Möt Gabriella Elkhouri

”Jag blir glad av möten med människor. Jag är så nyfiken av mig så möten väcker min kreativa sida. Alla människor har en historia, alla är mitt i någonting och så är de på väg någonstans, och alla har någonting att berätta!” Så börjar Gabriella när jag frågar henne vem hon är – 22-åringen som under hösten och vintern gör sin praktik här hos oss på En Sueco. Och när jag ber henne förklara lite närmare fortsätter hon: ”I varje möte lär jag mig dessutom någonting nytt om mig själv, i relation till den jag möter. Jag tror att det är i allt detta som mitt intresse för journalistiken bottnar – nyfikenheten – det finns alltid nytt att lära, överallt.”

Möten inspirerar

Hon är född i Sverige, med libanesiska föräldrar och när hon var bara ett år flyttade familjen till Spanien, närmare bestämt till Mijas. Här fick hon kompisar bland grannskapets spanska barn, lärde sig språket och det spanska samtidigt som hon fick allt det svenska från Svenska skolan i Fuengirola, där hon gick, och det libanesiska arvet fick hon på hemmaplan. Och de olika kulturer som hon alltid levt med ser hon som en gåva. 

”Och det är nog här som nyfiken föds, bland allt och alla kulturer som jag alltid varit omgiven av. Jag känner tillhörighet med både Spanien, Sverige och Libanon, och jag tycker att det är oerhört spännande att få ta del av allt! Jag har många gånger hört negativa kommentarer om att elever på svenska utlandsskolor skulle ha det tufft, för att det på grund av skolans natur i utlandet kommer och går fler elever än på en ’vanlig’ skola; men tänk på möjligheterna det ger – tänk vad många människor man får träffa och har chans att lära känna!”, säger Gabriella med ett stort leende.

Språk och kultur öppnar upp

Gabriella är tacksam för att hon fick chansen att gå på Svenska skolan i Fuengirola då det underlättade mycket när hon efter gymnasiet bestämde sig för att läsa vidare i Sverige. Samtidigt förklarar hon att hon kanske hade stannat i Spanien och läst vidare vid ett spanskt universitet om hon hade gått i spansk skola. Men att hon nu läser programmet Journalistik och digitala medier på Södertörns Högskola i Stockholm har hon aldrig någonsin tvekat kring – det känns helt rätt för henne.

”Jag tycker dels om att underhålla och dels tycker jag att det är viktigt att det finns kvinnliga journalister, så att även den kvinnliga rösten hörs. Dessutom märker jag redan nu att de olika kulturer och språk som jag bär med mig är bra för journalistyrket – språk och kultur får folk att öppna upp sig”, förklarar Gabriella, som flytande talar svenska, arabiska, spanska och engelska. 

Passion för mat

Men journalistik och möten är inte allt i Gabriellas liv, det finns också utrymme för annat – som å sin sida också inbjuder till möten; nämligen mat!

”Jag älskar att laga mat och baka. Det kommer nog från mitt libanesiska arv. Och även här blir det möten – maten ger anledning att träffas. Att komma samman kring mat tycker jag är fint. När släkten träffas i Sverige är vi runt 30 personer, medan vi här i Spanien bra är den närmaste familjen”, berättar Gabriella, som liksom hennes syster och föräldrar normalt reser fram och tillbaka mellan Spanien och Sverige under året.

För Gabriella är matlagning avslappning – nästan som terapi, som andra har träning eller målning, hon förklarar: ”Målet i stunden när jag står i köket är att laga god mat. Jag är ingen expert, men jag älskar att servera mat som andra tycker om, och jag lagar främst mat för att andra ska trivas. För mig själv är det en tillfredsställelse att kunna bjuda på mig själv med god mat, och särskilt min morotskaka är populär bland mina vänner!”

Mellanförskap

Det är lätt att anta att en vardag med ständig närvaro av tre kulturer skulle ge upphov till en inre konflikt om tillhörighet, men inte för Gabriella. Däremot funderar hon en del kring mellanförskapet, som det också innebär. I Sverige upplever hon många gånger att hon ses som en libanesisk tjej medan hon i Spanien betraktas som svensk eller libanes. 

