Dominoeffekt och dyra råd

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email


 

  • 180 000 företag har lagt ned sedan 2008.
  • Bankerna sätter käppar i hjulen.
  • Skatteintäkter från företag har minskat med 64 procent.
    Turistsektorn ökade med 3,8 procent.
  • Konsumtionen förväntas falla med 3,1 procent under 2012.

De spanska företagen har svårt att stå upprätta i den fortsatta motvind som härjar på den iberiska halvön. Sedan krisens början 2008 har omkring 180 000 verksamheter fått ge upp, de flesta av dem små och mellanstora (de så kallade Pymes), medan de stora har haft större reserver att ta av.
Antalet verksamheter med tre till fem anställda har minskat med hela 13 procent, verksamheter med sex till nio anställda med knappt 18 procent medan antalet verksamheter med mellan 10 och 25 anställda har minskat med 21 procent. Vidare har verksamheter med 26 till 49 anställda minskat med 23 procent och de med 50 till 249 anställda har sett en minskning av knappt 15 procent. Nya verksamheter har naturligtvist också trätt in på marknaden men data kring dessa är bristfällig, och antalet företag med fler än 5 000 medarbetare har ökat från 99 till 107.
Det var naturligtvist bostadsbubblan som till slut sprack efter år med konstant uppgång och världen som vi kände den vändes upp och ned, utan något säkerhetsnät för många företag i bygg- och bostadsbranschen, och inte heller hade de livlinor att hålla fast vid under den dominoeffekt som därefter följde.
Detta har sedan medfört att arbetslösheten, som i mitten av 00-talet låg på omkring 10 procent, nu nått till 25 procent.
Regeringen, ledd av konservativa Partido Popular (PP), som tillförde så mycket hopp när de kom till makten strax innan årsskiftet -11/-12, försöker göra sitt för att stimulera företagsvärlden och uppmuntra till nyföretagande bland de annats så kreativa spanjorerna. Men trots alla försök går det alltså fortfarande stadigt nedåt.

Bankerna håller på lånade pengar
Landets banker och sparbanker har deras egna problem att tacklas med och oavsett om man tycker om det eller ej väntar nu flera av dem på att få en del av den kaka på 100 miljarder euro som Eurogruppen kommit överens om att låna ut till den spanska staten.
De kanske har lärt läxan som de många obetalda bostadslånen har gett, främst då de lånade ut alldeles för lättvindligt, sedan dess har de varit mycket återhållsamma med lån och krediter till mindre verksamheter som har behov av det för att kunna hålla igång maskineriet. Detta trots upprepade förfrågningar om att pengainstituten skulle fortsätta ge lån till företaget, speciellt från den förra socialistiska regeringen PSOE. Det väntade tillskottet av kontanter förväntas inte förändra situationen. Trots detta är flera spanska pengainstitut fortfarande bland världens absolut starkaste bolag (se faktaruta).
De stora spanska företagen som annars livligt investerat i utlandet, lider trots allt av att utländska myndigheter i allt mindre grad vill acceptera de spanska bankernas garantier. Inte heller garantier från Banco Santander och BBVA var bra nog, när företag nyligen ville bjuda på utkontraktering av infrastrukturprojekt i Asien, varför de har tvingats till att vända sig till utländska pengainstitut.
Utöver det håller utländska verksamheter som är verksamma i Spanien endast kapital som täcker utgifterna, medan allt överskott av kapital repatrieras.

Låga bolagsskatter en saga blott
Fram tills nu har de spanska skattereglerna varit ganska fördelaktiga för företag, speciellt för de större.
Senaste året betalade de endast 11,6 procent i skatt av deras överskott, visar siffror som dagstidningen El País nyligen fått tillgång till hos skatteverket, Agencia Tributaria.
Det är ändå 2,2 procentenheter mer än vad som betalades under 2010, när de 9,4 procenten utgjorde de lägsta i skatteverkets historia. Och det är långt ifrån de officiella siffrorna som är 30 procent skatt för de stora bolagen och 25 procent till de små och mellanstora verksamheterna. Det är långt under det europeiska genomsnittet som ligger på 26 procent, till och med lägre än i det tidigare europeiska underlandet Irland, var det betalas 12,5 procent.
Orsakerna till att de spanska företagen betalar så förhållandevis lite går att finna i den komplexa och breda raden av avdrag, dispenser m.m. som har bidragit till att statens intäkter av denna form av skatt fallit med 64 procent sedan starten av krisen 2008 fram till 2011.
Sedan den konservativa regeringen tillträdde i december 2011 har man ändrat diverse regler och fram till och med juli hade statens intäkter till detta konto ökat med 23 procent jämfört med samma period förra året. Målet är att skrapa ihop ytterligare 5,4 miljarder euro innan slutet av året, men det gör naturligtvist inte livet lättare för företagen.
Utöver det har man avskaffat en regel som innebar att företag har kunnat göra skatteavdrag över flera år, vilket i realiteten innebar en omkostnadsfri kassakredit, men det är inte statens uppgift att finansiera företags krediter, menar alltså Partido Popular.

