Statistiker och landets ministrar talar om ny tillväxt i Spanien. Men skyhög arbetslöshet, dåligt betalda arbeten och fallande köpkraft är fortfarande vardag för många spanjorer som får leta länge efter en uppgång. En Sueco har talat med två ledande ekonomer för att tydliggöra den reella situationen i dagens Spanien.
Innan jul kallas landets 37 miljoner röstberättigade till valurnorna. För statsminister Mariano Rajoy och hans majoritetsregering blir valet det sista och avgörande testet efter väljarnas gigantiska bottenbetyg under kommunal- och regionalvalen i maj. Befolkningens åsikterna kring regeringens arbete och resultat går brett isär och det samma gäller bland Spaniens och EU:s många ekonomer.
I full snigelfart
För Nykredits Sune Worm Mortensen är utvecklingen inom spansk ekonomi en solskenshistoria.
”Sett utifrån har Spanien på bara fyra år lyckats vända en jättenedgång till uppgång. Och landet är i dag det EU-land som växer mest”, säger ekonomen.
Han tror bestämt att Spanien i år kommer att nå en tillväxt på mellan 3 procent och 3,5 procent samt att utsikterna för 2016 och 2017 kommer att se minst lika bra ut.
Han menar att det verkligen är tal om tillväxt och inte bara någonting som det pratas om inför det stundande valet.
”Jag kan inte syna siffrorna i sömmarna för att se om den verkliga tillväxten är 3,2 procent eller 3,4 procent men jag kan använda mitt sunda förnuft och se harmonin i tillväxtsiffrorna och de positiva historier som vi nås av från affärsvärlden. Riktigt många spanska företag märker ett tydligt uppsving och investerarna har börjat rikta blickarna mot Spanien på allvar”, säger Sune Worm Mortensen och poängterar att det verkligen håller på att ske någonting i Spanien nu.
På universitetet i Alcalá de Henares nära Madrid sitter hans spanska kollega José Carlos Diéz, som har blivit känd genom spansk tv. Och han har inga tvivel kring landets tillväxt- och arbetslöshetssiffror, men betonar att utgångspunkten för de nya siffrorna är låg eftersom bottennivån i den spanska ekonomin var mycket låg när Partido Popular kom till makten för fyra år sedan.
”Spanien hade en negativ tillväxt under en tid samt EU:s högsta arbetslöshet. Det är bara positivt med ny tillväxt och minskande arbetslöshet men det kommer att ta många år innan vi kommer ut ur krisen. Det hål som vi ramlade ned i var nämligen väldigt djupt. Med andra ord: Det går framåt men i snigelfart. Och den tillväxt som vi ser nu är ingenting som gemene man märker”, förklarar José Carlos Diéz, som alltid är noga med att betona sitt politiska oberoende. I gengäld är han inte rädd för att peka ut de politiker som han anser har tacklat den ekonomiska krisen fel. ”Den sittande regeringen har bara tänkt på nedskärningar. Det har absolut funnits behov av det också men om Spanien ska komma i gång måste det även investeras och genereras någon omsättning. Och här har Rajoy och hans folk gjort fel”, menar den spanska ekonomen som tvivlar på om regeringen förstår vilka sociala problem de omfattande åtstramningarna har fört med sig.
”700 000 spanjorer står i dag utan någon som helst form av bidrag och vi har stora, stora grupper på 45-50 år som är långtidsarbetslösa, som troligtvis har haft sina sista jobb”, förutspår José Carlos Diéz.
Om de ekonomiska åtstramningarna har varit, och är, rätt väg framåt för Spanien är en ytterst komplicerad fråga. Även för Sune Worm Mortensen.
”Det är så öm punkt, så att den nästan är religiös. Ekonomer är skolade mycket olika och därför råder det mycket skilda meningar kring det”, säger ekonomen från Nykredit, som dock står fast vid att han anser att Spanien har gjort rätt, även om det är den hårda vägen.
”Frankrike och Italien har inte fått fart som Spanien. De upplever nu en nolltillväxt och kommer inte framåt. Å andra sidan har länder som Island och i Baltikum, precis som Spanien, genomför en mängd reformen, som i dag ger resultat.
Tror på Spanien
Hans medverkan i tv skapar alltid stor debatt och eftertanke. José Carlos Diéz är nämligen inte rädd för att säga ifrån. Det ses även i hans bok Hay vida después de la crisis (Det finns liv efter krisen) och hans många digitala intervjuer, i vilka En Sueco har deltagit. Hans tilltro till politikerna tar upp mycket lite plats då han anser, i grova drag, att regeringen bara gör som EU och Angela Merkel befaller, och ingen av dessa två har en stor förståelse för problemen i Spanien. I stället förlängs krisen genom konstanta nedskärningar i de offentliga budgeterna.
