Det nalkas kommunalval. Den 26 maj är det återigen dags att bege sig till valurnorna – även vi svenskar. En del är mer entusiastiska än andra men kommunalvalet är så lokalt och närvarande att det påverkar vår vardag. Och så förväntas valet denna gång bli jämnare än någonsin tidigare. De utländska, och bland dessa de svenska, rösterna kan mycket väl komma att ha en avgörande roll.
Kommunerna var blå som Medelhavet. Så har det politiska panoramat sett ut i de flesta kommuner i Málagaprovinsens sedan slutet av 1990-talet fram till det senaste kommunalvalet år 2015. Men efter två årtionden med medvind fick Partido Popular (PP) stryk vid det senaste valet. Den dystra bilden av korruptionsskandaler i Madrid och Valencia drabbade också de minsta leden och kostade viktiga mandat i nästan samtliga kommuner på Costa del Sol. Detta gav utrymme till nya lokalpolitiker, nya borgmästare samt nya allianser – med eller utan PP. I en del städer har det gått bra. I andra har det utvecklats till en mardröm. Om ett par veckor infaller den stora examensdagen för politikerna i provinsens 103 kommuner. För att göra det lättare och överskådligt väljer vi här att fokusera på de större kuststäderna. I de flesta städer är valet jämnare än någonsin.
Klarar sig PP?
Trots den generella tillbakagången vid det senaste valet behöll PP sin absoluta majoritet i Fuengirola och Estepona. Oavsett om de har gjort det bra eller inte så har partiet en ny rival i båda städerna. Det nya partiet i spansk politik, VOX, har nämligen tagit sig upp på vallistorna. En del skräms av tanken medan andra ser det som en frisk fläkt från höger. Partiet har små budgetar till valkampen men får å andra sidan stor uppmärksamhet på grund av deras stil och kontroversiella uttalanden. Och deras väljare kommer först och främst från PP. Kanske kommer PP också förlora några väljare till Ciudadanos, som år 2015 inte hann med att ställa upp i så många kommuner – som t ex i Estepona. Bara tiden kan visa om PP klarar sig samt om partiet, om nödvändigt, kan ingå en allians med antingen VOX eller Ciudadanos för att lyckas hålla kvar de två borgmästarposterna.
Den brokiga fyrklövern
Rent visuellt är en fyrklöver vacker och balanserad. Det kan dock knappast sägas om de fyrklöverregeringar som bildades efter det senaste kommunalvalet. Kort förklarat består de av socialistpartiet PSOE, Ciudadanos, Podemos* och ett litet lokalt parti. Gemensamt för dem är att de är trötta på PP och så vill de komma till makten efter två år på åskådarläktaren. På det yttersta mandatet kunde de fyra partierna vid det senaste valet samla majoritet i Nerja, Torremolinos, Benálmadena, Vélez-Málaga och Marbella.
I den sistnämnda kommunen höll alliansen i bara ett par år innan det lokala partiet hellre dansade med PP, som genom ett misstroendevotum kunde återvända till den heta borgmästarstolen.
I Vélez-Málaga utvecklades samarbetet snabbt till ett politiskt kaos med exkluderingar, smutskastning från bägge hållen samt en opposition som inte heller lyckades samla majoritet till ett misstroendevotum.
Å andra sidan har fyrklöverregeringarna i Torremolinos och i Benalmádena klarat sig bra. Kritiken har varit hård men kommunerna har haft så pass stabil politik att det bland annat har lyckats att genomföra en omfattande renovering av centrum i Torremolinos samt en markant reducering av kommunens skuld i Benalmádena, någonting som länge varit kommunens största problem.
Positiva resultat eller inte så har de fyra partierna sin uppgift – speciellt i Torremolinos där den gamla tungviktaren i kommunen, PP, har fått ett välbehövligt ansiktslyft och redan bjudit upp Ciudadanos till dans.
De nya allianserna
Kommunalvalet står öppet. Det samma gör möjligheterna för nya allianser. I Almuñécar har PP haft ett mångårigt ”äktenskap” med regionalpartiet Partido Andalucista (PA), som nu ska läggas ned. Situationen är atypisk, för de två partierna är nästan lika stora. Det skulle kunna vara lätt att tro att PA-väljarna skulle hoppa över till PP, men det kan inte tas för givet för PA är nämligen, som utgångspunkt, ett mittenparti. Nedläggningen av partiet serverar alla ingredienser till betydande omfördelningar i kommunfullmäktiga samt nya allianser.
Allianserna blir också ett stort samtalsämne i Mijas, som under de senaste fyra åren stått modell för några ytterst otraditionella förändringar. Helt atypiskt är att Juan Carlos Maldonado, från kommunfullmäktigas tredje största parti – Ciudadanos, sitter på borgmästarposten. Det gör han med stöd från PP, som på så sätt, inofficiellt, ”tackar” hans parti för stödet i Málaga. Det har dock inte hindrat borgmästaren från att kasta ut PP halvvägs in i valperioden för att skapa en pakt med PSOE. Hur detta pussel ska lösas efter den 26 maj är det ingen som vet.
Ointressant blir det i alla fall inte. Generellt ser det ut som om kommunalvalet kommer bli jämnare än någonsin tidigare. Ett par hundra röster blir avgörande för det mandat som blir avgörande på flera platser.
Det blir en valrysare utan like.
*Podemos har valt att inte registrera sig i landets kommuner utan väljer att i ställe ge stöd åt ett lokalt parti. Vilket parti det handlar om råder det inga tvivel kring om man ser på designen och den lila färgen på valplakaten.
Francisco de la Torre, 75 år, ställer återigen upp som borgmästarkandidat i Málaga. Situationen i Málaga är ganska så kännetecknande för den politiska bilden på Costa del Sol. Partido Popular är störst men har svårt att alliera sig.
Med undantag för Málaga har alla kuststäder på Costa del Sol mellan 25 000 – 100 000 invånare. Antalet röster vid kommunalvalen ligger vanligtvis på mellan 50-55 procent. I en kommun som Mijas har ca 43 000 personer rösträtt. Det betyder att ca 23 000 (55 procent) röstar. Väl medvetna om att det blå och det röda blockens storlek är i stort sett det samma kan ganska få röster för avgörande betydelse för valresultatet. Situationen är den samma i många av Málagaprovinsens kommuner.
Vill du rösta?
Alla EU-medborgare kan rösta vid det kommande kommunalvalet. Du ska naturligtvis vara 18 år, vara resident och registrerad hos din kommun. Ditt röstkort skickas till dig per post. Har du inte fått ditt röstkort bör du kontakta ditt lokala valkontor (Oficina del Censo Electoral) eller kommunen. Var uppmärksam på att tidsfristen för att registrera sig hos sin kommun, och därmed vara röstberättigad, löpte ut i februari.
Av Henrik Andersen, henrik@norrbom.com
