Ett besök på Picasso-museet med egen guide - Erik Meling

”Ingen guide tycker om att stå och skrika.”

Att gå på museum på egen hand kan vara spännande. Att lyssna på en ljudguide kan vara informativt. Men ingenting kan jämföras med en guidad tur med en auktoriserad guide, som verkligen vet vad hen pratar om.

En Sueco har besök Picasso-museet i Málaga med guiden Erik Meling, och vi kom inte bara ut med en ny förståelse för konsten, utan också en helt unik kunskap om den världsberömda konstnären.

På svenska, norska, engelska och spanska

Erik står utanför Picasso-museet och väntar med gruppen han ska guida. Han kommer ursprungligen från Haugesund (Norge), studerade konst och teater, och har jobbat som regissör – färdigheter som han har tagit med sig till yrket som guide. När han får veta att de flesta i gruppen är svenskar byter han utan besvär språk, och börjar prata svenska – eller svorsk som han kallar det, för Erik har alltid nära till humor. Kön utanför museet är redan lång men så fort dörrarna öppnas försvinner Erik in och ordnar så att vi kan gå in direkt. Grupper som har registrerats i förhand har prioritet och vår professionella guide lämnar inte sådana saker åt slumpen.

Erik och hans man Karl-Gunnar Fjellestad ville prova på att bo utomland och kom till Spanien år 2000. En sak som de var helt överens om var att de inte ville bo nära turistmassorna, men de fascinerades dock av Málaga stad. ”Vi spenderade en fantastisk tid här innan vi flyttade hit. Jag avslutade min konstutbildning med en master och bortsett från pandemiåren har jag sedan des jobbat med detta, först som medföljande reseledare och senare som auktoriserad guide.”

Vad krävs egentligen för att bli auktoriserad guide?

Man kan ha en universitetsexamen, motsvarande en kandidatexamen, i turism där man lär sig allt från publikhantering till historia. Alternativt krävs en magisterexamen i t ex konst- och kulturhistoria. Det finns platser i Spanien där det inte krävs en auktoriserad guide, men i det som klassas som ”monumentala platser” måste man ha det. I Málaga är det också en fördel att vara medlem i en av stadens tre guideföreningar. Samtidigt måste vi ha specialkort till de museer som vi guidar i, och dessa måste förnyas vartannat år.

Vilka språkkunskaper bör en guide ha?

Alla guider måste ta en språkexamen. Förr räckte det med spanska på nivå B2, men nu krävs det att man ligger på nivå C1. Man måste ha två språk på guidekortet, och mina officiella språk är norska och engelska. Utöver dessa kan man guida på hur många språk man vill. Jag var inte flytande i spanska när vi flyttade hit och var därför tvungen att lära mig det som vuxen. Det var bara att sätta igång och plugga och våga göra fel, och det tog sin tid. Totalt tog det mig fyra år att behärska språket.

Vad vill du förmedla till dina gäster?

Jag försöker alltid ställa frågor till gästerna och sätta saker i perspektiv. För mig är kultur olika aktiviteter, föremål eller händelser som visar oss vilka vi är. Konst, å andra sidan, motsvarar aktiviteter eller föremål som utmanar och ifrågasätter vilka vi är. Jag tycker om när gästerna reflekterar över hur ett konstverk eller en byggnad var tänkt och hur det har fungerat. Mycket av konsten i Spanien handlar om kyrkokonst, vilket beror på att kyrkan har haft ett uppenbart behov av konst. Konstnärer skapade de beställda verken, men med kyrkan som uppdragsgivare hade de alltid mycket tydliga regler och syften för verken. Därför förmedlar jag inte bara kunskap om konst eller arkitektur utan också om hur dessa har skapats med ett syfte. Allt behöver självklart inte handla om konst heller. Under guidade visningar eller vandringar kan jag lika gärna pratar om industri – eller jordbrukshistoria, vilket även det är otroligt spännande.

Vad är en bra storlek för en turistgrupp?

Det beror lite på. För egen del tycker jag att det är bekvämt att inte vara fler än 10–15 personer på museer, då dessa ofta har små rum, men är man ute på stan är det okej att vara 20–30 personer. Vi får inte vara fler än 30 personer på monumentala platser, vilket är bra, för ingen guide tycker om att stå och skrika.

Hur får du din publik intresserad?

Det är ett dilemma som guider jobbar med hela tiden. Jag guidar både studiegrupper och konstgrupper som tycker om att gå på djupet, men de flesta guidegrupper är semesterfirare, och när man är på semester vill man inte gärna höra om problematiska saker. Dock ligger inte alltid den mest intressanta informationen på ytan. Man kan behöva bege sig lite utanför turistcentrumet för att få den stora bilden. Ju bättre man lär känna ett samhälle, desto mer spännande blir frågorna, och utmaningen för oss guider är att förmedla denna spänning utan att förlora intresset hos vår publik. Kommunikationsförmåga och närvaro är därför uppenbara saker som en guide måste ha fallenhet för. Naturligtvis är man inte en entertainer men samtidigt bör det ingå en del humor i ens kommunikationssätt också.

”Kommunikationsförmåga och närvaro är uppenbara saker som en guide måste ha fallenhet för. Jag är ingen entertainer, men humor är en del av det.”

