Den spanska regeringens utgångspunkt för 2014

 

 

En stabilistering av ekonomin eller bara en konjunkturuppgång?
Uppgången i ekonomin ger upphov till optimistiska prognoser som spår en ökning på lite över 0,5 procent av bruttonationalprodukten under 2014. Men helt så positiv är inte ekonomen Gabriel Flores, som uttalar sig i den digitala tidningen La Nueva Tribuna:
”Det är en smula extremt att tolka den senaste nedåtgående fasen i ekonomin som den sista och därmed som slutet på krisen och början på en uppgång.”

Han menar att uppgången är framprovocerad av osäkra ekonomiska och politiska beslut på både nationell och internationell nivå samt att det inte kommer innebära någon betydelse för de många spanjorer som lider av den stora arbetslösheten och dåliga levnadsvillkor.
”Den ekonomiska framgången som regeringen har proklamerat skapar inga utsikter om förbättring för de drygt sex miljoner arbetslösa eller för de nästan två miljoner hem vari alla familjemedlemmar står utan arbete. Den ekonomiska uppgång som regeringar lovprisar skapar bara hopplöshet för de nästan tre miljoner människor som lever i fattigdom med under 307 euro i månaden”, säger ekonomen i La Nueva Tribuna.

Därför uppmanar nu Gabriel Flores till försiktighet i samband med förväntningarna i och med den lilla ekonomiska svängningen. Det betyder dock inte att det inte kan ha en positiv effekt inom andra områden, betonar han.
”Inom export- och importmarknaden kan uppgången ge positiva effekter. Där bidrar den till att skapa en bild av ett land vari det återigen råder ett gynnsamt investeringsklimat, vilket kanske kan lockar utländska investerare att lita på Spanien igen.”
Sammanfattningsvis bidrar uppgången i ekonomin således till att bygga upp en bild av att Spanien är på rätt väg vilket skulle kunna skapa några arbetstillfällen. Dock kommer tillväxten på 0,1 procent generellt inte innebära så mycket för den spanska ekonomin, eller för de drygt sex miljoner arbetslösa spanjorerna, menar Gabriel Flores, som ser uppgången som en hägring, som snart, återigen, kommer att leda till nya recessionsfaser.

 

Den spanska regeringens beslut beroende av EU
I Bryssel är man inte heller speciellt optimistisk kring den ekonomiska situationen i Spanien. EU har bett den spanska regeringen att förbättra de åtstramningar som redan presenterats för EU-parlamentet i regeringens plan för Spanien 2014. Hålet i statskassan är fortfarande stort och även om den spanska regeringen nu förväntar sig att lappa hålet ytterligare under 2014 kräver EU att det minskas ännu mer. Därför har EU-politikerna bett den regeringen att hitta ytterligare medel till att täcka underskottet med. En av de platser där sparkniven vässats extra är kring förhållandet till den nya pensionsreformen. En reform som kortfattat innebär att de antal år som en spanjor ska arbeta för att erhålla full pension kommer att förlängs med två extra månader per år. Det betyder att en person som idag är 60 år och som vill gå i pension vid 65-års ålder ska förbereda sig på att arbeta två extra månader per år, vilket innebär tio månader extra i arbetslivet, när personen fyller 65 år. På så sätt kan regeringen gradvis skära ned på utgifterna till den stora generationen av äldre som landet ska försörja i framtiden.

Om det kommer att presenteras flera, liknande reformer är svårt att svara på, men en sak är säker och det är att EU spelar en väsentlig roll när det kommer till den spanska regeringens möjligheter 2014. Med en ekonomi som är underkastad ett EU-direktiv finns det begränsningar för hur mycket handlingsfrihet regeringen verkligen har, säger Carlos Alba Recedor, professor i statskunskap vid Universidad Autónoma de Madrid.
”Regeringen begränsas inom flera områden, EU spelar en central roll, men då Spanien är en ekonomi som baseras på stor export och import utgör även marknaden en viktig faktor, vilket begränsar regeringens möjligheter ytterligare.”

