Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email
En av mina vänner gav mig nyligen en stor och tung anatomiatlas. Boken är tysk och mycket vackert illustrerad. Jag blev jätteglad över den och bläddrade på måfå fram ett avsnitt med muskler, vilket fick mina tankar att vandra tillbaka till de oändligt många timmar som jag spenderade på att lära mig namn och funktioner på en massa muskler när jag studerade till sjuksköterska. Timmarna på studierna av de många och svåra namnet på våra muskler gångrades sedan många gånger om när jag senare blev den som undervisade på sjuksköterska skolan och andra utbildningsinstitutioner.

Muskelgrupperna kan i grova drag delas in i tre grupper

1. Glatt muskulatur
Den glatta muskulaturen arbetar omedvetet och finns i de inre organen samt i blodkärlens väggar. Den styrs av det självstyrande nervsystemet.
 
2. Hjärtmuskulatur
Hjärtmuskulaturen arbetar snabbt och ihållande och har sin egen rytm, som regleras upp och ned med hjälp av det självstyrande nervsystemet.
 
3. Tvärstrimmig skelettmuskulatur
Den tvärstrimmiga skelettmuskulaturen är den som är avgörande för hur hela vår rörelseapparat fungerar.
• Den har betydelse för alla rörelser av kropp och extremiteter.
• Den skyddar våra inre organ.
• Den är en del av värmeregleringen.
• Den medverkar i blodcirkulationen.

Använd musklerna eller förlora dem

Använder du inte dina muskler försvagas de och blir mindre och mindre och kan inte hålla ihop lederna. Vi har fler än 100 olika muskler som stärker rörelserna och håller oss upprätta. Om du inte använder dina muskler förtvinar de och försvagas. Det har alla som någon gång haft gips erfarit.
Det är viktigt med motion. Motion både ökar muskelmassa, styrka och bentäthet. Muskler tycker om att bli använda så om du vill stärka en muskelgrupp ska du aktivera den regelbundet.
Det kan vara en bra idé att träna de större muskelgrupperna i kroppen, benen och armarna.

Muskelsmärtor

Smärtor i muskler kan bero på många saker. Muskelsmärtor kan ofta uppstå om musklerna blivit överbelastade vid t ex överträning. Sådana smärtor försvinner snabbt. Andra orsaker bakom muskelsmärtor kan vara gikt eller sned rygg, som gör att du överbelastar vissa muskelgrupper. Muskelsmärtor kan även uppstå vid diskbråck varmed det blir tryck på nerverna till musklerna.
 
Har du tränat mycket och haft många fibersprängningar kan det bildas ärrvävnad i musklerna, vilket orsakar muskelsmärtor. En mycket vanlig muskelvärk är den som kallas fönstertittarsyndrom, som uppstår på grund av åderförkalkning, dålig blodtillförsel. Ofta har människor med diabetes denna smärta. Smärtan kommer plötsligt i benen medan du går, så att du inte kan fortsätta, men smärtorna i musklerna försvinner när du står still. Vidare är det många av oss som lider av muskelsmärtor utan att egentligen veta varför. Min erfarenhet är att en del muskelsmärtor med svullnad och stelhet i leder kan bero på allergi eller intolerans mot vissa livsmedel, vanligen vete och mjölkprodukter. Det kan också vara konserveringsmedel, smakförstärkare, pesticider och andra kemikalier. Muskel- och ledsmärtor kan också vara symptom på vitamin- och mineralbrist av t ex B6, magnesium, folsyra och C-vitamin.

Kost du bör hålla dig borta ifrån

Många har näringsbrist då den dagliga kosten i vardagen består av alltför mycket bröd, pasta, snabbmat som hamburgare och pizza samt kakor och andra söta livsmedel. Kombineras detta med även dåliga dryckesvanor bjuder du in muskelproblem. Var noga med vad du dricker och håll dig långt borta från cola och andra läskedrycker samt syrerika drycker. Var också försiktig med för mycket kaffe, kaffe är beroendeframkallande. Du bör veta att fler än fyra koppar kaffe dagligen kan ge problem med just muskelsmärtor. Drick mycket rent vatten, så kan du också tåla kaffe bättre.