”Ibland kretsar tankarna kring om jag är tillräckligt svensk, libanesisk och spansk… men jag får nog säga att jag kommit fram till att jag inte kan kategorisera mig själv – människor älskar ju annars att kategorisera allt! I stället får jag ta och vända mellanförskapet till en tillgång, och ta tillvara på mina kulturer”, säger hon, återigen med ett skratt, samtidigt som hon slår ut med händerna i en gest som om det är världens lättaste grej!

Gabriellas lättsamma personlighet smittar lätt av sig som leenden till hennes omgivning och skrattet inte bara hörs i rummet utan även lyser i hennes ögon. Och hon förstår sig på att ta vara på värdet av glädjen, som hon har med sig hemifrån, då hon ser att även den förenar, liksom möten och mat.

Livet visar vägen

Just nu befinner sig Gabriella alltså på praktik i Spanien och i januari är det dags att återvända till fortsatta studier i Sverige, och sedan… ”Vart framtiden för mig – jag är öppen och låter livet ta emot mig!”, skrattar hon och avslutar entusiastiskt: ”Jag vet att jag vill testa på att jobba med journalistik i Sverige, och kanske i England, men huvudsaken är att jag känner glädje med det jag gör – då blir det bra!”

Därför blev det praktik hos En Sueco

”Tidigare har jag praktiserat vid en engelsk tidning här på Costa del Sol, då jag ville testa att ’arbeta’ på engelska. Och nu ville jag återvända till Spanien – familjen har ju hus här, och då var En Sueco självklart. En Sueco har alltid legat hemma på bordet och är det magasin som jag alltid läser här – En Sueco erbjuder bred mångfald och kreativitet, så det var ett självklart val”, säger Gabriella om sitt val av praktikplats.

Så firas jul & nyår

Det nalkas jul och för Gabriella finns det ingenting som är bättre än det svenska julfirandet med ett typiskt svenskt julbord. I år blir julen lugn, med hänsyn till covid-19 pandemin. Är det möjligt, med hänsyn till restriktioner, kommer vänner från Sverige på besök till Spanien, annars blir det bara firande med familjen. Och favoriterna på julbordet är Janssons frestelse, prinskorv och köttbullar – men inte glögg!

Till nyår blir normalt firandet större. Då är traditionen att släkten samlas och borden dukas med libanesiska rätter som var och en haft med sig – som typisk meze!

Kort info

Namn: Gabriella Elkhouri

Född: 1998 i Stockholm

Gör: Journaliststuderande

Bor: Stockholm

Fritid: På fritiden umgås Gabriella helst med vänner och familj. Hon tycker också om att läsa och dansa, samt älskar att resa. 

Morotskaka – Gabriellas special från köket!

Ingredienser: 

2 stora ägg 

3 dl strösocker

1 1/2 dl neutral olja 

4 dl vetemjöl 

1 tsk bakpulver

1/2 tsk bikarbonat 

2 tsk malen kanel 

En nypa salt 

5 dl rivna morötter 

1 1/2 dl kokosflingor 

Cream cheese frosting:

100 g smör (rumsvarmt) 

200 g philadelphiaost

2 1/2 dl florsocker 

1/2 msk vaniljsocker 

Så här gör du:

Sätt ugnen på 175 grader. Vispa ägg och strösocker luftigt. Tillsätt oljan och vispa samman. Blanda vetemjöl, bakpulver, bikarbonat, kanel och salt i en separat skål. Blanda ned de torra i ingredienserna i äggsmeten, blanda även in morötterna och kokosen. Grädda ca 30-45 minuter (beroende på ugn). 

Frosting:

Blanda samma smör, philadelphiaost, florsocker och vaniljsocker. Bred ut frostingen över morotskakan efter den svalnat. Dekorera med valnötter och rivna morötter.