Svenska skolorna på Costa del Sol

Svenska skolorna på Costa del Sol

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Svenska skolorna på Costa del Sol – både Marbella och Fuengirolaskolan har fått var sin ny rektor. En Sueco har träffat svenskskolornas nya rektorer för att höra lite om deras tankar nu inför det nya skolåret.

Marbellaskolan
Namn: Annika Schanke
Ålder: 51
Hemort i Sverige: Frövi
Bor: Fuengirola
Gift: Ja, med Kent Schanke, Swedbank Marbella
Antal år inom skola: 32, som rektor/ biträdande rektor sedan 1988.
Antal år i Spanien: 11
Rektorsutbildning: Ja
Övrigt: Mellanstadielärare, har tidigare arbetat bl.a. på Svenska skolan i Fuengirola som lärare och biträdande rektor och som rektor i Sverige.

Fuengirolaskolan
Namn: Per Jonsson
Ålder: 62
Hemort i Sverige: Sorsele
Bor: Campo Mijas
Gift: Ja, med Desirée Arctaedius, lärare Svenska Skolan Fuengirola
Antal år inom skola: 37 varav 24 som rektor
Antal år i Spanien: 2 månader
Rektorsutbildning: Ja
Övrigt: Ämneslärare i matematik, fysik och kemi på grundskole- och gymnasienivå. Har bl.a. arbetat som rektor vid Svenska skolan i Nairobi i 11 år, som biträdande rektor vid Svenska skolan i Bryssel i två år och som lärare vid Svenska skolan i London i ett år.

Vad fick er att välja rektorsrollen i resp. skola?
Annika: När de anställde mig på skolan som lärare redan tidigare visste de att jag hade rektorsutbildning och att jag hade jobbat som skolledare, så när Bia Nyman skulle gå i pension så tillfrågades jag om jag ville ta över som rektor, och jag tycker att det ska bli jättekul!
Per: Jag har en positiv erfarenhet av att jobb som rektor vid utlandskolor, så när jag såg att denna tjänst utlystes skickade jag in min ansökan. För mig känns det trevligt och spännande, och framförallt är det en utmaning att arbeta i en verksamhet som omfattar alla barn från förskola till och med gymnasiet.

Vilka är utmaningarna med att arbeta på en svensk utlandsskola?
P: Det är helheten med ett totalansvar för det pedagogiska, personalen och skollokalerna. Detta gör samtidigt att beslutsvägarna är korta och att man nästan kan göra hur mycket som helst utan att behöva låta frågan gå i speciellt många led vid t ex ett nytt projekt. Men det innebär utmaningar också. Att arbeta på en utlandsskola innebär att man är på en marknad, så det gäller att vi tillgodoser de förväntningar som elever och föräldrar har på vår skola. Vad som ofta är positivt är att föräldrarna ofta är mycket engagerade, vilket ibland kan saknas i Sverige.
A: Rent pedagogiskt är det även en utmaning rent språkmässigt då barnen här ofta kan många språk, vilket kan medföra en risk att det blir brister i svenskan, vilket i sin tur kan påverka hur eleverna når de pedagogiska målen. Alla barn kan oftast vardagsspråket, men skolspråket kan vara lite svårare, den kognitiva förståelsen, och det gäller att lyfta dem till högre nivåer. Där har föräldrarna en viktig roll, att se till att de faktiskt pratar svenska med sina barn hemma.

Hur kan man arbeta för att upprätthålla kvaliteten i skolorna?
P: Grunden är att man har behöriga pedagoger, även rent ämnesmässigt, samt att man för en dialog mellan lärarna på skolan om hur vi tillsammans ska möta de olika behov som varje enskild elev har. Att Ha höga förväntningar på eleverna är också en framgångsfaktor.
A: Ett annat sätt att säkerställa kvaliteten är att ha höga krav, och de har vi. Vi visar våra barn målen, vi talar om för dem att vi tror på dem och att de kan, och de kan ju också. Förra året klarade alla ”mina” barn sina nationella prov med nästan alla rätt, och då ska man tänka på att dessa barn kanske talar fyra språk och ändå klarar av svenskan!
P: Båda skolorna har hög kvalitet och det kan bl.a. bero på de mindre grupperna men framförallt på att vi har så engagerade lärare och personal. Generellt upplever jag också att eleverna här är mer motiverade än eleverna i Sverige.

Vilka är utmaningarna med era nya tjänster?
A: Att räcka till och svara mot folks förväntningar.
P: Precis. En annan stor uppgift är att implementera den nya skolreformen genom att ge information om den till lärare, elever och föräldrar samt lärare så att de på ett professionellt sätt kan tillämpa de nya styrdokumenten.

