Prognosen pekar på mer rök från fler skogsbränder

Prognosen pekar på mer rök från fler skogsbränder

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

markbraending

Spanien är ett av de länder i Europa som har flest skogsbränder och som lider mest av de skador som flammorna orsakar ekosystemet, såväl växter som djur. Varje sommar ljuder brandbilarnas sirener, brandflygen susar över hustaken och röken hänger tjock över vägarna som fara för allt och alla när skog, buskar och bergsluttningar brinner.

Juli 2015 var historiens varmaste julimånad och ett exempel på en extremt varm sommar som medförde att hundra tusentals hektar skog och mark brann. Och även under den gångna vintern har skogsbränder härjat i landets norra delar, speciellt i Asturien.

Naturens ekosystem behöver bränder. Bränderna bidrar till att förnya skog och mark då askan ger bra näring och de brända partierna ger plats till nya växter. Men bränder är inte längre bara naturliga. I stället har de blivit ett fruktat hot som i 95-96 procent av fallen beror på mänskligt slarv med eld, brännande av trädgårdsavfall och provocerade bränder.

Bristen på information och förebyggande är ett grundläggande problem. Inte bara för den biologiska mångfalden utan även i samband med CO2-utsläpp, och bland syndarna finns speciellt de som bränner mark, sly och annat avfall. Hur stor del av alla bränder som beror på markbränning är inte känt då det tros att många människor är rädda för rättsliga repressalier om de träder fram och erkänner att de orsakat en brand.
En orsak till bränder som beror på oaktsamma människor är naturligtvis bränder som börjar på grund av cigarettfimpar som kastas ut genom bilfönster, oförsiktighet i samband med grillfester på campon – och andra gånger helt vanliga olyckor.

Utöver Spanien är också Portugal, Grekland, Italien och Sydfrankrike hårt drabbade av skogsbränder. Men trots det är EU-lagstiftningen på området begränsad.

Markbränning och trädgårdsavfall upp i rök
Det kan verka underligt att man fortfarande kan se rökslöjor över landskapen. Ole Holst, som bor i Salobreña, är en av dem som inte förstår varför myndigheterna fortfarande tillåter eldande.

”Jag är en 70-årig livsnjutare som älskar att cykla och andas in den friska luften, men det tycker jag är svårt när det som man tror är morgondis i Salobreña egentligen är en tät rökslöja. Utvecklingen står väl inte still inom detta område?”, frågar sig Ole Holst. Han fortsätter att förklara att han har ställt frågan till Salobreñas borgmästare, men har inte fått något svar.

Myndigheterna spelar annars en avgörande roll, även om det är den lokala regeringen Junta de Andalucía som har taktpinnen i handen i dessa ärenden. De arbetar med förebyggande i form av lagstiftning, utbildning och information samt eventuella åtal.

Orsakerna till skogsbränderna är ofta kända men antalet personer som anhålls är begränsat och antalet straffade är ännu färre.

Andalusien dikterar
De självstyrande regionerna har ansvaret för miljön så lagstiftningen och hanteringen ligger när det gäller Andalusien i händer på Junta de Andalucía. En Sueco har därför frågat Plan Infoca, avdelningen med ansvar över brandkåren, och som hör under miljöministeriet i Junta de Andalucía, om hur lagstiftningen satts ihop. Deras förklaring kommer här:
”Vi skiljer mellan reglerna kring användandet av eld i jordbruksaktiviteter beroende på om det handlar om skog eller områden i närheten av skog (vilket innebär 400 meter från skog), om det är utsatta områden eller om det är områden utanför skog eller känsliga områden.”

När det gäller det första alternativet, alltså skog och områden i närhet av skog, får eldning ej ske under perioden med hög risk för skogsbrand, dvs. eldning får ej ske mellan 1 juni till 15 oktober. Andra tider på året får eldning ske under särskilda villkor och det krävs administrativa tillstånd som erhålls av de olika regionala kontoren under lokalregeringens miljödepartement.

I så kallade känsliga områden ska man meddela om man har till avsikt att elda ett område, om det ska göras under den period då det råder hög risk för skogsbrand, dvs. mellan 1 maj till 31 oktober. Övriga tider på året råder det inga krav på förhandsanmälan.

I den tredje kategorin, alltså gällande områden utanför känsliga områden, är det tillåtet att elda året runt och det krävs inga tillstånd eller annan kontakt med myndigheterna.

Det finns dock ett undantag, som säger att för lantbrukare som mottar PAC* är belagda med förbud av eldning av spannmål. Om en lantbrukare trots allt skulle göra det kan dennes bidrag sanktioneras eller bortfalla helt.
*PAC är den EU-finansierade lantbruksbidraget, i Spanien kallat Política Agraria Común.

