Den globala konjunkturen är stark. Samtidigt har råvarupriserna ökat och allt fler företag rapporterar om ett stigande kostnadstryck. Flera centralbanker, främst i tillväxtländerna, har därför börjat höja räntor åt.
USA
Stark industrikonjunktur
Lågt men stigande inflationstryck
USA visar industrins inköpschefsindex, som i januari nådde upp över 60, att exporten och industrikonjunkturen går starkt. Delindexen för orderingång och orderstock tyder på att inköpschefsindex kommer att ligga på en hög nivå även kommande månader. Produktionen ska nu hinna ikapp efterfrågan. Ökad produktion kommer att ta sig utryck i nyanställningar och detta bekräftas av att delindexet över sysselsättningen i industrin nu ligger på den högsta nivån sedan 1973. Industrin och exportnäringen utgör endast en liten del av ekonomin, men den ljusare industrikonjunkturen kan ge spridningseffekter.
Inflationen är fortfarande låg i USA och detta gäller särskilt den underliggande inflationen där fluktuerande energi- och livsmedelspriser rensats bort. Det stora fallet i tillväxten under krisen gör att inflationen enligt detta mått fortfarande ligger under en procent. Detta i sin tur bidrar till att den amerikanska centralbanken Fed kan ligga kvar med en mycket lätt penningpolitik ett tag till, trots att tillväxten är så pass god. Enligt färska siffror var tillväxten strax under tre procent 2010, vilket i normala fall inte brukar vara förenligt med styrräntor på under en procent. Det är rimligt att förvänta sig att den underliggande inflationen har bottnat för den här gången och kommer att börja röra sig uppåt för första gången sedan krisen bröt ut för ett par år sedan.
Europa
Omfattande svar på EMU-krisen väntas i mars
Svensk ekonomi visar fortsatt styrka
Oron om höga skulder finns kvar och de europeiska finansministrarna har diskuterat en omfattande åtgärdsplan som svar på marknadens misstro. Lösningen, som väntas bli presenterad i slutet av mars, innehåller sannolikt en utökning av EU:s stabilitetsfond och möjliggör för fonden att köpa statsobligationer på marknaden. För att undvika nya kriser kommer striktare kontroller av statsfinanser och obalanser i valutaunionens länder att införas.
Tillväxten i Tyskland ligger klart över resten av euroområdet och optimismen bland tyska företag har inte varit så här hög sedan början på 90-talet. Det är även intressant att notera positiva signaler från Frankrike och Italien. Detta tyder på en gradvis förbättring av konjunk-turen i de stora länderna i euroområdet. Bland företagen i Spanien, Grekland och Portugal är stämningsläget däremot fortfarande pessimistiskt, men har slutat att försämras. Inflationen i euroområdet var överraskande hög i januari med en prisuppgång på 2,4 procent jämfört med samma månad förra året. Stigande råvarupriser pekar på fortsatt hög inflation kommande månader. Europeiska centralbanken ECB har meddelat att riskerna vad avser inflationen i stort sett är balanserade, men kan komma att förskjutas mot högre inflation. Marknaden har därför börjat prisa in en styrräntehöjning i höst.
Storbritannien har blivit en djupt tudelad ekonomi. Stora finanspolitiska åtstramningar hämmar den inhemska efterfrågan. Momshöjningar och höga import- och energipriser gör att inflationstakten närmar sig fyra procent och att köpkraften gröps ur. Samtidigt gynnas industrin och exporten kraftigt av det svaga pundet och stigande global efterfråga. Den strama finanspolitiken kommer dock att göra det svårt för centralbanken att höja styrräntan trots hög inflation.
Den starka konjunkturuppgången i Sverige visar ingen tendens att mattas av. Den tidiga och snörika vintern har visserligen drabbat byggbolagen, men det bör vara en tillfäll-ig effekt. Detaljhandeln tappade lite kraft i december, men det skedde efter ett starkt år och hushållens optimism är fortfarande stor. Inflationstakten har tryckts upp av stigande elpriser i december. Däremot har inflationstakt-en rensat för räntekostnader och energipriser legat stabilt runt en procent det senaste halvåret. Fokus är istället huspriserna och en oenig Riksbank kommer fortsätta att höja räntan i vår. Utlåningen till hushåll mattades av i december, så en viss effekt har de strängare lånekraven och räntehöjningarna fått, men räntan är ändå låg trots konjunkturläget.
Japan
Nya siffror visar ljusare bild
Utsikterna för Japans ekonomi har tidigare varit dystra, men både exportsiffror och företagsklimat pekar nu på en vändning av den sedan i somras negativa trenden. Starkare efterfrågan från resten av Asien ligger bakom de japanska siffrorna, men även byggsektorn har visat en återhämtning från väldigt låga nivåer. Nyheten att kreditinstitutet Standard & Poor’s har sänkt Japans kreditbetyg till AA- (från AA) har tagits med ro på marknaden. Japans privata sektor har ett högt sparande som för närvarande finansierar den gigantiska statsskulden utan problem.
Tillväxtmarknader
Fortsatta penningpolitiska åtstramningar i Kina
I Kina accelererade BNP-tillväxten det fjärde kvartalet. Inflationstakten föll till 4,6 procent i december från 5,1 procent i november, men det var en ren baseffekt på grund av jämförelse med föregående års nivåer. I december månad steg priserna rejält både inklusive och exklusive livsmedel. Kinas inflation lär stiga framöver till följd av kommande baseffekter och fortsatta prisuppgångar. I januari höjde myndigheterna bankernas reservkrav för fjärde gången sedan mitten på november. Detta bör bidra till att graden av överskjutande reserver minskar och reservkraven blir en restriktion på riktigt för bankerna.
Centro Idea
Ctra. de Mijas km. 3.6
29650 Mijas-Málaga
Tlf.: 95 258 15 53
norrbom@norrbom.com
PUBLICERAD AV:
D.L. MA-126-2001