Tom Cruise, Bruce Willis, Pamela Anderson, Cameron Diaz, Barack Obama, Maria Bonnevie, Michael Moore och Gerard Depardieu. Alla har de överraskat mig med sin talang för främmande språk: DE TALAR FLYTANDE SPANSKA! I varje fall när de uppträder i spansk TV, eller på de spanska biograferna.
Att rösterna är helt och hållet o-igenkännbara, samt ofta har en tendens att bli lite gälla är något som vi, som är vana vid att se originalversionen, ofta känner oss lite generade över. Jag har i varje fall svårt att vänja mig vid att Arnold Schwarzeneggers karaktäristiska österrikisk- amerikanska accent blir ersatt av en hes mansstämma från Madrid.
Bruce Willis och Kevin Costner talar med samma röst
I Spanien, så väl som i många andra länder som har traditionen att dubba, försöker man få samma röster som tolkar de mest kända skådespelarna. Varje utländsk skådespelare har således sin helt unika spanska variant. En av de mest eftertraktade dubbarna i Spanien heter Ramon Langa, rösten bakom Bruce Willis.
En Sueco har försökt kontakta honom, men eftersom han är en populär och mycket efterfrågad man lyckades vi bara med att nå fram till hans sekreterare. Vi skulle ha frågat honom om hur det är att gå omkring och prata som han, den som spanjorerna förknippar med Bruce Willis.
Man kan föreställa sig en lång rad med händelser som kan utspela sig i Langas privatliv: spanjorernas reaktion när han ringer och beställer pizza, frågar efter vägen, beställer bord på en restaurang eller liknande "Tänka sig, vi har precis talat med självaste Bruce Willis". Langa gör för övrigt också rösten för Kevin Costner, så bryr man sig inte om den hårtslående actionhjälten så är det fritt fram för att associera rösten med indianernas vän i "Dansa med vargarna" .
Inte för att jag kan se den stora likheten mellan de två mansrollerna, men "man vänjer sig vid det" som de flesta spanjorer skulle säga. Och mycket tyder på att dubbningen har med tillvänjning att göra.
Uppenbart är det inte den stora debatten om ifall man ska dubba eller använda undertexter i Spanien. I stort sett är alla spanjorer begeistrade över
"dubbningen", ofta hör man dem säga att de spanska "dubbarna" är bland de bästa i världen. Huvudargumentet emot undertexter är att det svårt att se filmens bilder och läsa texten samtidigt. Man missar därför mycket av filmen för att man ska koncentrera sig på att läsa, menar de.
Omvänt menar vi, som är uppvuxna med originalversionerna och vana vid att läsa och se filmen samtidigt, att filmen tappar sitt autentiska uttryck med att ge skådespelarna andra röster och ett annat språk. Ett annat argument emot dubbningen har med språkinlärningen att göra. Det är helt uppenbart att spanjorerna talar så dålig engelska för att de inte är vana vid att lyssna till språket. Eller, hur är det? I Tyskland dubbar man också allt, men det till trots så talar de flesta tyskar en utmärkt engelska.
Dubbning kan hämma inlärningen av engelska
En Sueco har kontaktat en expert på området för att höra hennes mening om dubbning och språkinlärning. Lektor och språkforskare, Adela Martinez García, från engelska institutet vid Málagas universitet har haft kurser om dubbning och textning av engelska filmer till spanska.
Adela Martinez García menar att det finns ett direkt sammanhang mellan dubbning och inlärning av ett främmande språk. Hon har precis varit i Skandinavien där hon har upplevt hur bra engelsknivån är hos unga människor.
"Det beror utan tvivel på att de ser TV-serier och filmer i originalversionen. Det är uppenbart att ju mer ett barn hör ett främmande språk ju mer effektiv blir inlärningen och desto bättre blir deras uttal", säger hon.
På frågan om varför det är annorlunda i Tyskland har hon följande förklaring: "Tyska är inte ett världsspråk och det är tyskarna medvetna om. De har därför insett nödvändigheten av att kunna tala engelska om de ska bege sig utanför landets gränser. Därför är de kanske mer motiverade till att lära sig engelska än vad spanjorerna är", säger hon och påpekar att tyskarnas engelskkunskaper kanske hänger samman med en bättre engelskundervisning i skolorna.
Dubbningen är historiskt betingad
Adela Martínez García berättar att tekniken inom dubbningen blev väsentligt förbättrad under Francodiktaturen. Franco hade stort intresse i att dubba alla utländska filmer och på så sätt var det lättare att censurera filmerna. Genom att dubba dem undvek man att spanjorerna fick höra vad som ursprungligen sades.
Om orsaken till att en del länder har valt dubbningen medan att andra länder valt undertexter har mycket med historien att göra, menar hon.
"De tidigare imperierna som Tyskland, Frankrike, England, Spanien och Italien är fortfarande stolta över sitt språk och sin kultur, vilket gör traditionen att dubba starkt förankrat och svårt att ändra på. Invånarna i dessa länder ser sig kanske inte så nödsakade till att lära sig ett främmande språk som till exempelvis svenskarna eller holländarna gör", säger hon.
I en bisats uttrycker hon sin ilska över att det spanska språket fortfarande inte har uppnått den internationella status som det förtjänar.
"Man har uppenbart inte insett att spanska är det näst viktigaste språket i världen efter engelskan. En sak är de många miljoner människor som talar språket, en annan är att spanskan är ett viktigt kulturbärande språk men det har ännu inte gått upp för européerna som fortfarande anser att franska och engelska är de viktigaste främmande språken, " säger lektorn, och tillför att många av de viktigaste litterära verken är skrivna, och fortfarande skrivs, på spanska.
