Spiga Negra – pasta som smakar pasta

Är du den som köper spagetti, makaroner och tagliatelle industriellt framställt från något känt stort märke i närmaste matbutik, kanske till och med butikens eget varumärke? Den pastan som vi har lärt oss vara kvalitet – den är gul och ytan är jämn och nästan glansig, och så står det på paketet att den ska kokas i 10 minuter. Skulle du i stället bli erbjuden en matt och lite ojämn pasta skulle du kanske tänka att det var någonting ur en andrahandssortering. Men ack så fel, har La Danesas journalist lärt sig denna månad, när hon besökte pastatillverkaren Spiga Negra i den lilla orten Humilladero, strax utanför Antequera. Hos Spiga Negra tillverkas nämligen en utsökt pasta som till och med en och annan italienare erkänt vara bättre än deras egna.

 

Det var kring julbordet hemma i Baskien som syskonen Arrate och Igor för fyra år sedan födde idén till företaget som i dag vinner allt mer mark med sin handgjorda, 100 procent ekologiska pasta i olika former. Arrate jobbade som veterinär och Igor läste till industriell jordbruksingenjör i Málaga. Att komma överens om en gemensam väg i livet med så skilda yrkesbanor kan tyckas omöjligt men inte för detta syskonpar; de hade en dröm om att leva och njuta av sitt arbete, utan att lämna landet, och det skulle vara någonting ekologiskt och ha med spannmål att göra. De upplevde nämligen att det var svårt att hitta kvalitetsprodukter gjorda av spannmål från lokala bönder. Där de satt och lät tankarna gå fram om tillbaka gick tankarna till Italien och den goda pastan, och så var idén född. Därefter har äventyret med Spiga Negra tagit Igor och hans syster på studiebesök till Sicilien, så att de kunde lära sig det sanna hantverket bakom perfekt pasta. Och en perfekt pasta görs av bästa spannmål, som i Spanien odlas i Andalusien.

Kunskaperna från sina årliga kurser på Sicilien tar de med sig till kvarnen och fabriken i Humilladero. Och ja, Spiga Negra har både kvarn och fabrik, faktiskt i samma byggnad, och en viktig del i företagets själ är att alla råvaror är närodlade. Igor och Arrate har ett mycket nära samarbete med bönderna, som de valt ut efter kvaliteten på spannmål. Hos Spiga Negra handlar det i alla led om kvalitet och ekologi, och Igor berättar mycket stolt att Spiga Negra är ett företag som sluter hela cirkeln, från sådd till färdig produkt. Syskonparet är alltså med i vartenda steg från att ett litet sädeskorn sås i jorden, det växer, skördas, mals till att det blir pasta. Dessutom vill de också hålla närhet till konsumenten, helt enkligt ett mycket ekologiskt tankesätt.

 

När La Danesas journalist kliver in innanför dörrarna till Spiga Negra möts doftsinnet av den söta doften från spannmål. Efter att ha passerat några kontorsrum kliver vi in i den stora lokalen, med flertalet meter till tak, där kvarnen står.
”Vi kallar det kvarnen men i själva verket är det fem kvarnar och innan någonting mals överhuvudtaget så ska säden rensas och få rätt fuktighet. Vi jobbar med två olika sädesslag – durumvete och dinkel, totalt odlar vi sex hektar. När vi får in spannmål efter skörd ska den förs rensas från t ex småsten och strån, vilket görs i en maskin. Sedan flyttas den över till nästa maskin som ser till att den får rätt fuktighet, från ca 0,6 procent till ca 15 procents fuktighet, så att malningen ska vara mer effektiv. Sedan är det dags för malning, som sker i fem olika kvarnar som mal i olika grovlekar tills kornen blivit till det mjöl, eller semolina, som vi använder till att göra vår pasta. Av durumvete har vi en finare semolina liksom en fullkornsvariant och så har vi också alltså dinkel”, förklarar Igor samtidigt som han förklarar att Arrate är iväg på ett annat möte och tyvärr inte kan närvara just denna dag. Därefter visar han vägen in till ett mindre rum.

I det mindre rummet står en stor maskin som Igor berättar är själva pastamaskinen, som med olika bronsinsatser pressar pastan till olika former som spagetti, tagliatelle, fideos, makaroni, rigatoni, conchiglie och casarecce.
Igor visar ett ställ med spagetti som hänger på tork och förklarar skillnaden mellan pastan från Spiga Negra jämfört med de kända, industriproducerade sorterna: ”Skillnaden ses i varje led. Vi kontrollerar som sagt odlingen och därefter gör vi allting själva – förutom att vi själva noga valt och köpt in maskinerna som behövs och själva monterat dem så mal vi, gör degen, skapar olika former, torkar och paketerar. Titta bara på torkningen av pastan; de stora kommersiella märkena torkar sin pasta i mycket höga temperaturer, uppåt 90 grader, och mycket snabbt, 1-2 timmar, så den pastan är ju egentligen förkokt. Vår pasta torkar vi i 35-38 grader i 22-23 timmar. Vi försöker efterlikna klimatet i södra Italien där den bästa pastan torkas i tunnlar som brisen blåser igen.”

Bredvik ställningen med den torra spagettin sitter Spiga Negras enda anställda (ja, de är bara tre personer i företaget) och paketerar spagettin för hand, efter att hon noga vägt pastan så att varje paket väger lika mycket. Sedan packas varje enskilda paket i kartonger, redo att skickas ut i provinsen, till butiker och marknader med ekologiska produkter.

 

När La Danesas journalist lämnar Spiga Negra räcker Igor fram ett paket med tagliatelle och säger: ”Jag skulle rekommendera dig att bara koka den i 4 minuter, även om vi skriver 5-6 minuters koktid på paketet. Med bara 4 minuter blir tagliatellen perfekt al dente, vilket betyder att pastan ska göra motstånd när man biter i den. Här i Spanien och i de flesta länder i Europa, förutom Italien, är man van vid pasta som kokat för länge.” När Igor därefter får frågan hur tagliatellen bäst serveras funderar han lite. Så svarar han att eftersom det just nu finns goda solmogna tomater skulle han servera tagliatellen med en sås på solmogna tomater (som i stort sett bara hettats upp) och basilika, samt salt och peppar, och för den som vill ha en lite starkare smak skulle han också ha i lite vitlök.

Självklart tillagas tagliatellen på detta vis samma kväll som La Danesas journalist kommer hem från Spiga Negra. Och visst smakar denna pasta annorlunda än den industripasta som vanligtvis hamnar i kastrullen. Denna pasta har en god och tydlig smak av spannmål och är inte bara en utfyllnad för att göra en mätt. Denna pasta är god och har inte behov av en kraftig sås. Faktiskt smakar den så gott i sig själv att det lämpar sig utmärkt att ha tomaterna och basilikan som bara tillbehör som rörs ned i den, och den grövre strukturen och konsistensen gör att såsen liksom absorberas av pastan samtidigt som den även fastnar bättre på pastans yta.

Det är inte förvånande att Arrate och Igor fått beröm för sin goda pasta av ingen annan än deras italienska pastaprofessor, som håller i de årliga kurserna, som till och med erkänt att deras pasta är godare än den han själv äter på Sicilien.