studera vartenda ett av de 90 monumenten som finns i Málaga. När jag kommer fram till universitetet tar jag trapporna upp till översta våningen i byggnaden som huserar avdelningen för medeltida historia. Lätt andfådd kliver jag innanför dörren till professor Sebastiáns kontor, som i min fantasi, för varje trappsteg jag tagit, fått skepnaden av ett arkiv för en arkeologisk utgrävning, men som i själva verket visar sig vara ett ganska vanligt kontor, med dammiga böcker och utsikt över fakulteten.

 

Professor Sebastián väntar mig och startar direkt datorn när jag kommer. Det första han visar, med litet dold stolthet, är en rad flygfoton som han har varit uppe för att ta av flera av borgarna på 1980-talet. Detta gjorde han med ett mycket litet privatflygplan, berättar han. Nuförtiden skulle man ha skickat upp en drönare och samlat in fotomaterial medan man själv står nedanför på marken. Men det var annorlunda på 1980-talet och ville man ha foton fotograferade från luften så fick man lov att själv ge sig upp i luften och trycka på avlösaren.

Professor Sebastián har arbetat med Andalusiens borgar under hela sitt professionella liv. För några år sedan upptäckte han och hans forskarkollega en borg som fallit i glömska. Forskarkollegan, en kvinna vid namn Martine Thialon, besökte Málaga för att titta närmare på några av de många borgarna. Hon var speciellt intresserad i att hitta fram till en borg som skulle heta Benajalid.

 

”Även om det bara är i området Serranía de Ronda som man känner till namnet insisterade Martine på att borgen låg på en helt annan plats i Andalusien. Hon sa ingenting annat än att hon hade en känsla, men vi valde i alla fall att köra till just den staden där Martine trodde att den låg, en liten stad som heter Cajíz, som ligger i Veléz Málaga. På måfå frågade vi sedan runt och tillslut fick vi faktiskt napp. En lokal bonde berättade att det fanns ett vattendrag med samma namn. När vi kom till den plats som bonden berättat om såg vi i horisonten ett litet krön som skulle kunna vara ett perfekt läge för en borg. När vi körde upp till toppen fick vi det bekräftat, nämligen att den sten som vi skymtade på toppen faktiskt var ruinerna efter borgen Benajalid”, berättar Sebastián med förtjusning.

 

”Stenarna hade legat där, delvis blottade i åratal, utan att någon egentligen lagt märke till dem. Jag förundrades över hur Martine kunde veta detta. Det visade sig att hon hade gjort en djupdykning i arkiven i Rabat, i Marocko, där hon hittat några dokument som visade på att det ska ha legat en borg med detta namn i just denna del av Málaga”, fortsätter Sebastián, och visar sig nästan imponerad över att blivit slagen på sin egen hemmaplan.

De flesta av borgarna i Málaga är byggde genom att man mödosamt hackat ut sten ur bergen och transporterat dessa bumlingar till byggplatsen. Men tack vare en ny uppfinning som araberna tog med sig under det 10-11 århundradet kunde man skapa sten direkt på plats. Man blandade till en sorts murbruk av kalk, sand, keramik samt halm som man lät gjuta stenblock av i stora trälådor. Denna sten stelnade på bara ett dygn varefter den var redo att användas som en solid komponent i en fästning. Dettta revolutionerade hur man byggde borgar och det gjorde också att en borg kunde förstärkas eller repareras på kort tid. Man kunde t ex lappa ett hål om muren skadats av en kanon, och inom bara några dagar hade man återigen skydd mot nya angrepp.

 

Det är dock längesedan som någon av borgarna stått vittne till blodiga strider och de flesta ligger i dag bara kvar som ruiner, utspridda över det spanska landskapet. En del har dock fått sig tilldelade nya roller, som t ex borgen i Álora, som används som kyrkogård, och som tack vare detta är mycket välbehållen. Ett annat exempel är Castillo Sohail i Fuengirola, som genom en satsning från kommunens sida restaurerades för några år sedan och som i dag utgör ramarna för flera konserter och evenemang.

Försiktigt frågar jag professor Sebastián vad han har för åsikt kring detta alternativa sätt att använda borgen, varmed han slår ut med armarna och utbrister: ”Om det kan få folk att restaurera borgarna får de för min del använda dem till vad de vill.”

 

Jag uppfattar en subtil önskan från professorn om att flera borgar skulle få samma kärleksfulla behandling som Castillo Sohail i Fuengirola har fått.

Vid ett tillfälle tvingades Sebastián avbryta en årslång utgrävning i Mazmúyar, en
stad fyra kilometer utanför Comares. Man tvingades stoppa utgrävningarna då
kommunen inte beviljade ekonomiska medel för att täcka kostnaderna.

 

”Det var verkligen synd men ytterligare oskyddad utgrävning skulle ha förstört de
senast framgrävda ruinerna. Och för att inte göra ytterligare skada på det nationella kulturarvet valde vi alltså att avsluta arbetet”, förklarar Sebastián, som inte döljer sin besvikelse över att ha tvingats avsluta utgrävningen som han hade varit involverade i sedan han var student. Under denna utgrävning hittades dock en mängd porslin av sorten ’verde mangeneso’. Detta är en sorts porslin som utarbetats med den gröna färgen från oxiderad koppar, en metod som ursprungligen härstammar från Córdoba.

 

”Vi hittade tusentals skärvor av denna sort men även 60-70 hela tallrikar”, berättar Sebastián och tillägger att keramiken nu kan ses på det nyöppnade Aduanamuseet, efter att ha varit undangömt på Málagas Universitet under flera år.

På frågan om vilken borg som är professorns egen favorit är svaret utan tvekan: Det är Ben Tomiz, som ligger i Veléz Málaga.
”Det är den största av dem alla”, säger han med barnlig fascination för mastodonten, som ligger på ett berg 711 meter över havet.

 

I de kommande numren av En Sueco tar vi, tillsammans med professor Sebastián, med er på en resa genom historien. Så håll i dig och se fram emot att dyka ned i slagfälten när vi följer några av de mest minnesvärda striderna på Costillo de Álora, Castillo de la Estrella i Teba samt Castillo Sohail i Fuengirola.

Av Louise Mercedes Frank, louise-mercedes@norrbom.com