La Sueca – vad äter jag egentligen?

La Sueca – vad äter jag egentligen?

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Nu känns det som om jul, långhelger och nyår är långt borta, nästan bortglömda. Istället fylls snart tidningskioskerna med magasin vars framsidor bekräftar mångas våndor – snart är det vår och sommar, med det kommer värmen, vilket innebär lättare kläder och även badkläder. Plötsligt ångrar jag att jag åkte till Iceland och köpte Double Cream när jag skulle laga jansson på julafton, den där dagen då man myser med familjen, men som såhär i efterhand lätt kan få en att vilja bylsa på sig stora, ickeavslöjande kläder, och gärna en stor dunjacka över det så bara ansiktet syns. För hur många är det egentligen som redan blivit av med det där lilla extra som man så lätt la på sig under julledigheten? Värmen kan ju slå till redan i mars!
Så där går jag i matvarubutiken och plockar ned grönsaker och frukt i kundvagnen i tron om att jag nu ska börja leva en hälsosam, ny livsstil. Gällande resterande produkter spanar jag gärna in allt som det står light, low fat, no added sugar etc. på. Allt i hopp om att komma i den där snygga bikinin som jag köpte på rean, utan att kanterna skär in och lämnar ett något bulligt intryck.
Visst skulle det vara härligt att veta att man gjorde sig själv och sin kropp en tjänst genom att fylla skafferiet med fettfria produkter, men så är ju verkligen inte fallet.
Det visste jag egentligen tidigare, men visst kände jag mig lite hälsosammare när jag bredde Lätta på min rostade macka istället för smör, för att fetthalten är lägre. Men det gör jag verkligen inte längre. Efter att jag läst Den hemliga kocken, av M-E Nilsson, så har jag verkligen bestämt mig för att för att äta en renare kost. Boken bekräftar i mångt och mycket det jag redan visste om tillsatserna i vår mat, men det var liksom den som behövdes för att jag verkligen ska börja kämpa i mitt hem mot fusket med maten som vi stoppar i oss. Ta t ex margarinet på mackan, som ska vara så mycket bättre än vanligt smör. Det började som en fattigmansvara, smaksatt talg från nötkreatur. Sedan har det utvecklats och talgen bytts ut mot vegetabiliska fetter och bl.a. mättade palmfetter, vilket är betydligt billigare än smör. Relativt okej så här långt. Men att nu veta att fettet utvinns ur fröer med hjälp av extraktionsbensin, som ofta lämnar rester i margarinet som vi äter, är hårresande, och att det dessutom även behandlas med fosforsyra och lut, och vore inte det nog så behandlas den utvunna oljan med blekmedel för att sedan färgas med en för oss mer aptitlig gul, smörliknande färg. Till detta tillkommer även fler kemiska processer. Så frågan är hur hälsosamma margarinerna är i slutändan. Margarin kommer i alla fall inte in i min kyl längre.
Men jag behöver inte läsa en bok för att upptäcka fusket med maten som vi äter. För ett tag sedan genomförde jag ett litet test. Jag köpte en broccoli på en ekologisk marknad samt en broccoli i min vanliga matbutik, la in båda i svalen. Den ekologiska broccolin höll drygt en vecka innan den började bli ful, den butiksköpa slängde jag efter två månader, den såg fortfarande nyskördad ut.
Börjar man vända och jämföra innehållsförteckningarna på paketen ser man lätt vad som är naturligt och inte naturligt, och jag undviker E-nummer i största möjliga grad, för vem vet vad de gör med våra kroppar, på insidan. Bevisat är ju att t ex att aspartam, som finns i de flesta lightprodukter orsakar cancer hos försöksråttor, så varför ska jag tvinga in det i min kropp. Och vad vet vi egentligen av biverkningarna av alla tillsatser, de flesta är ju relativt nya påfund. Men kanske skulle jag äta mängder av broccolin som jag köpte i den vanliga matbutiken, för att konserveras lika fint som den ”färska” broccolin – nej tack.

Av Sara Laine

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

Sök på En Sueco