Mattias Andersson

Präst, yrke eller kall?

Mattias har haft med sig tron sedan uppväxten, men det var ingen självklarhet för honom att han skulle bli präst. När det var dags att börja sina universitetsstudier sökte han till Religionsvetenskapliga institutionen i Uppsala för att läsa teologi som han tyckte var fascinerande. Han sökte även till lärarutbildningen eftersom han identifierade sig med lärarrollen. Han kom in på båda utbildningarna men valde teologi. Under teologistudierna växte intresset och känslan för prästyrket, och efter en tid stod det klart för honom att han ville bli präst. Efter avklarade prov och övningar som han ställdes inför tvekade han aldrig inför att prästvigas, och idag tror han att det var Guds vilja. När han prästvigdes blev Ekerö pastorat utanför Stockholm hans missivförsamling, och efter det har han arbetat inom Stor Stockholmsområdet, men även på bl.a. Örebro Universitet.

Svenska kyrkan och andra religioner
Gällande andra religioner menar Mattias att det finns en stor variation i hur människor förhåller sig till varandra, om det t.ex. finns en dialog mellan människorna från olika religioner på den lokala orten eller inte. Han menar att om det historiskt finns en konflikt mellan olika religioner på en plats eller hos människorna som bor där, så är det mycket svårare att samarbeta. Konflikten i Balkan kommer naturligtvis att leva kvar hos de olika folkgrupperna mycket längre än den väpnade konflikten i sig. Historien kan skapa murar mellan folkgrupper under lång tid. Mattias har erfarenhet från att ha arbetat inom en församling i ett invandrartätt område i Stockholm. Den mångkulturella miljön innebär att konflikter från olika delar av världen bärs med in i det nya samhället. Som kristen blir det viktigt att ha Jesus som förebild i hur han bemöter människor, med öppenhet och respekt. Vår tro ser olika ut men vi kan ha en grundrespekt och ett bemötande som påminner om Jesus, menar han.

Han drar en parallell till det katolska påskfirandet här i Spanien som skiljer sig stort från den svenska lutherska traditionen. I Sverige kan påsken på sina håll gå spårlöst förbi när köpcentrum och varuhus har öppet precis som vanligt. Människor besöker sommarstugorna och rustar båten. De spanska processionerna på långfredag och påskdagen kan uppfattas som ovant och nästan lite skrämmande i sitt uttryckssätt för en svensk som knappt uppmärksammar påsken. Uttryckssätten är mer dramatiska, svarta kläder, sorgflor, dova trummor, brinnande ljus. Formerna och traditionerna ser olika ut samtidigt som katolska kyrkan i Spanien lyckas gestalta påsken mycket tydligare i samhället än vad Svenska kyrkan gör i Sverige. Som kristna samfund står Katolska kyrkan och Svenska kyrkan nära varandra även om våra traditioner kan visa på en stor variationsrikedom.

Mattias tror att vi alla, för att minska antalet konflikter, behöver bli mer tillmötesgående och öka vår kunskap kring varandras traditioner genom att visa varandra öppenhet och respekt. Men att göra detta utan att ge upp våra egna traditioner och det som är viktigt inom vår tro, att acceptera varandras olikheter och försöka ta till sig varandras olikheter på ett berikande sätt utan att ställa olikheterna emot varandra.
Svenska Kyrkan på Costa del Sol

För Mattias är det viktigt att betona att Svenska Kyrkan i Fuengirola är en kyrka, men menar också att då vi befinner oss i ett annat land så blir den en symbol för det svenska. Hit vänder sig människor för att knyta an till det svenska, såsom t.ex. nationaldagsfirande och midsommar. Men han betonar också att många besökare kommer till kyrkan för sin tro och för att det är just en kyrka. Han menar att Svenska kyrkan här kanske bär uppgiften att vara på ett annat sätt än hemma i Sverige.

När det handlar om kyrkoverksamheten så berättar han att det handlar om en balans mellan tradition och förnyelse. Han vill hålla kvar vid ett arbete med rikedom från traditionen men med vissa förändringar, och förbättringar. T.ex. vill han öka arbetet med samtalsgrupper med bl.a. en ny grupp för undervisning och samtal för att upptäcka vad den kristna tron betyder, ge ett tillfälle att upptäcka vad som är kulturellt svenskt och vad som hör ihop med tron och hur man själv ser och relaterar till den. Den nya samtalsgruppen kan ge alla någonting, oavsett om man varit medlem under flera år eller om man är helt ny då nya idéer och tankar föds när man träffar nya människor.

Vidare vill han bredda verksamheten så att man riktar sig till fler åldersgrupper, alla ska känna att de är välkomna och har en plats i kyrkans gemenskap.

Personlig fakta:
Namn: Mattias Andersson
Född: Stockholm, 1970
Bor: Centrala Fuengirola sedan januari 2010
Familj: Fru Angelica Andersson, son 6 år och dotter 4 år
Prästvigd: Uppsala 1997
Intressen: Fotboll, historia, segling i Stockholms skärgård

5 snabba:
Vad har du saknat mest från Sverige?
– Att jag inte var i Sverige vid slutspelsmatchen i hockey som spelades mellan HV71 och Djurgården.
Vad har varit det bästa under tiden du bott i Spanien?
– Att Spanien vann VM-guld i fotboll, att få uppleva det på plats.
Vilken är den bästa tidpunkt på dagen?
– Runt 9, 10 på kvällen, när allt har börjat lugna ned sig och det är lite svalare, när jag får en lugn stund hemma.
Vem vill du helst vara för en dag?
– Søren Kierkegaard. Det sägs att han bröt förlovningen med sin fästmö efter någon vecka, men att han varje dag, liksom fästmön, tog en promenad var de möttes halvvägs och såg på varandra och vandrade vidare utan att säga något. Jag är nyfiken på hur han som person var på insidan. Jag skulle vilja förstå honom och främst ta reda på om han var lycklig.
Vad har du lärt dig av livets skola?
– Att ta vara på den lediga stunden som en del av livet. Att njuta av glassen, promenaden och maten. Att höra ljuden, känna dofterna och leva fullt ut.