Det lever Spanien av
Spanien har traditionellt varit ett jordbruksland och är fortfarande världens största producent av olivolja och den tredje största vinproducenten. Utöver det är landet Europas ledande leveranför av citrusfrukter och jordgubbar. Men trots det bidrar jordbruket endast med tre procent av bruttonationalprodukten (BNP).
Däremot bidrar industrin med hela 25 procent av BNP, vilket först och främst utgörs av energisektorn, stålindustrin och biltillverkning, som t ex SEAT, Renault och Volkswagen. Industrin är först och främst koncentrerad till regionerna Madrid, Katalonien, Baskien, Valencia och Asturien, var den skapar arbete för omkring 2,5 miljoner.
Serviceindustrin står för de resterande ca 70 procenten och inräknat i detta är turismen, världens näst största, som ensam representerar med mellan 10 och 11 procent av BNP, och som är ett av de få områden där det fortfarande finns grunder för optimism. Mellan januari och september i år besökte hela 47 miljoner utlänningar Spanien och det är 3,8 procent fler än under samma period föregående år, när Spanien annars fick skjuts framåt på grund av oroligheterna i Nordafrika och i Mellanöstern.

Brist på köpkraft och likaså devalvering
Negativa konsekvenser av regeringens många krislösningar börjar också märkas i samhället. Det gäller t ex den minskande köpkraften.
Lönerna har i år, fram till september månad, ökat med 1,3 procent, medan inflationen ökat med 3,4 procent, vilket bl.a. beror på den höjda momsen. Därtill förväntas konsumtionen minska med 3,1 procent under nuvarande år, vilket är fyra gånger så mycket som föregående år. När det så kombineras med höjda skatter ser vi den största minskningen av köpkraften under de senaste 27 åren, enligt uträkningar gjorda av El País. Det i sin tur skapar ytterligare fall i konjunkturen.
Tidigare, alltså under de goda pesetas-dagarna, kunde man i alla fall devalvera valutan och därmed få fart på exporten, men i euro-eran kan Spanien endast konkurrera genom att bibehålla ett fast grepp om lönerna och därmed hålla priserna nere. Men utöver det har goda råd aldrig varit dyrare.

28 företag på topp 2000
Den amerikanska finanstidningen Forbes, som är känd för sina listor över världens rikaste människor och även de största företagen, inkluderar 28 börsnoterade spanska företag på listan över de 2 000 största år 2012.

De 10 största är:
23) Banco Santander:
årlig omsättning 109,6 md USD, marknadsvärde 75,6 md USD.
57) Telefónica:
årlig omsättning 81,4 md USD, marknadsvärde 75,6 md USD.
83) BBVA:
årlig omsättning 46,7 md USD, marknadsvärde 42,1 md USD.
131) Iberdrola:
årlig omsättning 41 md USD, marknadsvärde 36 md. USD.
140) Repsol YPF:
årlig omsättning 72,8 md USD, marknadsvärde 30,1 md USD.
273) Gas Natural Group:
årlig omsättning 27,3 md USD, marknadsvärde 16,5 md USD.
300) CaixaBank:
årlig omsättning 25,5 md USD, marknadsvärde 16,6 md USD.
357) Mapfre:
årlig omsättning 25,5 md USD, marknadsvärde 10,4 md USD.
361) Inditex:
årlig omsättning 18,1 md USD, marknadsvärde 58,5 md USD.
367) Grupo ACS:
årlig omsättning 37,6 md USD, marknadsvärde 9,1 md USD.

Ytterligare 18 spanska bolag finns med på listan över världens störta företag, vilket alltså ger 28 företag en plats hos Forbes.

För att jämföra finns 17 svenska företag med på listan och den av dessa som ligger högst är nog ingen överraskning:
135) Nordea: årlig omsättning 21,7 md USD, marknadsvärde 39,7 md USD.

Världens mäktigaste företag är amerikanskt:
1) Exxon Mobil: årlig omsättning 433,5 md USD, marknadsvärde 407,4 md USD.

Av Jette Christiansen

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

Sök på En Sueco