Kära läsare, december 09

Sedan sist har Pakistan drabbats av en extremt lång rad bombningar – faktiskt är självmordsbombare en av tidens enda succésysslor… Jag har egentligen aldrig tänkt på att pakistanierna har en ekonomi. Jag menar, vad handlar de med? Självmordsbombare? För det finns väl inte mycket annat som är made in Pakistan. Tänk om Hitler hade vetat att han inte behövt ett helt luftvapen för att lamslå sina fiender – utan bara en uppspelt tonåring med en flaska blekmedel och en påse ogräsdödare…
På den andra sidan av dammen har det på allvar blivit vardag för Obama i Vita huset. Segerruset har sedan länge ersatts av en baksmälla i form av smäll för det med Irak och Afghanistan, för OS-fiaskot och den saknade hälsoreformen – för att inte tala om landets allierade i kampen mot terrorn, Pakistan… Ja ja, det är något för världens mäktigaste man att sätta tänderna i.
Jag har det med Obama, precis som jag hade det med Teflon-Tony. Jag låter mig lockas av vältalighet och förförs lätt av en bra retoriker. Om ni nu tror att jag ska skriva ett längre, intellektuellt inlägg om Obama så tar ni fel, men låt mig dock säga, att både hans valprogram och hans första tio månader vid rodret har påmint lite om en historia från 1912, då ett osänkbart fartyg seglade från Liverpool för att slå hastighetsrekordet för transatlantiska seglatser. Vi får verkligen hoppas att det inte sjunker den här gången.
Nu när vi ändå håller på med amerikanska presidenter, så fann jag av slump häromdagen det här citatet: ’I believe that banking institutions are more dangerous to our liberties than standing armies. If the American people ever allow private banks to control the issue of their currency, first by inflation, then by deflation, the banks and corporations that will grow up around the banks will deprive the people of all property until their children wake-up homeless on the continent their fathers conquered.’ (Thomas Jefferson 1802). Ja… Det är knappt ett år sedan Lehman Brothers gick konkurs med dunder och brak och ordet subprime var på allas läppar – och nu utbetalas det bonusar till bankdirektörerna igen. Har vi människor ett mycket kort minne? Eller är vi bara helt enkelt dumma?
Nå, men det är i alla fall snart jul och den ska firas här hemma. För att komma tillbaka till det med USA igen, så skulle det alltså vara toppen för en julfantast som jag, att fira julhelgen där över, t.ex på ett ställe i New England, där det verkligen är som Old England med steroider – med bredare vägar, väldigare skogar och större vidder. Men i år väljer jag alltså att placera mina juleuros i ett inrikes juläventyr ihop med min älskade i vårt "Villa Villekulla"-hus, där vi orkar fira jul på både New och Old England-sättet, med tjocka grangirlanger över spisen, en överdekorerad julgran, tusentals stearinljus och ett ljuvligt spanskt rödvin i glasen – en av de verkligt stora fördelarna med att fira jul i sitt eget land.
 

Riktigt God Jul till er alla.
Helle Espensen