Om den politiska klassens girighet och om hur lite korruption skulle kunna vara vägen ut ur krisen

Om den politiska klassens girighet och om hur lite korruption skulle kunna vara vägen ut ur krisen

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Politikerna, eller den så kallade politiska klassen, borde vara ett av de största problemen för den vanliga spanjoren, varav många gärna använder en dag för att strejka och demonstrera mot regeringens nedskärningar och allt det som har gått galet med landets ekonomi. Men trots politikernas beteenden och deras brist på etik verkar det inte ha någon effekt på många av de spanska väljarna.
Vid kommunvalen förra året blev 40 av de 69 borgmästare som står anklagade för korruption, som ställde upp i valen, återvalda. Detta visar en undersökning från organisationen Fundación Alternativas. Fenomenet sågs även i de partier som bytte toppkandidat och i 63 av de 106 kommuner vars borgmästare varit involverade i en skandal vann samma parti, eller samma koalition.
Kommunkontoren, som har hand om klassificering av tomter, utställande om bygglov, som står för diverse kontraheringar och inköp under mycket lite kontroll, har varit en lukrativ grogrund för korruption. Det är bedrövligt att endast ett fåtal av väljarna straffar de implicerade vid valurnorna, medan andra väljare till och med kan sägas belöna de borgmästare och partier som har varit involverade i korruptionsskandaler. Hos Fundación Alternativas menar man att en av orsakerna till detta kan vara att väljarna belönar de politiker som låter korruptionen komma kommunen tillgodo, någonting som mycket väl kan ha varit fallet i Marbella. I Marbellas kommun omvaldes Jesús Gil och andra medlemmar av partiet GIL av invånarna på 1990-talet trots den i efterhand så uppmärksammade korruptionen, den som idag speciellt förknippas med godkännande av olagliga bygglov.
Förra året fick de partier och borgmästare vars korruption kan sägas ha varit positiv för invånarnas ekonomi i genomsnitt 4,8 procent fler röster.
De 106 kommunledarna tillhör främst PP och PSOE, naturligtvist landets två största partier, men även representanter för olika lokala och nationella partier förekommer. Och det är alltså dessa borgmästare och kommunborgarråd som idag styr i flertalet kommuner.

Anno 2012
Man skulle kunna förvänta sig en preventiv effekt efter alla skandaler som har uppdagats, efter att ha sett de borgmästare och kommunfullmäktiga som har avslöjats med fingrarna i kakburken, som förlora sina tjänster samt stöldgods och dömts till fängelsestraff.
Men så är dock inte fallet.
Nu har ytterligare en borgmästare nyligen dragit sig tillbaka efter korruptionsanklagelser. Denna gång handlar det om socialisten Francisco Rodrígues från Ourense, som lär ha gett sitt godkännande till olagliga bygglov.
Listan över korruptionsanklagade borgmästare växter stadigt. Dock är det många av dem som, tillskillnad från Sr. Rodrígues, väljer att inte dra sig tillbaka. Men okej, man är ju oskyldig tills motsatsen bevisas.
I Spanien finns det totalt 8 114 kommuner och i dessa finns 78 nuvarande samt före detta borgmästare som står anklagade för korruption. Dagstidningen 20 Minutos har sammanställt en lista med de borgmästare som för stunden är åtalade för korruption, dock erkänner man på den spanska dagstidningen att de som hör hemma på listan kan vara svåra att följa upp, varför de uppmanar läsarna att skriva in om de känner till fler fall.
Men med på denna lista finns alltså redan 78 borgmästare, för många att namnge i denna artikel, så vi nöjer oss med att nämna dem från Málagaprovinsen, prominent representerad med hela 12 personer.

Högre upp
Korruption är fortfarande en av de största svagheterna i den spanska demokratin och har länge skapat rikligt med orsaker till allmän uppståndelse.
Men det räcker inte, det råder även oroligheter högre upp i den politiska och sociala hierarkin. Högre upp hittas namn som Iñaki Urdangarín, Francisco Camps och Jaume Matas, som ofta syns i samband med nyheternas inslag om korruption. Det samma gäller skandaler som de nämnda Malaya och Gürtel, Mercasevilla och ERE, där den andalusiska administrationen står misstänkt för att ha förskingrat 647 miljoner euro.

