Några månaders äventyr i Spanien

Några månaders äventyr i Spanien

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email
annaMerino
Hur olika vi än är, alla som lämnat Sverige för ett liv på Costa del Sol, har vi en sak gemensamt – vi är lite äventyrliga av oss och har flyttat utomlands. En del kommer hit för att njuta ålderns höst i varmare klimat, andra har träffat kärleken på dessa breddgrader och ytterligare en del ser affärsmöjligheter på Europas sydligaste spets, men så finns det också de som kommer på en tids visit av olika anledningar.

 
Anna Merino har under de senaste månaderna bott i Benalmádena. Hon har flyttat hit för tre månader för att hennes fyraåriga son Theo ska få bekanta sig med det spanska språket. Theos pappa Tomas, Annas man, är nämligen halvspanjor, men då de inte talar spanska hemma tänkte Anna att det kan vara en bra idé att bo i landet ett tag. Hon vill öppna så många dörrar som möjligt för Theo i livet och som bekant talas det spanska på många platser i världen. Dessutom har tanken på att bo utomlands lockat länge.
 
Rätt tid för Spanien
”Jag har alltid varit nyfiken på att flytta utomlands men har känt att det är lite drastiskt att ta hela hushållet och flytta. Så sa en bekant att det ju faktiskt går att flytta för bara något år, för att prova på, och det hade jag inte tänkt på. Så föddes idén att familjen skulle bo på Costa del Sol ett år”, berättar Anna, när jag träffar henne på ett café i Los Boliches, i Fuengirola.
Annars bor familjen Merino i Tullinge, i Stockholm, där Anna har arbetat som apotekschef i upp till fyra apotek och där hennes man driver ett eget företag med 15 anställda – orsaken till att han i slutändan inte kunde följa med till Spanien, vilket också är orsaken till varför det blivit tre månader i Spanien istället för ett år.
”Vi talade en längre tid om att bo i Spanien och var också på plats redan 2013 för att se var vi ville bo. Så när min man sa att han inte kunde flytta kändes det väldigt snopet. Jag hade redan bearbetat tanken och förberett både mig och Theo mentalt. Först tänkte jag att vi kan göra det längre fram men vem vet vad som händer längre fram? Just nu var rätt tid rent arbetsmässigt för mig så det kändes ändå rätt”, förklara Anna.
Anna har aldrig varit nervös kring beslutet och Tomas har också varit positiv. Någon annan i hennes situation hade nog tänkt om både två och tre gånger – tänk att flytta utomlands ensam med sin son, men Anna tänkte bara att det kommer att gå bra. Och det är den inställningen som hela hon utstrålar där vi sitter, en härligt varm vinterdag. Och det är också tydligt att det är det som har tagit Anna dit hon är idag, bara 36 år.
 
Lyssnat på tips
Som sagt är orsaken till vistelsen i Spanien att sonen Theo ska få bekanta sig med språket och för att uppfylla syftet har han gått på den spanska förskolan La Casita de Martín. Att det blev just den förskolan berodde på ett tips som hon fick i Stockholm när hon talade med en man vars dotter bor i Fuengirola, som i sin tur har en dotter som går på just den förskolan. Mannens dotter berättade om olika alternativen på kusten och Anna fick en bra känsla kring den valda förskolan. Theo trivs, även om han säger att det är högljutt, och han har bara sagt att han vill hem till Sverige för att åka pulka, nu när det är vinter.
Tankarna har varit många men alltid positiva, så även frågan om det var rätt att ta sonen ifrån hans far under några månader, vilket Anna funderade på länge. Men med vänners och familjs övertygelse om att det är en vinst att Theo bekantar sig med språket, så var valet självklart.
 
Tid och reflektion
Hur ser dagarna då ut för någon som besöker Costa del Sol under några månader? Jo, Anna tar tåget för att hämta och lämna på förskolan i Los Boliches varje vardag. Däremellan går hon på egen upptäcktsfärd dit stegen styr henne för dagen. Men framför allt säger hon att hon för en gångs skull har tid att tänka och reflektera. Bland annat har hon fått större förståelse för ensamstående föräldrar, hur tuffa de är som klarar allt själva, som när hon själv åkte in till barnsjukhuset i Málaga efter att Theo vaknat upp mitt i natten med svåra magkrämpor och hon fasade för att det kunder vara blindtarmen. Vilket det som tur inte var. Det bör tilläggas att Anna bara studerat lite spanska på egen hand innan hon åkte, bland annat kroppsdelar, om någonting skulle hända. Men inte var hon beredd på sjukhusbesök. Dock hade hon förväntat sig att de på sjukhuset skulle ha kunnat tala engelska, vilket de knappt kunde. Men Anna är inte rädd för prata spanska, även om det blir fel tempus ibland, och hon känner att spanjorerna är mycket hjälpsamma och vill förstå. Och en annan sak hon kommit underfund med är vad hon värderar i livet, arbetet kontra familjen. Det har lett till att hon nu när hon reser tillbaka till Sverige är osäker på vilken tjänst hon återvänder till, då hon sagt upp sig från sin chefsposition. För hon har kommit fram till att familjen väger tyngre än jobbet i hennes liv. Hon poängterar att hon älskar sitt jobb, men det leder också till att hon ger 110 % när hon arbetar vilket inte lämnar mycket energi kvar när hon kommer hem. Hon är också tacksam för att ha haft möjligheten att tillbringa tiden i Spanien så nära sin son, utan tankar på morgondagens arbete.
 
Cool inställning
Det är fantastiskt hur cool Anna är där vi sitter mitt emot varandra och det är härligt att få höra att hennes inställning till livet – att allting kommer att gå bra, och det är rätt, för allting har ju faktiskt gått bra. Visst var det äventyrligt att åka in till sjukhuset mitt i natten, bara att säga till taxichauffören att köra närmaste sjukhus och inte ha en aning om hur saker och ting fungerar eller vart hon skulle. Och sedan sköta sjukhusärendet utan att kunna spanska. Dessutom råkade hon ut för en översvämning i den första lägenheten hon bodde i, en vattenläcka i den övre grannvåningen, så svår att delar av taket ramlade in i hennes lägenhet mitt i natten. Men den positiva inställningen visade vägen och genom att berätta om situationen för en servitris på ett café kunde hon flytta in i en ny lägenhet redan efter bara några dagar.
Livets ljusa sida
Efter att ha suttit ned med Anna i en och en halv timme har jag tonerna och låttexten från en populär Monthy Phyton sång i huvudet, kan ni gissa vilken? Ja visst; ”Always look on the bright side of life”, och jag vet att jag inte behöver säga ”lycka till” till Anna nu när hon och Theo återvänder till Sverige, för det kommer ju att gå bra!
Av Sara Laine

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

SUECO

PLUS+

SPARa 20%

00
Dagar
00
Timer
00
Minuter
00
Sekunder

Spara 20% på ditt första år med SuecoPlus+

Använd koden:

plus2021

Sök på En Sueco