Behöver vi förbereda oss på ett stort jordskalv i Andalusien?

Hur stor är så sannolikheten för att Andalusien drabbas av ett stort jordskalv eller en jättetsunami som resultat av ett undervattenskalv? I vilka områden är risken störst och hur kan man förbereda sig om det skulle hända?

Jordskalv i Spanien

Vår planet skakas varje dag av tusentals jordskalv. Jordens yta består av tektoniska plattor som är i konstant rörelse under planetens land- och vattenområden. Dessa plattor ”skaver” mot varandra vilket kan skapa bergsformationer, orsaka vulkanutbrott eller leda till jordskalv.

Enligt Instituto Geográfico Nacional (IGN) (det spanska nationella geografiska institutet) sker det mellan tio och 20 jordskalv (eller terremotos som det heter på spanska) i Spanien varje dag. Detta kan låta som många men det är ingenting jämfört med vad länder som Chile, Mexiko och Japan upplever (81 procent av alla jordskalv sker i Japan samt i ”Eldringen” i Stilla havet). De flesta jordskalv i Spanien når en magnitud på mellan 1,7 och 4, vilket mest resulterar i en svag skakning. Spanien klassas med andra ord som ett land med liten sannolikhet för mega-jordskalv.

Lagstiftning för jordskalvsäker konstruktion har dock funnits på den iberiska halvön redan under perioden med Al Ándaluz (711–1492 e.Kr.).

Förra året var det 500 år sedan Spaniens mest destruktiva registrerade jordskalv inträffade. Det skedde i Almería och 2 500 människor dog. Ett sådant jordskalv sker i Spanien en gång per århundrade eller vartannat, som 1431, 1522, 1680 och 1884 etc. I allmänhet uppskattas risken för jordskalv i Spanien som ”spridd och moderat”, eftersom skalven sällan har ett djup på mer än 20 km under jordens yta och aldrig ligger djupare än 100 km.

Geologer har beräknat att baserat på de registrerade jordskalvens styrka, förkastningslinjer och andra geodetiska data kan man i Spanien förvänta sig jordskalv på upp till en maximal magnitud på 6,5. Men vad betyder egentligen detta?

Richter och nyare mätmetoder

Nästan alla har hört talas om Richterskalan och vet att ett jordskalv på 6,5 är ett relativt stort skalv. Men hur fungerar Richterskalan och hur mäts jordskalv i dag?

Richterskalan är en logaritmisk skala för seismisk rörelse. Denna skala utvecklades av Charles Frances Richter och Beno Gutenberg 1935 för att jämföra styrkan i jordskalv i Kalifornien. Med tiden fasades Richterskala gradvis ut och 1979 introducerades i stället Momentmagnitudskalan (Mw). Konceptet med grundtalet 10 är dock det samma. Det innebär att ett jordskalv med magnitud 6 är tio gånger kraftigare än ett jordskalv med magnitud 5, och ett jordskalv med magnitud 7 är 100 gånger kraftigare än ett med magnitud 5, etc. Det största registrerade jordskalvet i historien inträffade i Chile 1960 och nådde 9,5 Mw. Jordskalv över 10 Mv kan inte inträffa då storleken på jordskalven står i relation till längden på förkastningslinjen där skalvet inträffar – ju längre förkastningslinjen är desto större jordskalv.

Geologer registrerar jordskalv med en seismograf, som visar skakningarna som en sicksackkurva. Skalvens styrka mäts genom att beräkna det maximala utslaget jämfört med avståndet till jordskalvets epicentrum, d.v.s. den punkt på jordytan som ligger precis ovanför jordskalvets utgångspunkt.

Risk för jordskalv i Andalusien

Geografiskt ligger södra Spanien relativt nära gränsen mellan den afrikanska tektoniska plattan och den eurasiska, och det är speciellt områden nära dessa förkastningslinjer som är särskilt utsatta för jordskalv. Samtidigt rör den afrikanska kontinenten sig mikroskopiskt (4–5 mm om året) mot Europa. Seismologerna anser därför att det råder en ökande risk för stora jordskalv och/eller tsunamier vid den spanska Medelhavskusten. Eftersom det handlar om ett tätbefolkat område uppskattas det att fler än 14 miljoner spanjorer kan befinna sig i fara om det sker ett större jordskalv i havet mellan Afrika och Europa.

Rent allmänt ser geologerna provinserna Granada, Almería och Málaga i Andalusien samt regionerna Murcia och Alicante som de områden i landet som löper störst risk för jordskalv, men även provinserna Cádiz och Huelva, som ju ligger längre västerut, skulle kunna drabbas av tsunamier. Den kommun i Spanien där det har registrerats flest jordskalv är Lorca i Murcia, där nio personer dog i ett jordskalv som nådde en magnitud på 5,1 år 2011.

Det som oroar geologerna är det seismiska området i Alboránsjön, som ligger mellan Spanien, Marocko och Algeriet. Sedan april 2022 har man i Andalusien registrerat fler än 1 500 jordskalv med epicentrum i Alboránsjön. Mercedes Feriche, ansvarig för förebyggande och seismisk risk vid Andalusiens geofysiska institut, har sagt: ”Jordskalven i vår region är resultatet av den energi som skapas av trycket mellan den afrikanska plattan och den eurasiska. Man måste komma ihåg att vi ligger på gränsen mellan dessa aktiva tektoniska plattor, så förekomsten av jordskalv är därför ’normal’”.

