75 år sedan Det spanska inbördeskriget

75 år sedan Det spanska inbördeskriget

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email
san-rafael-kirkegaard
 
Äntligen är minnesmärket på plats
Ättlingarna till de 4 410 personer som diktatorn Francisco Franco lät döda och kasta i Spaniens största massgrav har äntligen fått en plats att sörja vid.
 
”Titta. Det här är min pappa”, säger Francisco Arias Pedraza (85 år) och pekar mot namnet Agustín Arias Hidalgo, som är inristat i de kritvita marmorstenarna – lite svårt att läsa.
På den åtta meter höga pyramiden som täcker ett 140 kvadratmeter stort område är totalt 2 880 namn inristade. Alla föll offer för diktatorn och fascisten Francisco Francos grymheter åren mellan 1937-1956. Kyrkogården San Rafael ligger precis utanför centrala Málaga.
 
Lång väntetid
”Vi har väntat på detta minnesmärke länge”, säger Francisco, som bara var åtta år gammal när Francos styrkor påsbörjade det avgörande angreppet mot Málaga i januari 1937.
Inom loppet av tre veckor hade staden besegrats. El Caudillo – ledaren – generalissimo Franco intog staden varpå han började en fruktansvärd konfrontation med sina republikanska fiender.
Francisco Arias Pedraza förlorade både sin far och en farbror. De två, liksom många andra, arresterades och sköts till döds av Francos falangister, varefter de kastades i massgravarna på kyrkogården San Rafael. Vad var då faderns och farbroderns brott? Francisco svarar: ”De var republikaner och stöttade den lagligt valda regeringen i Spanien”.
I dag står deras namn inristade efter varandra på pyramiden.
 
Skjuten eller strypt och kastad i massgravarna
I oktober 2006 började arbetet med att öppna de nio massgravarna på den 70 hektar stora kyrkogården, som redan långt tillbaka var de fattiga spanjorernas gravplats.
Direkt efter att Francos falangister erövrade Málaga började terrorn. Under de följande månaderna kördes tusentals spanska socialister, anarkister, kommunister och liberala till kyrkogården San Rafael. Där ställdes de upp mot murarna som omgärdade kyrkogården varefter de sköts och dumpades i massgravarna. Eller så stryptes de i fängelserna genom den grymma metoden garrote (garrottering) som Franco använde sig av under nästan hela sin tid som diktator i Spanien.
I massgravarna placerades liken invid varandra, i upp till sex lager, med bara lite jord och kalk emellan för att påskynda förruttnelseprocessen.
 
Omfattande arbete
Genom ett enormt arbete och genom att sammanställa flera olika arkiv och dokument, bland annat från militärarkiv, kyrkböcker och fängelseregister, är föreningen Asociación Contra el Silencio y el Olvido por la Recuperación de la Memoria Histórica de Málaga (”La Asociación” – Föreningen mot tystnad och glömska samt för bevaring av historisk kunskap i Málaga) säkra på att totalt 4 410 personer som föll offer för Francos regim hamnade i massgravarna här på San Rafael under perioden efter 1937.
Nu har de nio massgravarna öppnats och tömts. Kvarlevorna efter människorna har systematiserats och placerats i numrerade lådor, en låda för varje lik, och vilar i dag i källaren under den vita pyramiden.
Utöver DNA-tester har fynd av benrester, kranium, rester av kläder och skor, bälten, knappar och krucifix använts i registreringsarbetet.
Tillsammans har man klarat av att identifiera 2 880 personer varav 10 procent var kvinnor. Det är dessas namn som nu har ristats in på fasaden till minnesmärket.
Utgrävningarna har pågått i mer än tre år med stora insatser från studenter och frivilliga, både spanjorer och utlänningar.
 