EU-medel förvaltas otillfredsställande
EU-lagstiftningen inom området är alltså begränsad med unionen stöttar förebyggande åtgärder mot skogsbränder och återplantering av skog.

I ett pressmeddelande lyder det dock att EU-bidragen enligt EU:s revisorer inte förvaltas tillfredsställande och inte heller är de kostnadseffektiva. En rapport från Europeiska revisionsrätten visar att EU:s finansiering till förebyggande av skogsbränder och återplantering av skog som skadats vid naturkatastrofer inte förvaltats tillräckligt bra. Europakommissionen och medlemsstaterna kan inte visa att de förväntade resultaten av finansieringen har uppnåtts på ett kostnadseffektivt sätt.

EU:s revisorer har konstaterat att de förebyggande åtgärderna som stod för mer än 80 procent av de 1,5 miljarder euro som fanns tillgängliga under perioden 2007-2013 (de senaste reviderade siffrorna) inte var tillräckligt målriktade.
Revisionen omfattade både kommissionen och fem medlemsstater – Österrike, Frankrike (Aquitaine), Italien (Basilicata), Slovakien och Spanien (Andalusien) – som stod för mer än 85 procent av de totala utgifterna under föranstaltning 226.
De 80 procenten till förebyggande åtgärder var särskilt mot skogsbränder.
Trots att många av de genomgående åtgärderna – brandstigar, gallring och röjning – generellt bidragit till att uppfylla målen för bidragen fann undersökningarna även åtgärder som inte hade någon relation till naturkatastrofer eller bränder, men som motiverades med andra ekonomiska eller miljömässiga mål De konstaterade även åtgärder vari finansmålen inte var lämpliga medan en rad av de finansierade åtgärderna inte kunde kontrolleras på grund av bristande dokumentation.
Nikolaos Milionis, ansvarig medlem av Revisionsrätten har sagt: ”Kommissionen och medlemsstaterna kunde inte värdera effekten av de förebyggande åtgärderna korrekt eftersom deras effektivitet inte mätts. Vu har presenterat rekommendationer för förbättringar av förhållandena för den nuvarande budgetperioden 2014-2020.”

Långa utsikter
EU söker långsiktiga lösningar på problemet med de många skogsbränderna. Det medan de spanska myndigheterna har lagt besluten på borden hos de lokala myndigheterna, och i Andalusien finns det inga direkta planer på att skärpa reglerna.
Därför får man nog räkna med att det kommer att brännas sly och ris på markerna, trädgårdsavfall på bakgårdarna och att röken därifrån kommer att ligga som en dimma över landskapet. Man får nog också vänta sig att faran för skogsbränder är ett varaktigt ont.

Skogsbränder i europeiskt perspektiv

  • I EU finns det 180 miljoner hektar skog och skogsbevuxen areal vilket motsvarar ca 42,4 procent av EU:s totala yta och utgör mer än den yta som används för lantbruk.
  • Skogarna är av ekonomiska, sociala och miljömässiga betydelse och stor socioekonomisk betydelse: Tillverkning och bearbetning av trä bidrar till att utveckla landsdistrikten och skapar miljontals arbetsplatser, ofta i små och mellanstora företag.
  • Under de senaste 30 åren har bränder ödelagt i genomsnitt 480 000 hektar deciderad skog i EU varje år. Människor låg bakom orsaken till över 95 procent av dessa bränder, antingen avsiktligt eller på grund av oaktsamhet.
  • Ca 85 procent av den totala ytan av EU som förstörts av skogsbränder ligger i Medelhavsområdet, Nordspanien och Portugal.
  • För de allvarligt drabbade skogsområdena är det en stor utmaning att återställa det skick som skogen var i före branden, speciellt gällande den biologiska mångfalden.

 

Spanska bränder

  • 1994 var ett katastrofens år. 437 635 hektar skog och snår brann upp i 19 263 bränder, vari 33 människor omkom. 2014, det år som de senaste nationella siffrorna kommer ifrån, brann 46 721 hektar upp, vilket var det minsta området sedan 1971.
  • Bar 2015 brann 12 477 hektar i Andalusien, varav 4 415 var skog och rester av snår och sly.
  • De spanska regionerna spenderar varje år totalt ca 700 miljoner euro på brandsläckningsarbete.
Av Jette Christiansen

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

SUECO

PLUS+

SPARa 20%

00
Dagar
00
Timer
00
Minuter
00
Sekunder

Spara 20% på ditt första år med SuecoPlus+

Använd koden:

plus2021

Sök på En Sueco