Tillsvidare sätter han också gärna det relativt nya partiet Podemos på plats.
”Får Podemos avgörande inflytande i en ny regering kommer det hela att bli ännu värre för med deras tankegångar kommer alla utländska företag och investerare dra sig ur landet blixtsnabbt”, förutspår han.
Medan förtroendet för till politikerna är begränsat är hans förtroende till spanjorerna desto större. Jose Carlos Diéz kommer med en del uppseendeväckande information.
”Under 1980 hade vi en arbetsmarknad med 12 miljoner personer varav nästan tre miljoner var sysselsatta inom jordbruket. Under 2010, när krisen var som svårast, hade vi 18 miljoner på arbetsmarknaden och bara en halv miljon inom jordbruket. På bara 30 år har vi gått från att vara ett fattigt jordbruksland till ett industriland likt övriga Europa. Och sedan 1990-talet har vi varit ett av de länder som har skapat högst sysselsättning i hela världen”, berättar den spanska ekonomen, som poängterar att Spanien i dag är mycket mer än byggen och turism.
”Vår industri klarar sig riktigt bra och inom forskning och utveckling har inga spanjorer och nya spanska företag slagit igenom. Ska vi fortsätta ligga i täten ska det investerar inte skäras ned i framtiden”, anser José Carlos Diéz, som i sin bok nämner just utbildning och bättre villkor för nyföretagare som någonting elementärt för att få igång Spanien. Bland andra omfattande åtgärder nämner han en mer effektiv skatteindrivning, större press på bankerna för att sälja ut deras bostäder samt ett större kreditflöde, samt en övergripande EU-plan som stimulerar konsumtionen. Inte tvärtom.”
Sune Worm Mortensen delar sin spanska kollegas förtroende till nationen och anser också att det är viktigt att Spanien spelar sina kort rätt.
”Med en skuld på nära 100 procent av BNP och ett offentligt budgetunderskott på 4-5 procent är det a och o att utnyttja sina möjligheter optimalt. Den gemensamma valutan inskränker också betydligt på möjligheterna för en lokal finanspolitik”, förklarar skonomen från Nykredit, som inte tvekar med att bekräfta att landet är på rätt väg. ”Och landets exportföretag har en ljus framtid framför sig tack vare den nära relationen och unika möjligheterna i de mellanamerikanska och sydamerikanska länderna som Mexiko och Chile, som lever på en bra tillväxtvåg”, menar Sune Worm Mortensen.
Julvalet
Oavsett vem man är och vad man tänker ska de 37 miljoner röstberättigade spanjorerna ta ställning till landets framtid i december. Medan José Carlos Diéz vill se nya reformer och åtgärder för att få ännu mer gång i hjulen värderar Sune Worm Mortenson kontinuitet.
”Jag tvivlar inte en sekund på att det skulle vara bra för Spanien om den sittande regeringen får fyra år till vid makten. Alla ekonomer har redan från början vetat att det för Spaniens del inte fanns någon mirakelkur så nu, när det äntligen går bättre, gäller det att hålla den kursen”, menar han, och slår ett slag för regeringens förmåga att hålla hela landet på samma kurs. ”Spanien är ett stort och delvis splittrat land. De enskilda regionerna har stora befogenheter, så det är helt klart inte lätt att hålla alla på samma spår. Det är utan tvivel lättare att vara statsminister i ett skandinaviskt land”, avslutar Sune Worm Mortensen med ett leende på läpparna.
I rena siffror – från 2012 till i dag
Under 3 kvartalet 2012 låg arbetslösheten på 25,77 %
Under 3 kvartalet 2015 låg arbetslösheten på 21,68 %
Den sittande regeringen har sedan 2012 skapat 359 975 nya arbetstillfällen, varav ca 120 000 är egenföretagare.
I 2012 tjänade en spanjor i genomsnitt 22 790 euro om året (inkl. semesterpeng) jämfört med 22 726 euro under 2014.
Under samma period höjdes prisindexet (IPC) med en årlig 0,5-1,0 % samtidig som momsen på livsmedel höjdes från 8 till 10 % och momsen på andra varor höjdes från 18 till 21 %.
Källor: Spansk statistik (INE) och organisationen för företagare (ATA).