Carlos Alba Recedor menar att Spanien kommer att märkas av värdepolitiska saker i mycket högre grad än reella politiska delar under det kommande året, på grund av det stundande valet 2015. Den största utmaningen kommer att vara att överbevisa befolkningen om att landet har en framtid.
”Det handlar om hur människor uppfattar situationen. Just nu är Spanien ett land som präglas av bristande tillit, vilket bara i sig själv är en allvarlig kris”, säger professorn, som sett ur den synvinkeln inte är speciellt optimistisk inför framtiden.

 

 

Arbetslösheten bland unga är startskottet på en ny kris
Att det under Spaniens yta råder en helt annan kris än den ekonomiska är Ánnel Vanecia Saiz, professor i statskunskap vid Málaga Universitet, enig om. Han upplever att Spanien är ett land märkt av bristande tro på framtiden och han säger att hans studenter allt oftare söker sig till Tyskland och Skandinavien.
”Ett av de största problem som krisen har fört med sig är en konstant hopplöshet bland befolkningen. Arbetslöshet och återkommande korruption inom de politiska leden gör att befolkningen förlorat sin tillit till makthavarna och inte kan se något slut på krisen.”

Han är liksom Carlos Alba Trecedor orolig för de kommande åren, inte minst på grund av den höga arbetslöshet som landet upplever. Många unga spanjorer ser ingen framtid i hemlandet varför de reser till Sverige, Danmark, England och Holland för att söka jobb, ett arbete i vilket de kan få användning av sina kvalifikationer samt erhålla en skälig lön.
Som trenden ser ut nu flyttar de välutbildade unga personerna utomlands och om de inte kommer tillbaka i framtiden står Spanien inför ett stort problem i när det gäller att hitta kvalificerad arbetskraft. Enlig Ángel Valencia Saiz är tilliten till politikerna är nästas obefintlig.
”Stora delar av befolkningen känner ingen tillit till politikerna, varken till regeringen eller oppositionen. Det innebär att Spanien är ett splittrat land med en befolkning utan tro på deras ledare.”

 

Spanien 2014: Ett land i ekonomisk och demokratisk kris
Att det råder ekonomisk kris i Spanien råder det inga tvivel om, men många överser den demokratiska krisen som också gror i landet, lyder det från både Ángel Valencia Saiz och Carlos Alba Tercedor. De är eniga om att regeringens största utmaning kommer att vara att förena Spanien. Det i samband med Kataloniens självständighetssträvan tyder på att de har rätt. Spanien är en av Europas äldsta nationer, men det är ett land utan ett samlat folk och en gemensam historia. Enligt Carlos Alba Tercedor bör regeringen därför fokusera mer på att skapa en ny spansk identitet, som kan samla landet.
”Nationella identiteter uppstår ur imaginära idéer och här skulle man gott och väl kunna arbeta för att skapa en gemensam förståelse för vad det innebär att vara spanjor. En bild av ett modernt Spanien och en samlad befolkning”, säger han. Dock erkänner han att det kommer att vara svårt att genomföra på grund av konfliktsituationen som landet befinner sig i med Katalonien, var frigörelse har blivit svaret på arbetslöshet och fattigdom.
”Den största utmaningen som regeringen möter 2014, utöver de ekonomiska perspektiven, är att förena landet. Frågan om Kataloniens självständighet kommer garanterat att uppmärksammas under det kommande året”, säger Ángel Valencia Saiz, som menar att Spanien aldrig tidigare upplevt en så allvarlig ekonomisk kris som landet befinner sig i för tillfället.

På grund av det kommer troligtvist Mariano Rajoy och hans regerings tredje år troligtvist präglas av en liten ekonomisk uppgång och en större tillit till landen bland de utländska investerarna, som förhoppningsvis leder till att det skapas fler arbetstillfällen. Dessvärre är arbetslösheten och fattigdomen fortfarande så omfattande att spanjorerna inte kommer att lägga märke till det. Och hopplösheten, som både Carlos Alba Tercedor och Ángel Valencia Saiz säger sig uppleva, kommer troligtvis att förstärka den demokratiska krisen under 2014. Regeringens största utmaning under året kommer således vara huruvida de förmår att förena ett splittrat land, vari tilliten till politikerna är minimal och var det bara råder fler besparingar i sikte.