Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email
När aprilutgåvan av En Sueco kommer ut har jag troligtvis just anlänt Cancun i Mexiko för en månads semester. Det är verkligen någonting som jag ser fram emot. Fingrarna dansar över tangentbordet och har svårt att träffa de rätta bokstäverna.

 
Det finns en fras som lyder: ”Den som reser själv reser snabbast.” Det ligger kanske någonting i det. I alla fall är det min lott att resa själv och det tycker jag verkligen om. Jag har rest ensam till Mexiko flera gånger. Och kanske är det just därför som jag ofta har trevliga samtal med mina medresenärer. Vi har alla en historia och ett liv och kommer alla från olika bakgrunder.
 
Senast jag reste satt jag bredvid en ung mexikansk kvinna som nyligen gift sig med en fransman. Således spenderades en stor del av restiden med att titta på fina bilder från det enorma bröllopet och höra berättelser om bröllopstraditioner, mat, kläder, gäster m.m.
 
I Cancun hämtas jag av min ”hjärtevän”. Vi stannar ett par dagar mitt i Downtown. Jag tycker verkligen om Cancun och har bott på många platser i området som kallas ”Zona Hotellera”. Det är ett exklusivt område med många hotell direkt nere vid vattnet och med extra vakter för turisterna, som utgör befolkningens huvudsakliga intäkt. Dessutom är det mycket rent överallt.
 
Cancun är en arkitektoniskt mycket vacker stad och den har dekorerats med många statyer som bär på historia om platsens ursprungsbefolkning, mayafolket. Varje staty har sin egen historia, som jag alltid blir mycket betagen av, men som jag dessvärre glömmer bort lika snabbt som jag får höra den.
 
Här i Downtown bor de lokala mexikanerna. Det är ett helt annat liv jämfört med ”Zona Hotellera”. De materiella ting som vi tar för givet är långt ifrån vardag hos majoriteten av befolkningen, men det finns gott om hjärterum. Det första jag alltid gör när jag anländer är att gå ned till den lokala vattenautomaten med en medhavd tom femlitersdunk och fylla upp den med vatten från kranen. Vattnet vid dessa vattenautomater är billigt, för vatten kan nämligen annars vara en dyr vara, om det köps i butik.
 
När jag reser tag jag med mig korallsand i pulverform. Korallsanden kommer från Okinawas koraller i Japan och den är bra både som kosttillskott och för att rensa vatten från skadliga ämnen. Ett kuvert räcker till fem liter vatten. Med detta pulver smakar vattnet ännu bättre och det har tidigare garanterat hjälpt till att hålla mig frisk under mina resor.
 
Traditionen trogen hälsar jag på hos goda vänner, nämligen baptistprästen Angel och hans fru samt deras barn. Jag är så betagen av deras kyrka, även om den bara utgörs av ett stort rum utan fönster utan i stället med stora öppna hål med naturligt drag, vilket är skönt när det är 30 grader varmt. Det råder en livsbejakande stämning vid gudstjänsterna, som är fyllda med musik och sång.
 
I Cancun är det för det mesta mycket varm och om man inte bor på ett av hotellen finns det bara ett fåtal stränder som man har tillträde till. Och dessa offentliga stränder är alltid fyllda med många stökiga människor och barn.
 
Lika skönt som det är att känna det pulserande livet i Cancun är det när man reser därifrån och vidare ut till Yucatanhalvön. Resan görs med den lokala bussen och tar ca fyra timmar, och det är alltid en annorlunda men rolig upplevelse.
 
Yucatanhalvön är den plats där jag känner att tiden står helt still. Denna halvö tycker jag riktigt mycket om. Här kommer jag verkligen ned i varv och varje gång har jag varit här har jag bott precis vid stranden. Denna gång ska jag bo i ett pyttelitet hus som ligger på en jättetomt med fem stora friska palmer, och utgången leder direkt till stranden.

Kosttillskott till resan

När jag för många år sedan studera esoterisk psykologi läste vi numerologi och min lärare berättade för mig att jag var en ”sexa”. Det tyckte vi var mycket roligt. Då arbetade jag som sjuksköterska och Gerda, som var lärare, förklarade att jag troligtvis skulle komma att ta fler piller än jag skulle ge mina patienter. Som tur är valde jag inte allopatiska piller utan i stället komplementära kosttillskott, som jag tar ganska många av, och jag känner att de ger mig ett vitalt och aktivt liv. Och även på resan är väskan fylld med kosttillskott, vilket tillsammans med en bra bok är det som jag prioriterar högst. Jag kan inte förmå mig byta till e-böcker.
De kosttillskott som jag har med mig är lite annorlunda jämfört med dem som jag tar till vardags. Jag har fyllt medicinaskar för fyra veckor och i varje ask ligger det:
• 1 st. multivitamin/mineraltablett
• 2 st. Omega-3. Jag har valt att ta omega-3 i algform i stället för fiskolja. Jag känner att jag tillgodogör mig detta bättre än traditionell fiskolja.
• 3 st. C-vitaminer på 1 000 mg. Jag har valt dem med många bioflavonoider och långsam upptaglighet, så att jag får skydd hela dygnet runt.
• 3 st. MSM i kapslar. MSM är ett sulfat som är energigivande, bra mot allergi, smärta och gikt.
• 3 st. Astragaus, som kommer från växten strandvedel. Den är bra för immunsystemet, motverkar åldrande, är energigivande och bra för hjärta och kretslopp samt hjälper även njurarna.
• 1 st. av mina minnespiller med bland annat ryssrot och lecitin.
• 3 st. Q10 av 100 mg, som hjälper alla cellerna och speciellt mitokondrierna i cellerna, som är kroppens energifabrik.
 