Och längre ut
Och om inte det skulle räcka. Konsekvenserna av korruptionen är bl.a. att många oskyldiga, både spanjorer och utlänningar, i god tro har köpt bostäder i Spanien. Dock har dessa under de senaste åren fått leva med rädsla för att byggherrarna inte haft rätt byggtillstånd och att de därför riskerar att se sina bostäder jämnade med marken. Det har även lett till att utländska investerare tänker sig för både en och två gånger extra innan de gör investeringar i landet.
De ekonomiska biverkningarna är oändliga och ingen kan räkna ut hur långt ned botten i verkligheten är.
Nyligen presenterade den internationella organisationen Transparency International en rapport som visat att de mest krisdrabbade europeiska länderna även har den största korruptionen. Organisationen visar på att det tvåpartisystem (PP och PSOE) som sedan övergången till demokratin, på pappret, har styrt landet med ett stort samhällsinflytande, bl.a. på rättssystemet och medierna, har medverkat till att en bunt syndare har städats in under mattorna.
På Transparency Internationals lista över de 27 EU-länderna ligger Spanien på 15:e plats, medan de nordiska länderna ligger överst.
Den nuvarande konservativa regeringen arbetar för att införa större insyn i alla landets offentliga institutioner, men dit är vägen fortfarande lång.
Fram tills att målet nås är maktmissbruket baksidan av demokratin vilket borde ligga som en tickande bomb i händerna på de många krisdrabbade spanjorerna, vars skatteeuron försvinner. Men hittills, och överraskande nog, verkar det dock inte vara fallet, lite korruption kanske skulle vara en väg ut ur krisen.

Läs mer
Om 20 Minutos undersökning på: www.20minutos.es.
Om diverse borgmästare, Malayafallet, ERE-skandalen och mycket mer korruption på: www.ensueco.com.

Málagaprovinsens korrupta borgmästare

Manilva
Pedro Tirado, från partiet Partido Democrático Independiente de Manilva. Tirado anhölls 2005 för förmodad delaktighet i Ballena Blanca-fallet. Han avgick som borgmästare.

Marbella

Julián Muñoz, från partiet GIL. Muñoz anhölls 2006 i samband med Operación Malaya, den största korruptionsskandalen i Spaniens historia. Hans tid som borgmästare var redan slut när han anhölls. Hittills har han suttit två år bakom lås och bom, men är nu frisläppt i väntan på resten av processen i den långa raden av åtal.

Marbella

Tomás Reñones, från GIL. Reñones övertog posten som tillförordnad borgmästare efter Muñoz, men även han åtalades i Malayafallet år 2006. Reñones har suttit i fängelse i två omgångar och inte heller han satt kvar på posten när han anklagades.

Marbella
Marisol Yagüe, från Grupo Mixto. Yagüe anhölls 2006, även hon i samband med Malaya. Yagüe har suttit i fängelse under fem månader. Hon avskedades från sin tjänst.

Alhaurín el Grande
Juan Martín Serón, från PP. Han dömdes tidigare i år till ett års avstängning från offentligt ämbete för sin medverkan i Troyafallet.

Estepona
Antonio Barrientos, från PSOE. Barrientos anhölls 2008 i samband med Caso Astapa. Han avgick efter att ha blivit anhållen och satt sex månader i fängelse.

Alcaucín
José Manuel Martín Alba, oberoende. Första gången han stod anklagad för korruption var 2009, sedan en gång till i mars i år i samband med Arcosfallet. Han var då ej längre borgmästare. Martín Alba släpptes mot borgen men är fortfarande aktiv i kommunen.

Almogía
Cristóbal Torreblanca, från PSOE. Torreblanca anhölls 2009. Han stod anklagad för dokumentförfalskning och godkännande av olagliga bygglov.
Torreblanca släpptes mot borgen och har inte återträtt sin post.

Ronda
Antonio María Marín Lara, från PSOE. Marín Lara anhölls 2001 efter en rad förmodade olovliga bygglov, pengatvätt och liknande fall. När han anhölls satt han ej längre på borgmästarpallen.

Villanueva de la Concepción
Ernesto Silva, från Foro Andaluz. Silva anhölls 2010 för bl.a. maktmissbruk, men släpptes mot borgen. Dock drog han sig inte tillbaka men han förlorade valet 2011, efter en koalition mellan PP och PSOE. Silva arbetar fortfarande som kommunfullmäktig.

Casares
Juan Sánchez, från IU. Sánchez anhölls i maj 2012 efter misstankar om korruption och förmodade förbindelser med den ryska maffian. Han var då inte längre borgmästare. Sánchez släpptes mot borgen som uppgick till på 200 000 euro.

Casarabonela
Sebastián Gómez, från PSOE. Gómez dömdes 2011 för maktmissbruk, då han fortfarande var borgmästare. Sedan fråntogs han rätten att besitta ämbetet. Dock är han fortfarande aktiv som kommunfullmäktigmedlem.

Av Jette Christiansen

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

SUECO

PLUS+

SPARa 20%

00
Dagar
00
Timer
00
Minuter
00
Sekunder

Spara 20% på ditt första år med SuecoPlus+

Använd koden:

plus2021

Sök på En Sueco