Veronica Nilsson

om livet på den spanska landsbygden – kärlek, renoveringsdrömmar och eget vin.

I en liten by i Granada, närmare bestämt i de södra delarna av Las Alpujarras, där berg möter mandelträd och odlingar, och där fiskbilen fortfarande kommer en gång i veckan, har idésprudlande Veronica Nilsson bosatt sig med sin familj. Från att ha bott i Andalusiens huvudstad Sevilla, dit hon flyttade 2015, till ett sex år långt renoveringsprojekt av ett gammalt fallfärdigt hus i en liten by, har hennes historia om livet i Spanien blivit en berättelse om att gå sin egen väg långt från den svenska vardagen. I dag arbetar hon med upplevelseturism, vin- och olivoljeproduktion samtidigt som hon är småbarnsförälder.

En Sueco har träffat Veronica tidigare. Då arbetade hon med retreats för kvinnliga företagare och utgick från Sevilla. Det blev dock bara fem år i storstaden innan livet förde henne till den mycket lilla byn på landsbygden.

Vin, olivolja och upplevelseturism

Det var alltså för sex år sedan som Veronica och David, tillsammans med parets äldsta barn, som då var två år gammalt, lämnade storstadslivet i Sevilla och flyttade till den byn Polopos i Las Alpujarras. Där hade de köpt ett av byns äldsta och mest fallfärdiga hus. Efter år av renovering bor familjen nu i huset och Veronica kan äntligen lägga mer energi på vardagen och de projekt som hon har skapat grogrunden till under tiden. I dag arbetar hon med landsbygdsturism och skapar upplevelser kring mat, vin och kultur. Hon arrangerar besök till små producenter, vingårdar och lokala gårdar – platser som de flesta turister annars aldrig skulle hitta till.

Samtidigt har hon och David startat egen produktion av både vin och olivolja. För vinet köper de in druvor från lokala producenter och skapar det i husets gamla bodega, och oliverna till oljan kommer från familjens egen olivlund.

”Fokus ligger på vita viner, dels för att det är en trend, dels för att kategorin växer i området och dels för att vi själva tycker om det. Dessutom går de snabbare att utveckla än lagrade röda viner”, berättar Veronica, och fortsätter: ”Ambitionen just nu är småskalighet, både med oljan och vinet.”

Vin och olivolja är dock bara en del av Veronicas verksamhet. Med 15 års erfarenhet av turism och eventskapande arrangerar hon även besök i Polopos med provsmakningar av lokala produkter. Konceptet har hon nu även utökat till Granada och Costa Tropical, främst för skandinaviska besökare.

Målet är inte massproduktion utan kvalitet, närhet och genuina upplevelser. Veronica vill synliggöra den landsbygd där hon själv lever och bidra till att turisternas pengar inte bara når kustorterna utan även landsbygden.

Ett hus avgjorde flytten

Det var dock i Sevilla som det börjare, på en spanskakurs, där Veronica träffad sin australiensiske man David.

”Vi bodde i Sevilla, men vi visste hela tiden att det inte var staden där vi skulle rota oss. Inget illa om storstäder, men det var inte för oss. Vi visste att vi ville göra vår egen resa, berättar Veronica. Hon fortsätter: ”Vi visste att vi ville till kusten, men vi hade inte bestämt oss för var. Det enda vi visste var att vi ville bo utanför de turisttäta områdena och göra det på vårt sätt.”

Paret upptäckte snabbt att bostadsmarknaden i Andalusien kan vara en utmaning, särskilt om man letar efter något att själv renovera. Många hus närmare kusten och städerna var redan renoverade och priserna var därefter. Paret började därför söka sig längre österut från Málaga och lite inåt landet, och till slut blev det ett hus som blev avgörande.

Ett rosa hus i en liten landsby

Huset som Veronica och David föll för ligger precis intill kyrkan i den lilla byn Polopos, omkring 25 minuter från kusten.

”Vi visste ingenting om Polopos. Men huset var där, och det styrde allt. Vi föll bland annat för att huset hade en gammal bodega och ett stall, och det sistnämnda kunde ju bli en separat lägenhet. Vi bestämde oss för att börja med att renovera stallet till en lägenhet, och själva flytta in där medan vi arbetade med huset”, berättar Veronica. Det blev familjens hem i tre och ett halvt år. Där bodde Veronica, David, deras nu två barn, en hund och en katt.