Kost som stärker

Hela kroppen, även musklerna, behöver bra proteiner. Så det är viktigt att få bra proteiner till dina muskler. Äter du mjölkprodukter är mjölk, ost och yoghurt bra proteinkällor liksom ägg likaså. Nöt, kalv, fläsk, får, lamm, get, fisk och skaldjur innehåller alla proteiner. Föredrar du proteinkällor från vegetabiliska produkter eller bara som komplement är det bra med linser, bönor samt sojabönor, baljväxter, frön som sesamfrö, nötter, mandlar, fullkornsprodukter t ex brunt ris, sojabönor och quinoa. Många av de senaste superfoods innehåller också protein som korngräs, som är basande och innehåller många mikronäringsämnen samt stärker binjurarna. Det är rikt på aminosyror samt innehåller ca 27 procent protein.

Proteiner – hur mycket behöver vi?

Det förs många diskussioner om hur mycket protein vi behöver. Och ditt proteinbehov hör säkert också ihop med hur din dagliga energinivå är, om dy tränar mycket eller har en vanlig energinivå. World Health Organisation rekommendationer säger att du ska ha 0,75 g protein per kg kroppsvikt. Det betyder att en människa som väger 75 kg behöver ca 55 g högkvalitetsprotein dagligen. Människor med proteinunderskott i deras liv är som regel äldre människor som äter ganska lite samt ensidigt. Se till att äta en allsidig kost, som innehåller både kolhydrater, fleromättade fetter och proteiner, så får du en bra grund för dina muskler.
Alla sädesslag innehåller proteiner. Proteiner spaltas till aminosyror för att sedan tas upp av kroppen. Dessvärre saknar säd aminosyran lysin. Det låga innehållet av lysin påverkar hur bra andra aminosyror utnyttjas. Därför är det bra att komplettera sädesprodukter med lysinrik mat som t ex grönsaker och baljväxter, sesam, bovete, hirs och mjölkprodukter.
Är du hungrig innan du går och lägger dig är det en bra idé att äta en frukt eller lite mat med keso innan du lägger dig, det ger dina muskler någonting att arbeta med under natten.

Tips

– Har du ömmande muskler finns det lindrande balsam, liniment och salvor. Testa dig fram eller prata med in hälsokostbutik om vad som skulle vara bäst för just dina behov.
– Det är bra att motionera. Är du ovan är det bra att börja långsamt och känna efter var ens egen nivå ligger så att motionen känns bra. Det är bara du själv som kan känna var du befinner dig träningsmässigt. Du bör hitta en motionsform som du gärna vill fortsätta med. Tränar du för hårt kan det orsaka inflammationer.
– År 1850 skrev Søren Kierkegaard ett brev vari det stod ”Tappa för guds skull inte lusten att gå”. Det är en mening som jag själv har tagit åt mig som motto. Varje dag går jag långa promenader och jag känner verkligen hur det stärker mig både fysiskt och mentalt. Jag har gått mig fri från många bekymmer och lyckats vända tunga tankar till glada tankar.
– Louise Hay skriver om sannolika problem med musklerna: Motstånd mot nya erfarenheter. Musklerna representerar vår förmåga att röra oss här i livet. Som nytt tankemönster föreslår hon: ”Jag upplever livet som en lycklig dans.”
 

Titta in till Anni’s Vitalshop i Fuengirola, Los Boliches eller Elviria, där jag och mitt team med duktiga medarbetare kan ge dig tips kring hur du stärker dina muskler.

 
 
Av Anni Dahms, Sjuk-& Hälsosköterska, Biopat och Näringsvägledare. Ägare av butikskedjan Annis Vitalshop.

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

Sök på En Sueco