Världsbokdagen – ett spanskt initiativ

Slappna av med en bok

Läsning är roligt och lätt. Många gånger i vardagens jäkt får böckerna dock lämna plats åt en trött stund framför tv:n efter att dagens måsten klarats av. Vilket är synd.

Undersökningar, som en studie gjord vid University of Sussex i England, har visat att läsning är en bra metod för att koppla av och att just en stunds läsning, att inte bara lägga undan en bok efter några minuter, är en bra avslappningsövning. Det ska till och med vara mer avkopplande än att lyssna på musik, ta en promenad, dricka en kopp te och definitivt mer avslappnande än att spela tv-spel.

Och när är det bättre att slappna av med en god bok än nu i april, när vårsolens strålar börjar värma och naturens alla dofter väcker sinnena till liv. Därför passar det också alldeles utmärkt att Världsbokdagen firas den 23 april varje år.

Slipp kaotiskt virrvarr med läsning

Att läsa har i flertalet undersökningar visat ha positiv effekt på minnet. Det är helt enkelt bra hjärngympa, likt schack och korsord. Och tack vare samordningen av flera komplexa kognitiva funktioner som startas vid läsning ökas blodflödet i hjärnan, vilket i sin tur ökar koncentrationsförmågan samt förmågan att fokusera på en sak åt gången, jämfört med att flera olika saker upptar tankarna i ett kaotiskt virrvarr.

Andra positiva egenskaper av läsning har studerats av neurolog Susan Greenfield, som står bakom ett flertal böcker om hur vi människor fungerar. Hon har bland annat påvisat att läsning hjälper barn att utveckla tänkande i sekvenser samt länka mellan orsak, verkan och mening, som i sagan kan kopplas till historians början, mitt och slut. Och listan med fördelar av läsning i tidig ålder kan göras lång; barn som läser förbättrar visualiseringen samt får ett bredare ordförråd, vilket senare underlättar i samband med högre akademiska studier. Dessutom kan läsning ge kontakt med de egna känslorna och förståelse för andra samt öka förmågan att känna empati. Att läsa kan också hjälpa till att skapa en identitet genom igenkännande i historiers olika karaktärer, samt föda idéer och olika tankebanor genom den positiva effekten som läsning har för fantasin.

Katalanskt initiativ

Världsbokdagen är från början ett Katalanskt initiativ. I denna nordöstra region har skyddshelgonet Sant Jordi (Sankt Göran) länge firats den 23 april. Denna dag ges, enligt tradition i Katalonien, en bok i gåva till den man tycker om, och i gengäld fås en ros tillbaka – en tradition som International Publishers Association uppmärksammade, och så lämnade Spanien in förslaget om dagen till Unesco, som instiftade den 1995 för att uppmärksamma boken och upphovsrätten.

Speciellt nordisk barnlitteratur

Men april har inte bara en bokdag, utan två! Barnböckerna har nämligen fått ett alldeles eget datum, närmare bestämt den 2 april, som kanske inte helt slumpmässigt är H.C. Andersens födelsedag. Och nog passar det utmärkt att Barnbokdagen firas samma dag som en känd nordisk barnboksförfattare. För visst är det så, att nordiska barnböcker bär på alldeles speciella sagor som vår svenska normbrytande världsberömda Pippi Långstrump och varför inte ursprungshistorien till den bland dagens barn mest populära Disneyfilmen Frost, som ju faktiskt baseras på H.C. Andersens saga om Snödrottningen.

”Nordisk och speciellt svensk barnlitteratur går i bräschen när det kommer till barnböcker. Astrid Lindgrens sagor är kända för att ifrågasätta samhällets normer, och redan från tidig ålder lär svenska barn sig att vara samhällskritiska. Det ingår inte i den spanska vardagliga barnlitteraturen, utan i stället utgör en liten nisch”, säger Tora Ahlström i Madrid, där Världsbokdagen firas i hela staden, med bland annat maratonläsning på plazor och i bibliotek, som dagen till ära ofta håller nattöppet.

Svenska barnböcker i bräschen

Tora Ahlström och hennes två vänner Jenny Forss (med säte i Malmö) och Leticia Esteban (med sitt säte i Madrid liksom Tora Ahlström själv) bokförlaget Gato Sueco i Madrid för ett år sedan med mottot: Diversidad y Diversión (mångfald och glädje). Syftet är att sprida just nordisk barnlitteratur i Spanien, var barnböckerna generellt sällan tar upp problem eller kritiska vinklar.

”Vi på Gato Sueco tror att läsning är viktigt redan i tidig ålder, för barn är klokare är vad många tror. Förutom ren underhållning böcker hjälpa till att förstå omvärlden och oss själva, bygga medmänsklighet och ta upp ämnen som föräldrar kan tycka vara svårt att annars prata om. Och här har svensk barn- och ungdomslitteratur stora fördelar, för den tar upp ämnen som annars kan vara tabu, som skilsmässor, död, familjer med samkönade föräldrar etc.”, berättar Tora Ahlström, som liksom flertalet undersökningar visar, tror att läsning ökar både läsförståelsen och inlärningsförmåga.

Boken är ej död

Hos Gato Sueco köper de rättigheter på svenska redan utgivna böcker för att ge ut dessa på spanska och intresset från spanska föräldrar är stort. Och ryktet om bokens död känner förlaget är överdriven, speciellt gällande barnböcker. Barn älskar fortfarande att bläddra fram och tillbaka samt titta på bilder. E-böcker vinner i stället mark i vuxenvärlden, och ungdomarna, deras läsintresse är svalt, kanske på grund av för mycket fokus på det akademiska, när det viktiga är att väcka läslusten med kanske Harry Potter i stället för konstlitteratur, menar grundarna bakom Gato Sueco.

”En bok är både en spegel och ett fönster – den speglar en själv och öppnar fönstret till omvärlden och varje läst uppskattad bok skapar ytterligare läsglädje”, säger Tora Ahlström, som tillsammans med sina två kollegor som för tillfället arbetar med utgivandet av ytterligare två böcker, och med dem har förlaget Gato Sueco gett ut sex svenska barnböcker på spanska.