Lopper

Loppor betraktas av många som ett tecken på bristande hygien, dålig städning eller vanskötsel av djur. Det är helt fel. Loppor kan drabba vem som helst, oavsett hur välskött man är.

Om inte djur lever helt isolerade från andra djur får de förr eller senare loppor på sig. Detta har ingenting med djurägarens hygien att göra. Men djurägaren måste se till att vara ett steg före lopporna och se till att loppangreppet blir ett undantag och att det inte ger djuret obehag.

Sommarhalvåret
Lopporna är vanligast under sommarhalvåret, då praktiskt taget alla djur får loppor. Djuren smittas vanligtvis genom närkontakt eller genom omgivningen. Loppan kan lätt hoppa på ett förbipasserande djur eftersom den kan hoppa så högt som 30 cm. Lopporna behöver äta blod för att kunna lägga ägg. Loppan kan utnyttja människan för att suga blod men föredrar alltid värddjuret, som är hunden eller katten.

Tio ägg per gång
Inom ett dygn efter blodmåltiden läggs äggen i djurets päls. Honan lägger tio ägg per gång och kan lägga hundratals ägg under sin livstid. Loppsamhället bygger på att de skall producera maximalt med ägg på en minimal tid. Eftersom äggen inte är fastkittade vid håren ramlar de snabbt ner på marken. De kläcks efter ungefär en vecka utspridda i djurets omgivning. I varmt klimat kan loppans livscykel vara så kort som fyra veckor. Lopporna utvecklas via pupp- och larvstadier till färdiga loppor. De Vuxna lopporna är 2-4 mm långa, bruna, blanka, vinglösa insekter. Kroppen är tillplattad från sidorna. Ytterst har den ett hårt kitinskal, som gör den mycket motståndskraftig mot yttre påverkan.

Lever kort tid
Loppor som parar och förökar sig mycket, tröttar ut sig och lever en kort tid. I pälsen rör de sig oerhört snabbt och kan ibland ses som små mörka prickar som springer fram på djurets kropp. Oftast är de svåra att få syn på eller syns inte alls. Det tydligaste tecknet på deras närvaro är att djuret kliar sig onormalt mycket. De kan också gnida, gnaga på sig och skaka häftigt på huvudet. Vid ett allvarligt angrepp kan kliandet bli så intensivt att sår uppstår, vanligen längs rygg och bakben. Loppornas rörelser på huden oroar djuret. Bett och avföringsprodukter förorsakar klåda och överkänslighets reaktioner.

Vanlig orsak till veterinärbesök

Loppbett är den vanligaste enskilda orsak till veterinärbesök för akuta hudproblem. Nio av tio fall av akuta hudproblem hos hund beror på loppor. Loppbett är oerhört irriterande och kan förorsaka en ihållande klåda. Djuret kliar sig intensivt tills huden går sönder. Eksemet beror på att loppans saliv innehåller olika hudirriterande enzym och histamin. Ett enda bett kan sätta igång en överkänslighetsreaktion som kan hålla på veckovis.

Loppor kan gå på människor

Loppor kan livnära sig på blod från människor, men föredrar blod från hund eller katt. Då människor blir bitna, tycks bettet komma från tomma intet. Det kan uppstå en kraftig klåda, akuta, kliande myggbettsliknande utslag. Den som vaknar upp en vintermorgon med ”myggbett” kan misstänka loppbett. Det är vanligt med flera bett nära varandra, ofta på underarmar, lår och fötter. Om hunden får bandmaskinfektioner på nytt, trots att det har blivit avmaskade, kan orsaken vara att de har blivit bitna av loppor! Loppor sprider nämligen bandmask. På hunden kan man ibland se döda bandmaskar vid analöppningen. De ser ut som risgryn.

Förebyggande behandling

Det finns flera goda preparat som fungerar utmärkt som förebyggande mot loppangrepp. Koncepten för användande av dessa är enkla, det räcker med att man behandlar djuren en gång per månad.
Loppornas livscykel är enkel, och genom att klippa av den på ett par ställen med förebyggande medel, kan problemets kärna lätt nås och tillfälliga loppinvasioner kuvas.
Tyvärr är det så att vi måste acceptera tillfälliga besök av loppor, men vi behöver inte gå med på att de bosätter sig hos oss.

26.1.2009

Susanne Kamu
leg vet, D.V.M
contact@petvetkamu.com
www.kamupetvet.com
952 667 333

Clinica veterinaria PetVetKamu ”Skandinaviska smådjurskliniken”
C/ Maestra Aspizu, Edf Azahar, Puebla Lucia
29640 Fuengirola

www.petvetkamu.com