Bostadsockupanter i Málaga

En Sueco har talat med två personer som varit med om att just deras bostäder ockuperats här på Costa del Sol. Här följer deras berättelser:

 

Dorte Kristoffersen har varit med om att hennes hus ockuperats – två gånger

”Jag har flera bostäder som jag hyr och just det som det handlar om här är ett radhus i Torrequebrada, som blivit lite av ett olyckshus för mig”, ler Dorte. Men snart blir hon allvarligare i tonen när hon kommer till kärnan: ”För två år sedan hyrde jag ut huset till ett par. Efter ett tag separerade de varefter de flyttade lite ’in och ut’ ur huset – de turades om att bo där tillsammans med en hund, som de inte fått tillstånd till att ha där. De betalade inte heller hyran under denna period, det pågick i ett halvår, och jag var tillslut tvungen att anmäla dem. Därefter fick de besked från domstolen i Torremolinos om att de skulle lämna huset inom 30 dagar, senast ett bestämt datum. På den bestämda dagen kom två poliser, en låssmed, en juridisk representant från domstolen, jag själv och min advokat och mötte upp.”

Vid denna tidpunkt hade dock paret lämnat huset och efter att låssmeden öppnat dörren gick polisen igenom bostaden innan Dorte själv kunde besiktiga den.

 

”Det som inte var stulet var förstört och huset såg helt förfärligt ut. Så därefter var det bara att gå igång med att städa”, berättar Dorte, som dock inte lät hyresgästerna slippa undan deras brott.

”Jag väckte talan mot paret och då de hade jobb och var anställda på ett företag kunde myndigheterna göra utmätning på deras lön. På så sätt fick jag tillbaka i alla fall 4 000 euro, men totalsumman som jag krävde dem på uppgick till 12 000 euro. Som jag har förstått det så fungerar det så att när de får jobb igen så rullar saken vidare och det kommer återigen göras utmätning på deras lön.”

 

Efter händelsen tvivlade Dorte på om hon skulle hyra ut bostaden som semesterbostad i stället för på långtid, för att undvika fler problem med hyresgäster. Men när hon så träffade en norsk man som sökte bostad vågade hon dock hyra ut radhuset till honom.

 

”På så sätt slapp jag också att ansöka om turistlicens för bostaden – det fungerade en liten stund”, berättar hon. Men det blev inte riktigt så enkelt som hon hoppades. Den norska mannen fick nämligen därefter sällskap av sin latinamerikanska fru och hennes barn. Men så separerade paret och norrmannen flyttade tillbaka till Norge, medan frun stannade i bostaden.

 

”Kvinnan bodde kvar i huset och bor fortfarande kvar, utan hyreskontrakt samt utan att betala hyra. Jag har försökt att prata med henne för att ge henne möjligheten att lämna bostaden ett bestämt datum – och jag har sagt att om hon går med på det så är hon inte skyldig mig någonting”, berättar Dorte. Kvinnan som bor i bostaden känner dock till sina rättigheter och vägrar lämna fastigheten. I ett försök att bli av med henne stängdes elen av i bostaden då det officiellt inte bor någon där.

”När strömmen stängdes av kontaktade kvinnan mig och hon började hota med att hon skulle polisanmäla mig om hon själv eller något av hennes barn blev sjuka på grund av de inte kunde använda A/C:n i sommarvärmen. Efter att ha pratat med min advokat har jag löst det genom att skjuta in elräkningen under dörren så att hon själv kan betala den, vilket hon också har gjort”, berättar Dorte, som har sparat alla hot som hon mottagit från ”hyresgästen” via WhatsApp. Tillsvidare har Dorte och ”hyresgästen” kommit överens om att kvinnan ska lämna bostaden under hösten. Om kvinnan i verkligheten gör detta samt i vilket skick hon i så fall lämnar den i är vid redaktionsstopp för detta magasin fortfarande ovisst.

 

En källa, som av hänsyn till pågående rättsliga förhandlingar vill vara anonym, men vars identitet är känd av En Suecos redaktion, berättar om de problem som denne just nu har med en hyresgäst som inte vill flytta trots att hyreskontraktet löpt ut för länge sedan.

