Plastbanta – del 3: Kläder och hemmet i allmänhet

Efter artikeln om mikroplast i En Suecos marsnummer i år har redaktionen mottagit en del läsarmail med förfrågan om vi inte kan skriva en artikel om vad man kan göra för att minska sin förbrukning av plast. Och självklart vill vi göra detta!

I de två senaste numren av En Sueco (juni samt juli/augusti) skrev vi om hur man plastbantar köket, besöket till butiken, badrummet och barnrummet. Nu, i denna tredje och sista del i serien, tar vi en titt in i våra garderober samt på hemmet i allmänhet.

Kläder

Att plastbanta sin garderob kan faktiskt vara riktigt svårt. De flesta av våra kläder innehåller faktiskt någon typ av plast. En studie gjord vid Plymouth University i England visar att våra garderober ofta orsakar mer utsläpp av plaster i naturen än kosmetika och hudvårdsprodukter, som det skrivits så mycket om i media senaste tiden. Men faktiskt kan en tvätt med syntetkläder släppa ut så mycket som 700 000 mikroplastpartiklar! Sedan finns det textilier som är mer eller mindre bra ur plastbantarsynpunkt, t ex fleece av polyester och andra konstmaterial är riktiga miljöbovar, då materialen i den form släpper ifrån sig riktigt stora mängder mikroplastpartiklar när det tvättas. Mikroplaster som sedan kommer ut i vattendrag, hav och natur.

Material att se upp med när man bestämt sig för att plastbanta sin garderob är främst syntetmaterial, som bland annat polyester, akryl och polyamid (nylon), elastan (lycra). Alla dessa släpper ifrån sig plastpartiklar när de tvättas, och plasten är ofta utvunnen ur petroleum. Visst släpper alla tyger ifrån sig fibrer i tvätten, men vissa mer och andra mindre. Bomull och ull släpper t ex ifrån sig naturfibrer som bryts ned i naturen medan det tar många hundra år innan syntetfibrer bryts ned och i stället hamnar i naturens kretslopp. Enligt den engelska undersökningen är akryl värst och släpper ifrån sig 729 000 syntetfibrer per tvätt medan polyester släpper ifrån sig 496 000 syntetfibrer per tvätt. Men alltså även ett bomullsplagg släpper ifrån sig fibrer, 138 000 fibrer per tvätt, men alltså naturfibrer, med reservation för att tyget inte är blandat med ett syntetmaterial.

Så för att plastbanta garderoben rekommenderas det att man tar en ordentlig titt på etiketterna för att se vilka material kläderna är gjorda av. När garderoben sedan emellanåt fylls på gäller det naturligtvis att man strävar efter att köpa naturliga material som bomull, lin, rami, silke och ull. Men så finns även material som konstfiber, såsom t ex viskos, som tillverkas av cellulosa från trämassa, som är att föredra framför med syntetfibrer, dock används starka kemikalier vid framställning av viskos. 

Det finns många fler material, bättre och sämre, som vi inte går igenom här, men ta en titt på Materialskolan på webbplatsen www.sverigeskonsumenter.se, där finns en utförlig lista över de vanligaste materialen. Och två ytterligare detaljer är naturligtvis att undvika plasttryck samt att med tiden byta ut galgar i plast till sådana i trä.

Det bästa tipset till att plastbanta garderoben är dock att skära ned på konsumtionen. Många garderober bågnar av kläder och hanteras kläderna varsamt kan de tjäna oss gott i flera år. En bov till att kläderna slits är tvättmaskinen och det faktum att vi i dag ofta tvättar plagg efter att ha burit dem bara en eller två gånger gör att kläderna slits i onödan. Om vi i stället vädrar kläderna och punktbehandlar fläckar behöver plaggen inte tvättas lika ofta. Och de där dyra, märkesrengöringsprodukterna fyllda med kemikalier som säger att de tar bort alla fläckar på bästa sätt går ofta lika bra att ersätta med hederlig galltvål (i Spanien finns en liknande produkt: jabón Lagarto natural). Och likaså finns det flera mer hållbara alternativ till kemikaliefyllda tvättmedel. Väl inne i tvättstugan kan också plastklädnyporna bytas ut mot träalternativ när de tjänat sitt syfte och gått sönder.

Men när man ändå måste förnya plagg i garderoben är det bättre att köpa begagnade kläder än helt nya, och varför inte starta bytardagar med nära och kära.

Hemmet i allmänhet

Att plastbanta hemmet betyder som tidigare i serien sagts inte att all plast kastas ut på en gång för att ersättas av bättre alternativ. Vi är få som skulle ha råd att kasta ut kanske soffa, mattor, säng, gardiner m.m. och ersätta med bättre alternativ på en och samma gång. Nej, i stället handlar det om att ersätta allteftersom. Så nästa gång det är dags att köpa nytt, välj naturmaterial. 

Och när det gäller städning – skura golven med såpa i stället för kemikalier. Ättika kommer man långt med för att få bort kalkfläckar samt för att neutralisera dofter i hemmet. Mikrofiberduken och fönsterputsen är inte nödvändiga för att inte få ränder på fönstren när de tvättas, det går lika bra med en bomullstrasa, vatten med lite diskmedel och tidningspapper. 

Andra saker är dock svårare att ersätta, som t ex en saccosäck – det är inte lika bekvämt med en tygsäck fylld med ärtor, så i det fallet är det dags att tänka efter om man verkligen behöver en plastsäck fylld med plastkulor?

E-maila redaktionen!

Vi på En Sueco hoppas att du som läsare har funnit denna Plastbantar-serie intressant och inspirerande till en mer hållbar livsstil och vardag. Jag som författare till serien lyssnar gärna på dina åsikter och tips kring andra ämnen som intresserar dig, så du är välkommen att maila mig på: sara@norrbom.com