Hysch, hysch
Under Francos diktatur, från 1939 till 1975, var det tabu att tala om avrättningarna på San Rafael-kyrkogården liksom om andra av regimens brott mot det spanska folket. Efter diktatorns död fortsatte den offentliga tystheten i form av ett underförstått tvärpolitiskt avtal. Man menade att Spanien inte var redo för att en gång för alla göra upp med Franco-diktaturen, detta mörka kapitel i Spaniens historia.
I december 2007 antog emellertid den spanska regeringen ”Lagen om historiska minnen” såsom Francos kupp och nästan 40 års lång diktatur fördömdes officiellt för första gången.
För 85 årige Francisco Arias Pedraza var detta av en oerhörd betydelse vilket det även var för San Rafael-kyrkogården, ”La Asociación” och de tusentals anhöriga till diktaturens offer. Med lagen i hand hade de nu det nödvändiga juridiska stödet för att starta arbetet med öppnandet av massgravarna. Både Málaga stad, Junta de Andalucía och centralregeringen i Madrid var med och finansierade projektet.
 
650 massgravar
Historiker uppskattar att det finns 55 000 offer från Franco-regimen i närmare 650 massgravar spridda över Spanien. I själva Málagaprovinsen ska resterna efter 6 500 personer finnas i totalt 82 massgravar. San Rafael-kyrkogården är den största.

san-rafael-minde

”Se puede morir por las ideas pero nunca mata por ellas” (Man kan dö för idéer men aldrig döda för dem) står det skrivet högst upp på den kritvita pyramiden, minnesmärket för över 4 410 personer som föll för Franco-regimen, som kastades i Spaniens största massgrav. Människorna på bilden har alla vara aktiva med arbetet kring minnesmärket, som uppfördes förra året. Foto: Arne Bjørndal

Det spanska inbördeskriget (1936-1939)

  • Kriget utkämpades mellan högern (nationalisterna) och republikens försvarare, vänstern (socialister, anarkister, kommunister och liberaler).
  • Vänstern stöttade den demokratiskt valda folkfrontregeringen.
  • Högern med sin ledare Franco gjorde uppror mot republiken.
  • Högern fick massivt militärt stöd av Hitlertyskland samt av Mussolini i Italien.
  • USA, Storbritannien och Frankrike hade en policy att inte blanda sig i. Bara Stalins Sovjetrepublik gav aktivt militär och ekonomiskt bidrag till de spanska republikanerna.
  • Idealister från hela Europa stöttade den folkvalda regeringen och Folkfrontregeringen.
  • Många tusentals frivilliga reste till Spanien för att vara med i de Internationella brigaderna.
  • Republikens frivilliga organiserades i de Internationella brigaderna, bland annat ca 500 svenskar varav ca 145 stupade. På Katarinavägen i Stockholm står ”El Mano” – minnesmärket över de stupade svenskarna.
  • Inbördeskriget har gått till historien som ett av de blodigaste krigen i modern tid.
  • 1937 bombade tyska flyg den nordspanska staden Guernica. Det var första gången i historien som ett civilt mål terrorbombades.
  • En rad kända författare och konstnärer deltog i kriget på republikanernas sida, bland dem Ernest Hemingway (USA) samt George Orwell (Storbritannien).
  • Upp till 500 000 människor stupade under inbördeskriget. Under åren som följde dödades ca 100 000 vänsterorienterade människor av Francos trupper.

Källa: Wikipedia

franciscoFrancisco Franco
•    Född 4 december 1892, död 20 november 1975.
•    Deltog i upproret mot den spanska republiken och blev högerrebellernas ledare under inbördeskriget.
•    Styrde Spanien med brutal järnhand som diktator fram till sin död 1975.
•    Känd som generalissimo Franco El Caudillo, ledaren.
 
Arkivbild:
Francisco Franco
Av Arne Bjørndal

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

SUECO

PLUS+

SPARa 20%

00
Dagar
00
Timer
00
Minuter
00
Sekunder

Spara 20% på ditt första år med SuecoPlus+

Använd koden:

plus2021

Sök på En Sueco