Trots sin kärlek till det spanska språket tycker hon mycket om att se utländska filmer i originalversionen. Personligen verkar hon för att få större frihet till att välja film i originalversionen i Spanien.
"Jag bor i Pedregalejo, öster om Málaga, och jag åker då och då till Fuengirola för att se odubbad film för att utbudet är allt för litet i Málaga. Efterfrågan är fortfarande låg, men först när spanjorerna vänjer sig vid originalversionerna kommer intresset och därmed utbudet att öka", bedömer hon.
Hur spanjorerna ska kunna vänja sig vid originalversionerna, och om det överhuvudtaget kommer att ske, när utbudet på exempelvis spansk TV inte existerar kan bara framtiden ge svar på.
I lära som filmröst
Att lägga rösten på de stora Hollywoodstjärnorna är inte något man bara kommer in från gatan och gör. Det kräver utbildning och träning. I Spanien finns det åtta skolor som utbildar dubbare (synkronisatörer), fyra i Madrid, tre i Barcelona och en i Sevilla. Utbildningen vara i genomsnitt ett och ett halvt upp till två år och innebär bland annat andningsteknik, röstträning, betoning och träning i att förändra sitt röstomfång så att det passar till den person man dubbar.
Direktören för Spaniens största dubbningsskola P C Tauros i Madrid, May Marqués, är inte överraskande mycket begeistrad över den omfattande dubbningen i Spanien.
"Film blir inte gjord för att bli läst", säger hon och hänvisar till dem som föredrar undertexter framför dubbning. "Jag kan inte se någon som helst nackdel med dubbning. Är arbetet bra gjort bevarar det filmens innehåll och uttryck. Argumentet att dubbningen skulle hämma spanjorernas engelskinlärning håller inte alls. Det har inte med saken att göra", säger hon.
På hennes skola utbildas varje år omkring 90 nya "dubbadorer" och är man duktig finns det enligt direktören tillräckligt med arbete för alla. Hennes skola utbildar i första hand elever med inriktning på dubbning av film, men många arbetar också med reklam, TV-serier och dataspel. Efter att en "dubbador" blivit antagen till en filmroll så fortsätter arbetet, inspelningen, runt omkring i landets många studios. May Marqués berättar att en talangfull dubbador normalt tjänar mellan 30 000 – 180 000 euro om året, beroende på hur eftertraktad hans eller hennes röst är. Hon berättar också att den spanska TV-kanalen Antena 3 i genomsnitt betalar omkring 5 500 – 6 000 euro per film till inspelningsstudion.
Dubbningsindustrin
För att få reda på mer om dubbningsindustrin har En Sueco kontaktat en av branschens tunga pojkar, Jorge Condelauda, som är ekonomichef på Digit Sound, en av de största och äldsta studiorna i Spanien. Studion som ligger i Barcelona grundades 1954 och har idag 22 anställda, 9 inspelningsstudios och många "freelance-dubbadorer". Hos Digit Sound dubbar man årligen omkring 55 filmer till biograferna och ca 700 filmer och serier till TV. Studion tjänar omkring 30 000 euro per biograffilm och ca 6 000 euro för en produktion till TV. Den stora prisskillnaden beror på att det krävs mycket större ljudtekniskt arbete att producera film till de stora filmdukarna. Om branschen, berättar Jorge Condelauda, att krisen berör många av inspelningsstudiorna. Bara i Barcelona finns det 17 studios och det är allt för många, menar han.
"De senaste åren har efterfrågan på film och serier till TV sjunkit markant vilket beror på att de nationella TV-kanalerna har börjat göra många fler egenproduktioner, alltså spanska program och serier. Och ju färre utländska produktioner desto färre dubbningsuppdrag", säger han.
Condelauda tillägger dock att det i dag har blivit fler och fler katalanska översättningar till de katalanska TV-kanalerna. "Generalitat de Catalunya (den katalanska självstyrda regeringen, red. anm.) har gjort stora insatser för att många filmer och serier på TV blir översatta till katalanska. Men det är inte tillräckligt för att vända den negativa utvecklingen i branschen", säger Condelauda, som dock inte tror att dubbningen i Spanien generellt sett är på tillbakagång. "Vi har en lång tradition att dubba och jag ser inga tecken på att det skulle ändra sig, i varje fall inte de närmaste 20 åren", avslutar han.
Nedsatt språkinlärning, förlorad autencitet eller ej, allt tyder tillsvidare på att dubbningen har kommit för att stanna. Det är svårt att ändra på fast rotade traditioner, speciellt när det står en maktfull industri bakom och när spanjorerna fortfarande har ett stort intresse av att se film på sitt egna språk.
För de utlänningar som gärna vill förbättra sina språkkunskaper utgör kanske de dubbade filmerna ändå möjligheter att lära språket på ett alternativt sätt. Hör man till dem som får röda utslag av dubbad film behöver man inte säga adjö till ett liv med film. På de flesta DVD-filmerna kan man välja att se filmen med undertexter, precis som det finns ställen runt omkring i landet som visar några filmer i originalversion.
Centro Idea
Ctra. de Mijas km. 3.6
29650 Mijas-Málaga
Tlf.: 95 258 15 53
norrbom@norrbom.com
PUBLICERAD AV:
D.L. MA-126-2001