Bokrecension: ’Att dö för att leva’ av Anita Moorjani

Bokrecension: 'Att dö för att leva' av Anita Moorjani

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Nyligen läste jag Anita Moorjanis bok ”Döden gav mig livet”(Dying to Be Me), från 2012. Det är en bok som gör intryck. Därför dessa rader.

År 2006 hade hon en näradödenupplevelse som fick henne att se livet ur ett annat perspektiv. Det var nämligen så att tre år efter att hon drabbades av blev det så illa att hon hamnade i koma och läkarna trodde oddsen för hennes överlevnad var mycket små. Lymfknutarna var stora som citroner och funktionerna i hennes organ började så småningom försämras och stängas av. Anita beskriver sin näradödenupplevelse som att hon gick in i en annan dimension och hon fick välja om hon skulle återvända till livet eller ej. Hon upplevde klarhet, insikt och meningen med sitt liv. Men hon fick också känslan av att ”himlen” inte är en plats utan ett tillstånd, och då bestämde hon sig för att återvända. Någonting som ledde till en anmärkningsvärd läkning.

Med rädslan som drivkraft

Anita växte upp i Hong Kong med indiska föräldrar som hade djupa religiösa rötter i hinduismen. Hennes skola å andra sidan var en sträng kristen, engelsk skola där det var nödvändigt att gå i kyrkan varje söndag för att få en plats i himlen. I hennes liv fanns det många dogmer och övertygelser som stred mot varandra, som bland annat arrangerade äktenskap, i kontrast till den välutbildade och frigjorda kvinnan som hon växte upp till att bli. Anita bestämde sig tidigt för att inte vara till besvär för varken sina föräldrar eller andra människor. Hon hade alltid en känsla av att hon inte levde upp till andras förväntningar. Hon gav således också upp sin livskraft gång på gång och gjorde sig själv till ett offer för omgivningen i stället för att ”skapa” sig sitt eget liv.
 
Men detta förändrades efter hennes näradödenupplevelse, då hon kände att hon tog tag i sin egen livskraft och att hon hade förbindelse med det universella. Anita beskriver sin insikt som att gå runt i en mörk matbutik och leta efter varor med en ficklampa – Vi ser bara det som hamnar i ljuskäglans sken. När lamporna senare tänds kan vi se allt. När lamporna återigen släcks är vi fortfarande medvetna om helheten, även om vi inte längre kan se den med blotta ögat. Livet blir aldrig det samma igen.
 
Anita insåg att hon var nära att dö på grund av sin rädsla. Bekymmer slukade hennes livskraft. Hon uppfattade inte längre cancern som ett ”straff” eller någonting utifrån kommande utan i stället såg hon sjukdomen som en manifestering av sin egen rädsla. Anita upplevde att det hon hatade och fördömde hos sig själv egentligen kom inifrån, inte från andra. Hon behövde inte ”göra sig förtjänt” att bli älskad – det faktum att hon existerar ”berättigar” henne till att älska dig själv och tro på sin inre livskraft, och hon kände sig starkare när hon inte motarbetade den.
För Anita blev det tydligt att sjukdom ofta börjar på ”energiplan”, innan det blir fysiskt. Läkningen består därför av ”att städa” både psykiskt och fysiskt. Efter att Anita hade varit ”ute och vänt” och återkom till livet läkte kroppen snabbt. Efter ett par veckor kunde läkarna inte längre hitta någon cancer. Anita är övertygad om att läkningen ägde rum när hon lät sin egen livskraft strömma till och hon var ett med universums läkande krafter.
Inom den kinesiska medicinen kallas livskraften för ”chi”, och den löper igenom allting levande. Livskraften varken dömer eller diskriminerar, den flyter igenom oss oavsett vem vi är.
 
Det är viktigt att vara sig själv, att leva i nuet och känna efter om det vi gör baseras på rädsla eller passion. Det är det som gör det levande livet annorlunda.

”Släpp dina begränsande övertygelser som hindrar dig från att älska dig själv, du är tillräcklig”

År 2016 utkom Anita Moorjanis andra bok: ”Att leva i himlen här och nu” (What if this is heaven). I denna dyker hon djupare ned i det som hon lärde sig av sin näradödenupplevelse och tittar närmare på de begränsande övertygelser som vi alla mer eller mindre har och som begränsar oss i att älska oss själva – t ex för att vi är offer för livet, att det som vi gör aldrig är bra nog, att det är egoistiskt att älska sig själv, att vi inte passar in, att kvinnan är det svagare könet m.m.
 
Moorjani kallar dessa övertygelser för myter, som de flesta av oss bara accepterar som sanningar, och hon visar hur de ofta är osynliga för oss trots att de faktiskt genomsyrar våra liv. Vi måste därför övertygas om de destruktiva mönster, slå hål på myterna och avslöja de lögner som skapar ramarna för våra tankemönster.
 
I sin senaste bok ger Anita många fina exempel från både sitt egna och andras liv samt effektiva metoder till att övervinna inlärda vanor så att vi kan hitta vår egen inre styrka och visdom samt börja leva utifrån vår egen sannhet.
Båda böckerna passar alla som önskar förändring och transformation. Är det någonting som vi önskar skulle vara annorlunda är det en bra idé att blicka inåt, åt vårt egna inre. Lustigt nog förändras världen när vi själva får en annan inställning till livet som överensstämmer med vårt egna väsen.

”Din enda uppgift är att älska dig själv, värdesätta dig själv och legitimera denna sanning om självkänsla och självkärlek så att du kan vara kärlek i praktiken. Det är ett ärligt sätt att tjäna både dig själv och din omgivning på.” Anita Moorjani.

Läs och se mer på: på www.anintamoorjani.com.
Av Pernille Knudtzon

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

SUECO

PLUS+

SPARa 20%

00
Dagar
00
Timer
00
Minuter
00
Sekunder

Spara 20% på ditt första år med SuecoPlus+

Använd koden:

plus2021

Sök på En Sueco