Utöver det har jag även med mig mitt lilla nödlager, vilket är en blandning av olika saker.
 
Då jag har blodtyp 0 är jag speciellt utsatt för myggbett. Det är som om myggorna skulle sitta och vänta på mig redan på flygplatsen när jag kommer. Denna gång hoppas jag kunna lura dem. Jag har nämligen tagit med mig extra B-vitamintabletter och kommer ta 300 mg B1 (tiamin) dagligen.
 
Jag vill vara förberedd på att maten kan irritera min mage. Jag älskar de små gatuköken och därför har jag tagit med mig bra probiotika, ifall jag skulle få problem. Det är inte farligt att ta höga doser av probiotika.
 
Om jag skulle bli förkyld eller få andra infektioner har jag tagit med mig extra C-vitaminer. Bara det att jag vet att jag har det med mig gör mig gott.
 
Naturligtvis har jag även med mig myggmedel, både förebyggande och behandlande.
 
Dessvärre är jag inte lika bra på att använda det då huden ju även ska smörjas med solkräm, även om jag under några veckors tid inför resan redan tagit tabletter som ska hjälpa till att göra huden mer soltålig. Jag är naturligt rödhårig, även om det är grått nu, och min hy är mycket känslig, så jag har dessvärre inte lätt att bli fint solbränd.
 
Jag blir förövrigt lätt både kör- och flygsjuk, så jag har också packat kapslar med ingefära. Ingefära är någonting som jag använt mig av i många år, när jag har vetat att jag ska ut och köra långt. Ingefära blir man inte slö av så man kan tryggt köra själv.
 
Med ovanstående känner jag mig väl rustad inför vila och avslappning med långa promenader längs stranden om morgonen, vilket förövrigt är min bästa tid på dagen. Stranden är helt oförstörd. I vattenbrynet pickar fåglar i alla storlekar och färger. Hundar springer ofta fritt omkring. De har sina hem här och där men är alltid ute på jakt efter godbitar. Är godbitarna speciellt goda från en bestämd person, som kanske dessutom är vänlig, slår de sig ned nära huset.
 
Sist jag var på Yucatahalvön bodde jag inte så långt bort från där jag ska bo nu. Då fanns där två stora, mycket fina hundar som ”adopterade” mig. De visste exakt när jag tog min morgonpromenad, och visste att jag hade någonting med mig till dem.
 
Min vän har berättat att när han kom ut till huset för att förbereda där vi ska bo kände hundarna igenom honom, trots att det har gått mer än ett år sedan vi var där senast. Hundarna kom springande mot honom och naturligtvis har han gett dem mat, och de har slagit sig ned utanför staketet, där de med små avstickare, snällt och lugnt väntar och vaktar. Dessutom schasar de mycket bestämt iväg andra hundar.
 
Kan jag säga annat än att jag ser fram emot detta? Kanske kommer jag även att hälsa på andra gamla bekanta och sitta på deras övertäckta terrasser, dricka öl och äta fläsksvål, medan kvinnorna frågar mig hur de kan gå ned i vikt. Säga ”Hola” till dem som handlar och till barnen som går till och från skolan i sina skoluniformer, samt beundra motorcykeltaxina. Här hälsar alla på varandra och jag ser ingen gå runt med sin mobiltelefon. Folk här vill prata om muren, den mellan USA och Mexiko, som det talas så mycket om just nu. Det gör mig så bedrövad när jag hör talas om den sortens murar.
 
Shirley MacLaine skrev i en av sina böcker: ”När ett samhälle börjar separera de enskilda är det början på slutet av civilisationen.”
 
Titta in till Anni’s Vitalshop i Fuengirola, Los Boliches eller Elviria, där jag och mitt team med duktiga medarbetar kan tipsa dig om bra kosttillskott.
 
Av Anni Dahms, Sjuk-& Hälsosköterska, Biopat och Näringsvägledare. Ägare av butikskedjan Annis Vitalshop.

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

Sök på En Sueco