Málagas ”nya” gamla stan och Picassos födelsehem

Málaga stad har utvecklats betydligt under de år som de har bott i Spanien, och Erik ser det mesta av utvecklingen som positiv.

Vilka är dina favoritplatser att guida i Málaga?

Med begränsad tid hamnar fokus ofta på centrum men jag tycker mycket om att också visa andra delar av stan. Kommer gästerna från flygplatsen kör vi gärna genom stadsdelen Huelin. Rent arkitektoniskt är det inte särskilt spännande men det visar hur de flesta spanjorer lever. Annars tycker jag om att ta med gäster till platser där historien inte presenteras i perfekt kronologisk ordning – som Teatro Romano, där det moriska slottet, den romerska teatern och feniciska resterna ligger huller om buller. Jag tycker också om att visa fasaden på kyrkan Santiago, för att berätta om hur de kristna kopierade en islamisk arkitekturstil och använde detta för att skapa en kyrka tillägnad Santiago. Santiago blev Spaniens skyddshelgon för att han – i enlighet med en dröm – hjälpte till att döda morerna på slagfältet, visserligen många århundraden efter hans död. Annars är det centrala Málaga och det som kallas gamla stan som är standard för alla turistprogram.

Vad menar du med ”gamla stan”?

Det finns naturligtvis många äldre byggnader i gamla stan, såsom Casa Consistorial från 1528, men i slutet av 1800-talet var Málaga en industristad med borgare som ville riva de gamla byggnaderna så att staden mer skulle likna ett nytt Chicago. Därför är delar av det vi i dag kallar gamla stan (som Calle Larios) ett centrum-förnyelseprojekt som på 1890-talet byggdes i Chicago-stil. Jag tycker att det är riktigt häftigt att prata om sådana saker, för varje samhälle har en ambition att förnya sig.

Varför ska man inte missa Picasso-museet?

Under hela sitt liv var Picasso, som föddes i Málaga, en dynamo och en motor i Europas konstvärld. En del konstnärer var mycket trogna en viss stil, som de behöll under hela sin karriär, men Picasso arbetade över spektrat. Därför tillåter detta museum oss att förstå konst ur ett mycket större perspektiv. Även byggnaden i sig är en pärla och konsten är väldigt vackert placerad, men rummen är små. Jag tror inte att man i Málaga föreställde sig att det skulle komma så många besökare till staden eller att intresset för konstnären skulle bli så stort.

I Málaga hittar man också Picassos födelsehem som har en del visuellt material och dokumentation om hans barndom. Den viktigaste är Picassos skissbok #7 och denna historiska skatt hittar man just i hans födelsehem.

Vilken spansk konstnär fascinerar dig mest?

Min storfavorit är nog Francisco de Zurbarán. Han var en barockmålare i nivå med den världsberömda Velásquez. Zurbarán målade de mest fantastiska tyger och plagg, som t ex munkarna i klostret Cartuja i Sevilla, med deras kritvita kåpor mot den gula bakgrunden. Zurbarán är verkligen jättespännande.

”Jag blir väldigt glad när jag märker att människor är engagerade och ställer frågor eller argumenterar. Då känner jag nämligen att jag har bidragit till något.”

Jobb i stan och fritid i landet

I dag bor Erik och Karl-Gunnar ”ute på landet” mellan Antequera och Sevilla, men de har fortfarande kvar lägenheten i Málaga för att behålla liten smak av storstaden. ”Vårt hus ligger vid en korsning mellan fyra byar. Runtomkring ligger olivlundar och där finns också en stor fabrik, och platsen ser inte alls ut som en spansk turistbroschyr, men miljön är mycket autentisk.” Bägge värdesätter det stora sociala rummet i Spanien och de har verkligen landat väl i Andalusien. ”Spanjorernas rytm fungerar för spanjorerna, och tillåter man sig bara att bli en del av den kulturen och rytmen, så sker saker och ting när de sker, även om de inte nödvändigtvis använder våra standarder för tid.”

Hur hittade ni ert hem i Spanien?

Vi letade länge och väl och gick på otaliga visningar, och vi har också blivit lurade, så till slut var vi en aning omotiverade. När det sedan var dags att gå på visning i det som i dag är vårt hem ville vi inte se lättlurade ut, så jag klädde mig riktigt formellt och hade till och med en portfölj med mig. Men så snart vi klev in i köket kände vi att vi hade hittat rätt. Jag höll fortfarande en sträng min inför mäklaren och sa att vi skulle ta en titt på området. När vi gick där och tittade skedde något konstigt – varje gång vi gick förbi ett hus drogs persiennerna ner. Efteråt har vår granne Dolores erkänt att det var hennes fel. Det var nämligen så, att när hon såg mig komma med portföljen i handen så ringde hon till alla grannarna och sa: ”I dag får ni inte vara hemma, för i dag är skattmasen här!”

Konsthistorikern, som utstrålar äkta värme och är full av självironi, är alltid öppen för nya kunskaper och berättar att han ofta träffar gäster som delar med sig av spännande information.

”Jag blir väldigt glad när jag känner att människor är engagerade och ställer frågor eller argumenterar. Då känner jag nämligen att jag har bidragit till något”, avslutar han.

För mer information, se: https://eriksverden.com/

”För mig är kultur en rad aktiviteter, föremål eller händelser som visar oss vem vi är.”