Framtida metoder inom broskbehandling?

I förra månaden deltog jag i den kongress som ICRS arrangerar varje 18 månad i respektive USA och Europa. ICRS (International Cartilage Research Society) är en sammanslutning av internationella läkare, cellbiologer, stamcellsforskare och medicinska ingenjörer, som har ett gemensamt intresse för utvecklingen av behandlingen av broskskador/slitgikt.
Jag har varit medlem av ICRS sedan jag 2002 blev vald till att representera SAKS, dvs Dansk Selskab for Artroskopisk Kirugi og Sportstraumatologi, en sammanslutning av ortopedkirurger som utför titthålskirurgi och behandlar idrottsskador. SAKS utser varje år en ortopedkirurg till en vidareutbildningstjänst vid ett internationellt sjukhus och jag blev 2002 anställd på Liverpool and Broadgreen University Hospitals i England, där vi bland annat arbetade med brosktransplantationer genom odling av kroppens egna brosk. Liverpool and Broadgreen University Hospitals var vid den tidpunkten Europas största sjukhus för knäkirurgi, så det var spännande.

Internationell forskning i cellbehandlingsteknik
I Miami representerade jag vårt privatsjukhus i Danmark, Artros; Aalborg Privathospital då jag är ansvarig i Danmark för utvecklingen av en internationell undersökning angående broskbehandling. Vi är åtta center i världen som i samarbetar med medicinindustrin undersöker en ny metod för broskbehandling. Här jämför vi den hittillsvarande behandlingen med nya behandlingsmetoder på människor. Samtidigt har jag möjlighet till att testa den nya behandlingsmetoden i samarbete med cellbiologiska-, stamcells- och cellodlingsföretag på Foulum Forskningscenter, där vi opererar på getter som försöksdjur.
De senaste resultaten härifrån har precis lett till utvecklingen av en cellbehandlingsteknik kallad Cartilink 3 från företaget Interface i Köpenhamn, i samarbete med Coloplast. Cartilink 3 blev presenterat på kongressen i Miami där tekniken är en vidareutveckling av den som introducerades 1987 av den svenske läkaren Mats Britberg och som kallas ACI, dvs odling av broskbitar uttagna genom en titthålsoperation, odlat i ett laboratorium under 3-4 veckor och sedan inopererats igen i en svamp/membran. Vid den senaste kongressen som hölls i Polen presenterade överläkaren, PH.D, Dr.Med. Martin Lind och jag våra resultat från Foulum Forskningscenter över ett nytt membran som nu är färdigutvecklad.

Vid det tillfället sågs begynnelsen på en uppdelning av broskbehandlingen i en grupp som huvudsakligen önskade att behandla med hjälp av odlade broskceller (ACI) uttaget från knät och odlat i laboratorium, i motsatts till en annan huvudgrupp bestående av forskare, som via blodförsörjning till det drabbade området återskapar det förstörda brosket genom aktivering av mesenchymale-stamceller. Som en tredje grupp har broskbehandling via stamceller utvecklats kraftigt de senaste åren.
För många människor är det en smula oklart vad dessa stamceller egentligen består av. De består konkret av celler som är 0-celler, dvs celler som kan bli till många olika slags celler och när de befinner sig i närheten av ett förstört broskområde återskapas det förstörda broskområdet med skapande av broskliknande arvsväv (Mikrofraktueringsteknik a. m. Streadman). Tekniken består av att man vid det förstörda broskområdet gör små hål i benmärgen så det kommer blodförsörjning till området. Denna teknik är undersökt under flera år av den norske ortopedkirurgen Knutson, som har påvisat bättre långtidsresultat än vid användning av odlade broskceller (ACI) uppfunnet av Mats Britberg.
På kongressen syntes det inom de olika huvudgrupperna av behandlingsmetoder en lång rad bra undersökningar, tekniker och resultat. Alla visar en tydlig positiv utveckling inom de tre grupperna, men som samtidigt understryker att vi ännu inte har funnit den perfekta broskbehandlingsmetoden och att ytterligare forskning krävs. Efter fyra dagars presentation av utmärkta studier från hela världen kan vi konstatera att vi fortsättningsvis ska leta vidare efter den perfekta behandlingen av broskskador och slitgikt.