För bra för att vara gratis

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Internet svämmar över av gratis tjänster med vilka man t ex kan hålla kontakten med vänner eller dela med sig av bilder och dokument. En Sueco har undersökt hur internetföretagen kan tjäna pengar, när de utåt sett är gratis.

2002 började Janus Friis och Niklas Zennerström Skype-äventyret, utan att de hade en aning om vart det skulle ta dem. Fyra år senare sålde de Skype till Ebay för 2,6 miljarder dollars.
2009 sålde Ebay vidare 65 procent av Skype till en rad investerare för 1,9 miljarder dollars. Skype var alltså inte den jättesuccé som Ebay hade hoppats på.
Trots det spås program som Skype, Facebook och Dropbox, som alla erbjuder gratis tjänster, en lovande ekonomisk framtid. De har olika sätt att tjäna pengar på, men, det bygger på två grundprinciper: begränsad användning av gratisdelen av tjänsten eller banner-reklam.

Den enkla modellen
Den första och mest använda inkomstkällan för hemsidor är banner-reklam, vilket ger en inkomst baserad på antal besökande och antal klick på reklamen. Men allteftersom människor blivit allt vanare vid att surfa på internet och selektera bort den reklamen, har dess värde fallit.
Därför är det inte alla tjänster som använder den typ av reklam, för även om det är en effektiv inkomstkälla, kan den hämma användarupplevelsen och störa tjänsternas egentliga syfte.
Gratistjänster som Skype och Dropbox tjänar därför deras pengar på att erbjuda en gratistjänst med en del begränsningar. För Dropbox innebär det till exempel att man får tillgång till en onlinelagringskapacitet på två gigabyte, med möjlighet för mer plats, om man betalar för det. När man har utnyttjat allt det tilldelade utrymmet får man automatiskt ett erbjudande om uppgradering.
Många hemsidor som erbjuder onlinelagring fungerar på samma sätt. Det är gratis att ladda upp och ladda ned filer, men man måste ofta vänta en stund innan man får lov att hämta sina filer och man blir tilldelad den långsamma uppkopplingen och generellt prioriteras man lägre än de betalande användarna.
Hos Skype handlar det inte om onlinelagring, utan det är internettelefoni som erbjuds. Hos dem är det gratis att ringa mellan olika datorer, men om man vill ringa till en fast- eller mobiltelefon måste man betala ett mindre belopp. Då Skype ofta är billigare än de traditionella telefonbolagen väljer många att betala för tjänsten. Detta har hållit Skype igång sedan det startades 2002, men Skype har varit långt ifrån den guldgruva som man trodde att det skulle bli vid försäljningen till Ebay 2006.
Skype har 560 miljoner användare, av dem är det endast 8,1 miljoner som betalar, men de blir fler och fler. Skype har fördubblat antalet betalande användare sedan 2007, och med nya användningsmöjligheter, såsom Skype i smartphones, som Apple Iphone, har det öppnats upp för en ny marknad med stark tillväxt.
Gemensamt för Skype och Dropbox är att bägge bygger på att det är gratis att använda delar av systemet och om man använder dem mycket och känner att de begränsade användarmöjligheterna som är gratis inte är tillräckliga, kan man betala för att få tillgång till hela tjänsten och till den bästa servicen.

Personlig reklam och nättjänster
Gratistjänster, som fortfarande satsar på banner-reklam, är lite mer avancerat.
Om vi tittar närmare på hur t ex Facebook tjänar sina pengar, sker det, enligt journalisten David Kirkpatrick, författare till boken ”The Facebook Effect”, genom främst tre kanaler: annonsförsäljning till stora annonsörer, små annonser till privata och så kallade ”credits”. Credits är Facebooks egna betalningssystem som används till att betala för tilläggstjänster till sidans onlinespel. Det fungerar genom att man köper credits med sitt bankkort, och på så sätt öppnar man upp för fler möjligheter i onlinespelet.
Större annonsörer kan köpa bannerkampanjer, som genom att använda användarnas information, kan skickas ut till utvalda länder eller till användare med bestämda intressen.
Genom att läsa av din dators unika adress (IP-adressen) kan man se din positionering och du mottar reklamen riktid till ditt språk, eller till den plats där du befinner dig.
Utöver det kan reklamleverantörer också hämta information som du har lagt ut genom sociala nätverkstjänster som Facebook, Skype eller Twitter. Det har skapat en växande marknad för användaranpassad reklam, var varje enskild användare blir erbjuden produkter och tjänster som har skräddarsytts till den denna.
Med de nya, anpassade reklamerna, är det återigen möjligt att skapa kampanjer som fångar intresset även hos en tränad internetanvändare med erbjudanden, anpassade efter intresse och behov. Reklamerna har blivit allt vanligare, är mindre störande och lockar därför fler ”klick”.

Allt det du inte visste att du behöver
Reklambranschen utvecklas hela tiden. Med nya format till telefoner och tablets (ett mellanting mellan en mobiltelefon och en bärbar dator, t ex Apples Ipad) har det uppstått ännu en ny reklammarknad som kan göras personlig och användarspecificerad. Samtidigt blir det också möjligt att skapa interaktiv reklam, där man t ex ska svara på en rad frågor, eller vara med i ett spel, och genom det presenteras man för reklamen. I takt med att användare vänjer sig vid reklamen, blir det svårare och svårare att fånga deras uppmärksamhet och intresse. Reklaminslagen måste därför ”förpackas”, t ex genom att göra så att de ser ut som en rekommendation från en vän eller en kollega.
Det blir svårare och svårare att genomskåda reklambranschens metoder, men förhoppningsvis lär vi oss att känna igen reklambranschens trix lika snabbt som de utvecklas, så att vi själva kan välja vad vi egentligen vill ha och behöver.

Av Jeppe Schjødt

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

Sök på En Sueco