”Att renovera ett väldigt gammalt hus riktigt ordentligt är ett stort projekt. Vi tog ett steg i taget och gladdes åt de framsteg vi såg. Jag tycker om äventyr och skräms inte av det, kanske för att jag inte sätter upp gränser för när jag ska vara klar. Jag har aldrig tänkt att ’när jag blir klar ska jag…’. När är man klar egentligen? Jag tycker att man lever för att leva och upptäcka varje dag”, säger Veronica. I efterhand tror hon att projektet aldrig hade fungerat om de hade haft en alltför strikt tidsplan.

Sex år av visioner och renovering

Det är tydligt att hon lever efter tanken att det är resan som är målet, och en resa har det varit. Huset har inte bara varit ett renoveringsprojekt utan också bjudit på oväntade upptäckter. När källaren grävdes ur hittades artefakter som enligt bedömningar från universitetet i Granada är 1300–1400-talet.

”Man vet att det har bott människor i området sedan morernas tid. Själva huset är minst 100 år gammalt och den senaste stora renoveringen som boningshus gjordes omkring 1920. Vårt rosa hus är ett av de äldsta i byn, så det har en lång historia”, berättar Veronica.

Renoveringen blev snabbt betydligt större än de först hade föreställt sig. Bara taket tog sex månader att färdigställa. Det som skulle bli ett projekt vid sidan av vardagen växte till ett helt livskapitel. Vad renoveringen kostat vill hon helst inte tänka på.

”Jag vet att vi aldrig kommer att få tillbaka pengarna vi har lagt ner. Men vi har inte renoverat huset för att sälja det, utan för att bo här. Vi har inte bara fräschat upp det. Vi har arbetat med hållbarhet och traditionellt hantverk. Golv och väggar har byggts upp lager för lager med kalk och traditionella material för att bevara karaktären och vi har sparat så mycket av det ursprungliga som möjligt. I dag kräver fasaden fortfarande lite arbete, men det är i stort sett färdigt”, säger hon med ett leende.

På frågan om hon skulle ha gjort något annorlunda funderar hon en stund.

”Jag är ganska bra på att se en vision framför mig. Skulle jag säga något till mig själv, där jag var för sex år, skulle det vara: ’Det blir som du har tänkt dig – och bättre.’”

Livet i en andalusisk by

I Polopos bor det inte fler än 80 invånare och i en så liten by känner man alla. En sträcka som egentligen tar fem minuter att gå tar ofta betydligt längre tid. En hälsning stannar sällan vid ett hej. Man pratar om barnen, vädret och allt däremellan. Och alla vill prata.

Veronica förklarar: ”Bylivet är väldigt socialt. Ibland kan det vara lite påfrestande, men samtidigt är det fantastiskt. Gemenskapen är stark och man hjälper varandra. Vi får till exempel inte alltid internetleveranser upp till byn, så när någon ändå ska ner till kusten svänger de förbi utlämningsstället och hämtar de paket som finns. Vi har en fiskbil som kommer en gång i veckan, liksom grönsakshandlaren, och vardagen följer en helt annan takt än i en storstad.”

Gemenskapen märks också genom de många aktiviteter som ordnas i byn. Kreativa workshops samlar många av byborna och barnen växer upp med närhet till både natur, djur och grannar. Intrycken är färre än i storstaden, men ofta mer konkreta. Skolan ligger i en grannby dit tre barn från Polopos åker skolbuss varje dag.

”Att bo så här ger barnen möjlighet att vara barn längre. Samtidigt vet vi att det kanske inte är så roligt att bo i en jätteliten by när man blir tonåring. Men då får vi anpassa oss efter det när den tiden kommer”, ler Veronica.

Ett liv byggt på plats, tid och tålamod

Veronicas resa är långt ifrån den klassiska berättelsen om att flytta utomlands. Det är ingen solskenshistoria om att lämna allt bakom sig för solen, utan snarare en berättelse om att långsamt bygga något nytt – mitt i damm, vardag och renoveringskaos.

Ett gammalt hus i en liten by. Ett liv där det som naturen producerar och familjeliv vävs samman.

Kort info:

Namn: Veronica Nilsson

Född: 1980 i Österlen

Bor: Polopos i Granada

Familj: Maken David och parets två barn

Gör: Entreprenör och expert på spansk cava och vin, arrangerar landsbygds- och vinturism med provsmakningar och lokal gastronomi.

Övrigt: Kommer från och med i höst att bidra med artiklar om vin, utflykter m.m. i En Sueco.

Se mer om Veronica på Instagram: @veronica.wines

Foto: Shona Lily från Mezme Photography