Costa del Sols bostadsmarknad badar återigen i solsken. Det har inte bara blivit fart på försäljningen utan även i nybygget. Att det återigen byggs nytt på kusten kan vara förvånande när man ser alla de många bostäder som finns och – inte minst – de efterlämnade byggskeletten, som är allt annat än fina prydnader i landskapet. Men nu finns det äntligen hopp för att det blir liv i de gamla skeletten.
De senaste två åren har varit bra för de flesta inom fastighets- och byggbranschen, och rapporter om att den brittiska marknaden har kommit igång får optimismen att nå nya höjder. ”8 000 besökare på bostadsmässan ’A Place in the Sun’ i Birmingham var all time record, och det säger mer än tusen ord”, säger Sven F. Källström, som äger och driver Alamo Costa del Sol Real Estate. Han tillägger att den skandinaviska marknaden fortfarande växer och det är speciellt den svenska delen som förväntas bli särskilt bra 2016.
Alla siffror
Det stora intresset för ett hem under söderns sol märks inte bara på bostadsförsäljningen, det har även satt igång nybygget, vilket kan vara överraskande för många. Men det finns en förklaring.
”Majoriteten av de nya bostadsägarna är nordeuropéer som vill ha nya, moderna och ljusa bostäder med bra läge. Utbudet av denna typ bostäder är begränsat varför det är som upplagt för en investerare att rikta blicken mot en tomt med bra läge för att bygga den sortens bostäder som dagens marknad efterfrågar”, förklarar Morten Remo, från Siesta Homes, som har konstruerat och sålt åtskilliga bostäder på projektplan till skandinaver.
Sven F. Källström kan dokumentera att det på sträckan från Nerja till Estepona, som i stort sett är hela Málagaprovinsen, i dag finns 35 000 – 40 000 bostäder till salu. Vilket även inkluderar bostäder under konstruktion. Men trots det är det ett stort steg från bostadsministeriets statistik:
”På landsplan har antalet av osålda bostäder minskat med 5 procent till 535 000 tomma bostäder mellan 2013 till 2014. För Málagaprovinsen har antalet bostäder minskat med 16 procent, då vi vet att utgången av 2015 bara hade 12 672 osålda bostäder i provinsen. Cirka en fjärdedel av de tomma bostäderna, både i Spanien som helhet samt här på kusten, är närmast osäljbara på grund av det dåliga läget och kvaliteten.”
Sett på mängden av osålda bostäder, minus de ”osäljbara”, och den nya stora efterfrågan, menar Sven F. Källström att det finns goda belägg för att bygga nya bostäder.
Men det är inte många som vågar röra vid skeletten. De står som mörka fläckar i det annars så vackra landskapet – och väcker minnen om den forna byggkrisen. Eller rättare sagt byggkriser. En del av skeletten står nämligen kvar sedan byggkrisen i början av 1990-talet. De får lov att stå i 10, 20, 30 år.
Skelletten i garderoben
Någon som vågar röra vid dem är dock Siesta Homes. Det danskägda företaget har med framgång övertagit en liten handfull konkursdrabbade byggprojekt, färdigställt dem och sålt dem vidare.
”Oavsett vem man är måste man igenom en hel karusell med komplicerad administration och förhandlingar med banker, kommuner och rättsystem. Det kan ta några år men faller allt på plats kan man göra ett bra köp, färdigställa bostäderna efter dagens trender och sälja dem vidare till ytterst förnuftiga priser”, berättar Morten Remo, som börja med ett par nya projekt nu under 2016. Och även han, som alla andra, håller med om att de 200-300 övergiva byggnadsskeletten inte gör landskapet rättvisa. De är verkligen inte vackra.
”De är sorgliga minnen om konkursdrabbade byggherrar och delvis också illegalt byggda bostäder som stoppats”, berättar Sven F. Källström, och pekar på att många av fallen är svåra och drar ut på tiden då de knäckta byggherrarna inte längre befinner sig i landet. Och så fortsätter han: ”Och så har man här i Spanien inte samma lagstiftning och tradition som i de skandinaviska länderna för att expropriera övergivna byggen.”
I Mijas kommun, där mellan 60 och 70 av de övergivna skeletten ligger, verkar man dock vara öppen till att arbeta på situationen med de i omgivningen så missprydande skeletten.
”Lag 7/2002 under Ordenación Urbanistica de Andalucía ger oss möjlighet att överta och sälja vidare de övergivna byggprojekten. Lagen är inte ny, det är bara ingen som har använt den”, berättar Andrés Ruiz León, kommunrådsmedlem med övergripande ansvar för urbanismo, vilket är bygg och konstruktionsutveckling i Mijas. Han tillkom efter kommunvalet i maj 2015 och har sedan dess arbetat för att få liv i de gamla skeletten.
”Vi ger nu byggherrarna två år till att färdigställa fasaderna på byggnaderna så att de i alla fall ser ordentliga ut utifrån. Om det inte görs läggs byggnaden ut på tvångsaktion”, förklarar han och ger exempel på de första projekt som redan har kommit i andra händer för att den ”gamla” byggherren inte har reagerat när kommunen kontaktat denne.
Den nya kommunrådsmedlemmen hoppas därmed att det ska ske någonting med många av de gamla skeletten under de närmaste åren – och att grannkommunerna ska följa hans initiativ.
Andrés Ruiz León måste dock erkänna att kommunen har två svaga punkter: ”Det kan bli svårt att sälja de projekt som är i så dåligt skick att det lönar sig bättre för byggherrarna att köpa och bygga på en tom tomt. Och ännu svårare blir det med de projekt som har startats utan bygglov.”
Ska dessa projekt bli lagliga ska de nämligen inkluderas i kommunens framtida stadsplan som i sin tur ska godkännas av Junta de Andalucía. Och det tar tid. De övergivna skeletten skulle kunna rivas, men det är dyrare än vad man skulle tro och det finns ingen kommunkassa som svämmar över i dag. Men kommunen gör i alla fall sitt bästa, vilket även gäller processen för utställande av bygglov.
Rekordens år
Det är full rulle i kommunens urbanismo-avdelning. I mitten av november 2015 hade de rundat 1 700 bygglov för året så det uppskattas att föregående års rekord, på 1 883 tillstånd, har tangerats. I dessa siffror inkluderas alla bygglov, oavsett om det gäller en familj som ska bygga ett tak över terrassen eller en byggherre som ska igång med att bygga ett höghus. Under 2007, som betecknas som det sista bra året innan krisen bröt ut utställde Mijas kommun 1 295 bygglov. Så på den fronten är krisen ett avslutat kapitel. Det strävas även efter att lägga undan den krångliga byråkratin som ett avslutat kapitel.
”I dag tar det oss maximalt 30 dagar för att utställa ett tillstånd och vi är helt ajour med mängden ansökningar”, garanterar Andrés Ruiz León.
Dock får Andrés Ruiz Leóns avdelning även i fortsättningen lyssna på klagomål kring långsam hantering av fallen, men på den punkten rekommenderar kommunrådsmedlemmen de otåliga att gå direkt till kommunen: ”Majoriteten av alla ansökningar om bygglov går genom en tekniker eller arkitekt. Jag kan inte säga om de har mycket att göra eller om de inte är effektiva, men det kan vara ett led som gör det hela långsammare. Därför är det bättre att komma direkt till oss. Vi pratar även engelska och du får ett trevligt bemötande.”
Det låter onekligen som om det har blivit nytt ljud i skällan. Inte minst i Mijas, och om det blir så bra som det låter som kommer solen att skina över bostadsmarknaden, länge. Och de många skeletten kommer att få kropp och själ.