Samarbetar skolorna idag eller är de att se som konkurrerande skolor?
A: Konkurrenter är vi inte över huvudtaget. Jag blir tvärtom glad när elever efter 5.an 6:an säger att de ska fortsätta i Fuengirolaskolan.
Nu under hösten ska vi från Marbella också börja åka till Fuengirola för att ha slöjd och musik, vilket gör att barnen från de två skol-orna kommer att se varandra mycket mer än förr, vilket i sin tur kommer främja jättemycket. Vi planerar också förs gemensamma utflykter och liknande.
P: Det finns en praktisk del också. Jag har svårt att se Marbellaskolans elever dagligen kan åka hela vägen till Fuengirola när de är så unga.
Vi ska även ha fortbildning och friluftsdagar tillsammans och allmänt hjälpa och stötta varandra.

Varför ska man som fastboende föräldrar på Costa del Sol sätta sina barn i en av de svenska skolorna?
P: Jag skulle vilja säga att det svenska skolsystemet skiljer sig väsentligt från andra. Det är ett bra system vari eleverna lär sig kritiskt tänkande, initiativ- och ansvarstagande och de får vara individer. Jag tror att vi är bäst när de kommer till de mjuka delarna.
Men samtidigt kan det finnas en risk att tappa det sociala umgänget till spanska kompisar, samt att man splittras från sina kamrater efter gymnasiet, men vi lever ju i en föränderlig värld och det händer nästan oavsett vilken gymnasieskola man går ut i. En viktig positiv faktor är att våra elever lär sig väldigt bra engelska jämfört med många i den spanska skolan.
A: Jag tänker såhär: hade jag velat integrera mig i Spanien så hade jag inte flyttat till Costa del Sol, för här är det internationellt, inte bara spanskt. Men tillbaka till skolan så är synen på inlärningen också annorlunda. I andra skolor lär sig barnen bara för att ”någon säger så”, men i våra skolor lär de sig för sin egen skull och inte bara för att kunna visa upp någonting för lärarna.

Språkmässigt, hur går det med spanskan?
P: Vi har spanska på olika nivåer från förskolan t.o.m. gymnasiet, vilket gör att eleverna upprätthåller en viss nivå.
A: Spanskan i skolan räcker inte för att barnen ska bli riktigt bra utan det förutsätter att de har spanska runtomkring sig på fritiden, ett bra exempel är genom sina fritidsaktiviteter, som att de kanske dansar eller spelar fotboll med spanska barn och ungdomar.

Hur fungerar integrationen med det spanska samhäller med elever som går i de svenska skolorna?
A: Det finns ju olika sociala koder som vi inte kan men som är självklara för spanjorerna, men återigen handlar det om att på fritiden komma ut i det spanska samhället.
P: Fuengirolaskolan har kompetenta lärare som tar upp en del konkreta delar med eleverna och det är så vi kan hjälpa våra elever, bl.a. sker det genom språkundervisningen och det Cultura program som vi har på gymnasiet. Men vi har även besök från polis och nu senast av två kommunalråd som informerade om bl.a. en spansk ungdomsgård i närheten av skolan. Det öppnar upp för förståelse på ett enkelt sätt som är svårt att skriva ned i en bok.
A: Gällande traditioner så ska skolan ta in värdlandets traditioner och det gör båda skolorna genom att berätta och visa, och så följer vi också den spanska skolkalendern.
Vi uppmuntrar till diskussion kring olikheter kring allt; statsskick, lagar, regler m.m. vilket ger barnen referenser till både Sverige och Spanien. Med t ex de små barnen jämför vi och säger att Sverige har en kung, och Spanien har en kung m.m.

Och tillslut, finns det någon problematik att byta mellan svensk och spansk skola, och att fortsätta med eftergymnasiala studier?
A: Den största skillnaden är den mentala. Vi arbetar inte på samma sätt. Vi vill att våra elever ska lära sig och inte bara memorera, och vi har inte lika mycket läxor, men annars finns inga egentliga hinder. Båda skolorna har kompletterande svenska som barn som går i eller kommer från spansk eller internationell skola kan läsa.
P: Vi har också personal som ska hjälpa till oavsett åt vilket håll skolbytet går.
Vad gäller universitetsstudier så finnas det inga hinder inom Europa om man kommer från en svensk gymnasieskola, bara man har rätt behörighet till den utbildning man söker, men det gäller ju även i Sverige. Det finns, beroende på utbildningens inriktning, ett krav på kompetens vad gäller undervisningsspråket.

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

SUECO

PLUS+

SPARa 20%

00
Dagar
00
Timer
00
Minuter
00
Sekunder

Spara 20% på ditt första år med SuecoPlus+

Använd koden:

plus2021

Sök på En Sueco