”Jag hyrde ut lägenheten till ett par i januari 2016. Kontraktet skrevs för elva månader och förlängdes därefter ytterligare ett par månader då jag hade anställt en arkitekt till att renovera lägenheten vilket innebar att hyresgästerna ändå skulle flytta ut innan renoveringen kunde starta. Det visade sig dock att fastighetsförmedlaren förnyat hyresgästens kontrakt å mina vägnar ytterligare elva månader, i stället för de två månaderna som hade avtalats. Hyresgästernas sista kontrakt löpte alltså ut i december 2018. Men de bor fortfarande kvar och vägrar att flytta. Jag har varit uppe i lägenheten och pratat med dem, men de påstår att de har rätt att stanna i bostaden i tre år. Fastighetsförmedlaren vägrar samarbeta och här står jag med en lägenhet, som det visserligen betalas hyra för, men som jag inte kan använda som planerat”, berättar källan, som på grund av sjukdom valt just den bestämda lägenheten på grund av läget mellan två privata sjukhus i Marbella. För att stå sig bättre juridiskt och ”kräva” tillbaka lägenheten har personens advokat gett rådet att sälja sitt hus så att det kan bevisas att personen i fråga bara har lägenheten att bo i.

 

Förra året trädde en ny lag som heter ”desahucio exprés” (snabb vräkning) i kraft och denna lag skulle garantera en snabbare process för att bli av med ockupanter. Dock är processen inte så snabb i verkligheten, informerar Javier Torro Díaz.

”Först ska ockupanten informeras och efter det har de fem dagar på sig att bevisa att de har lov att bo i den aktuella bostaden. Om de inte kan bevisa detta ska det ansökas om ett domstolsbeslut och därefter börjar den rättsliga processen som kan ta tre till fyra månader. Och om denna process infaller så att den inkluderar augusti månad får man lägga till ytterligare en månad då de som arbetar med det rättsliga har semester i augusti. Denna ’expressprocess’ kan dessutom bara användas om det handlar om olovligt intrång och om det är en privatperson som äger bostaden. Om ägaren är ett bolag eller en bank så tar processen ännu längre tid. Och problemet har ju inte uppstått ur tomma intet. I Spanien är det generellt brist på lägenheter från socialen, som hjälper till att betala för de fattigaste i samhället. I Fuengirola finns det t ex bara åtta bostäder av sorten ’alquiler social’.”

 

Javier Torro Díaz berättar om problematiken med att använda ”standarkontrakt” vid uthyrning av sin bostad:

”Även om du använder ett elva månaders kontrakt till dina hyresgäster har hyresgästerna i realiteten rätt att stanna i bostaden i fem år. Fram till nyligen hade hyresgästen endast rätt till tre år men en ny lag, kallad LAU (Ley de Arrendamientos Urbanos (lagen om hyresbostäder i stadsområde)), som trädde i kraft den 4 juli i år, ger hyresrätten lov att förlänga deras kontrakt upp till fem år – så de kan alltså stanna fyra år och en månad längre än det elva månaders kontrakt som vanligtvis skrivs. Detta gäller med mindre att kontraktet innehåller en specifik klausul som säger att uthyraren av hälsomässiga- eller familjära skäl bara kan hyra ut bostaden fram till ett speciellt datum. På grund av detta är det en bra idé att ha en advokat som utformar kontraktet i stället för att använda fastighetsförmedlarnas ’schabloner’.” Man kan dock inte vara helt säker om man bara använder sin bostad till semesteruthyrning, betonar Javier: ”Jag vill inte skrämma folk från att hyra ut deras semesterbostäder men dessvärre ses det allt oftare att personer ockuperar semesterbostäder, som ju många gånger kan vara billiga och lätta att hyra in sig i med minimal dokumentation. Bästa sättet att försäkra sig för att det inte ska hända är genom att göra en ordentlig bakgrundskontroll av hyresgästerna och helt enkelt välja utlänningar, då sannolikheten är störst att dessa bara är i Spanien på semester och alltså inte är ute efter att ockupera en bostad.”