Undervattenskalv och tsunamier

Om ett jordskalv inträffar under havsytan resulterar det i att havsbotten höjs. Det gör att även vattnet ovanför höjs, och om jordskalvet är riktigt kraftigt kan det orsaka en tsunami.

Enligt IGN har det bara registrerats 24 tsunamier i Spanien sedan 218 f.Kr. Den senaste ”tsunamin” som nådde Spanien, vilket skedde 2011, var bara 15 cm hög och inträffade som ett resultat av ett jordskalv i Algeriet. Då kan man fråga sig om man ens bör vara orolig för jättevågor på Costa del Sol?

När en tsunami har bildats kan den färdas tusentals kilometer och nå hastigheter på 500–1 000 km/h och våghöjder på upp till 30 meter. En tsunami kan dessutom nå en våglängd på över 100 km. I genomsnitt tar det en timme från det att en tsunami bildas till dess att den når en kust, men det tar normalt tio minuter att upptäcka en tsunami och sedan cirka sju minuter att beräkna var den kommer att träffa och med vilken kraft. En stor tsunami från Atlanten skulle med stor sannolikhet orsaka störst skada i Huelva och Cádiz samt på Kanarieöarna.

På medelhavskusten i Andalusien utgörs faran av undervattenskalv i förkastningslinjen i Alboránsjön. Ett skalv skulle kunna orsaka upp till 5 meter höga vågor i både Málaga och Melilla. I dag finns det moderna varningssystem för tsunamier. Dessa är undervattenstryckmätare som registrerar eventuella höjningar eller sänkningar av havsbotten. Från mätaren skickas signaler via en flytbrygga upp till en satellit som larmar mätstationer på land. Problemet här är dock att förkastningslinjen ligger så nära land att en tsunami skulle nå land nästan omedelbart. Syftet med Spaniens offentliga plan för civilskydd mot tsunamirisk är därför att upptäcka fenomenet i ett så tidigt skede som möjligt för att kunna varna befolkningen på kusterna.

Förvarning och förebyggande

Oavsett om det handlar om ett vanligt jordskalv eller ett undervattenskalv är prognoser fortfarande inte någon exakt vetenskap. Det finns inga dokumenterade fall där experter har förutspått ett större jordskalv innan det har inträffat. Raúl Pérez López, från det spanska institutet för geologi och gruvor (IGME), förklarar att stressfältet, accelerationen och sprickorna gör att man visserligen kan göra mer exakta prognoser men man kan fortfarande inte säga när ett jordskalv kommer att ske eller dess storlek. Tack vare riskstudier och historiska arkiv vet geologer mer eller mindre var jordskalv kan inträffa, men de kan alltså ännu inte säga när.

IGN går ett steg längre och konstaterar att: ”I dag finns det inga tillgängliga metoder för att förutsäga tid, plats och styrka för ett jordskalv. Svårigheterna ligger i det icke-linjära och kaotiska beteendet i seismiska rörelser.”

En av de stora utmaningarna som finns för seismologer är därför att kunna förutsäga destruktiva jordskalv. Chefen för det spanska geofysiska institutet, Mercedes Serrano, förklarar: ”Man kan generellt säga att där det har skett jordskalv förr kommer det att ske igen. […] Geologiska och geofysiska undersökningar och seismisk historia gör att vi kan beräkna den mest sannolika storleken baserat på förkastningslinjer och geologiska strukturer i området. Men det som är svårast att avgöra är den exakta tidpunkten för när en seismisk episod kommer att inträffa.”

Experterna insisterar på att det bästa sättet att undvika stora skador på grund av jordskalv är genom att förebygga. Hur allvarliga skadorna blir beror mycket på byggnadskvaliteten i det drabbade området, särskilt om byggnader är konstruerade för att klara jordskalv. Skadeberäkningar baseras på beräkningar av markrörelser över tid och utifrån detta kan regler sättas för hur mycket seismisk rörelse en ny byggnad i ett bestämt område ska klara av. Experterna påminner därför om vikten av att byggnader och andra konstruktioner som t ex broar byggs med hänsyn till seismisiteten i området.

Förberedelser för jordskalv och tsunamier är alltså A och O. Myndigheterna bör vara beredda på att infrastruktur kan skadas, att det kan uppstå efterskalv vilket kan leda till jordskred samt att det kan uppstå behov av tillfälliga boenden utanför katastrofområdet.

I Andalusien sker det konstant övervakning av risken för jordskalv och tsunamier – för att vara förberedd på ett eventuellt, eller kanske snarare ett troligt, större jordskalv. I en del spanska kustkommuner, som i t ex Cádiz, har det upprättats handlingsgrupper och evakueringsplaner för befolkningen.

Genom att påminnas om det förflutnas tragedier och katastrofer kan vi förhoppningsvis undvika att göra om samma misstag i framtiden.

OBS!

Det spanska transport- och mobilitetsministeriets seismiska nätverk har utvecklat dessa planer för vad man ska göra FÖRE, UNDER och EFTER ett jordskalv: http://www.ign.es/web/resources/sismologia/qhacer/qhacer_en.html

Källor: Reliefweb, Instituto Geográfico Nacinal, The Local, ABC Sevilla, La Vanguardia, In Spain News, El País, BBC och Ministerio de Transporte, Movilidad y Agenda Urbana