 

Flera försäkringsbolag inkluderar nu för tiden klausuler i deras försäkringar som specificerar vad de täcker vid utgifter i samband med ockupation.

 

Vad kan man börja med att göra för att undvika att ockupanter får tillgång till ens bostad? Det finns flera saker som man själv kan göra för att undvika ockupanter, Javier nämner dessa:

• Sätt inte ut en ”till salu”-skylt på bostaden, då detta visar att bostaden är obebodd.
• Installera ett ”dubbellås”. Gamla/vanliga lås kan dyrkas upp på bara en minut. Ett dubbellås måste först öppnas med en speciell magnetnyckel för att få tillgång till att sätta i nyckeln. Det tar upp till 15 minuter att lirka upp denna sorts lås och viktigast av allt – det låter mycket. Det kan vara så att det är dubbellåset som gör att ockupanterna inte ger sig på ditt hus.
• Välj dina hyresgäster noga. Fastighetsförmedlare har inte möjlighet att göra ordentliga bakgrundskontroller och har ofta en intressekonflikt i och med att de ju först och främst vill hyra ut bostaden och därmed få kommission. En advokat (betonar Javier) har möjlighet att kontrollera om hyresgästen t ex har betalningsanmärkningar.

Skulle olyckan vara framme är det viktigt att kontakta en advokat så snabbt som möjligt, men ta dig inte in i bostaden själv, inte ens om ockupanterna skulle ha flyttat, då eventuella skador och stölder först måste dokumenteras av advokat.

Manual de okupación (ockupationsmanual)
Sedan 2011, direkt efter finanskrisen, växte det fram en ockupationsrörelse som var, och fortfarande är, starkast i Madrid, men Málaga ligger på andra plats. Aktörer från denna rörelse har gett ut en 130 sidor tjock manual som in i minsta detalj förklarar alla delar av hur man ockuperar en bostad; allt från att välja bostad, hur man får tillgång till den till hur man klarar av att inte bli utkastad från den. I manualen betonas det att ockupanter med barn står sig bäst rent juridiskt, varför det rekommenderas att ha minderåriga boende med sig.

I manualens introduktion stå det att den ska ses som ett revolutionärt verktyg till att arbeta sig mot en mer platt samhällsstruktur. Utgivaren är okänd och trots att manualen inte finns på en officiell webbplats kan den hittas på flera platser på internet genom att söka ”Manual de okupación”.

Hus till ockupation erbjudes! 
Så står det i flera annonser på webbplatsen Milanuncios (Spaniens motsvarighet till Blocket), skrevs det nyligen i en artikel från webbmediet Magnet. På Milanuncios finns det både annonser vari olika personer söker bostäder som de kan ockupera, annonser som erbjuder bostäder till ockupation mot ”hittelön” samt annonser som erbjuder diverse tjänster för att bli av med ockupanter – både legala tjänster och tjänster som typiskt erbjuds av unga män med ”stor hund” eller andra ”muskelverktyg”.

En snabb sökning som En Sueco gjorde på Milanuncio i september visade flera träffar med annonser av just denna sort inom Málagaområdet.

Fototekst: Texten i denna annons lyder: ”Hus till ockupation köpes. Jag är i direkt behov av ett hus som kan ockuperas då jag håller på att bli utkastad, jag har ett barn. Om det är ett bank-hus spelar ingen roll, inte heller läge eller stad spelar roll.

 

Det finns olika sorters ockupanter
Det finns de som flyttar in helt normalt men som sedan slutar betala hyra. På spanska kallas dessa ”morosos”.

Sedan finns det de som har gjort det till sitt (tvivelaktiga) levebröd att göra det möjligt för andra att ockupera fastigheter. Javier Torro Díaz berättar att denna ”service” kan dra in 1 000-1 500 euro.

Till slut finns det ockupanter som visar förfalskad dokumentation för att få hyra en bostad och därefter ockuperar den utan att betala hyra. Dessa, berättar advokat Javier Torro Díaz, är de svåraste att bli av med då man måste känna till en persons identitet för att kunna göra en polisanmäla eller vidta åtgärder mot personen.