Rättsstat och religion – två världar möts, men på vems villkor?

Rättsstat och religion - två världar möts, men på vems villkor?

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Såg ett videoklipp häromdagen. Under en minut och 30 sekunder har någon använt sin mobilkamera för att filma mordet på en kvinna. Det är svårt att se hennes ansikte för allt blod, men av kroppen att döma är hon ung. De första sekunderna ligger hon på marken med avslitna byxor, hon skriker och skyddar huvudet med händerna samtidigt som hon försöker värja sig mot ett 20-tal män som trängs för att få in ett slag eller en spark. De turas om och kraften från slagen gör att hennes späda kropp studsar mot den hårda asfalten. Kvinnan blir sparkad på, spottad på. Hånad och påhoppad. Männen drar i hennes armar och ben, hoppar på hennes rygg. Efter en stund slutar hon röra på sig. Kanske spelar hon död? Kanske är hon död. För att försäkra sig kastar en av männen ett stort stenblock på hennes huvud – två gånger. Nu ligger hon där, helt stilla, halvnaken och blodet som sipprar ur hennes huvud bildar en pöl som formar sig efter hennes siluett. Jag gråter. Insikten om att det är på riktigt får det att vända sig i magen på mig. I bakgrunden hör man en stilla bön som överröstas av männens skrik – ”Allah o akbar!”, Gud är stor! Kvinnans brott var otrohet, och att straffas med döden hade Gud skrivit för tusentals år sedan. Än idag efterlevs dessa lagar och när de smyger sig in i Europa tvingas vi motvilligt att svälja smörjan om religionsfrihet och allas lika värde. Västerlänningar har tillåtit byggandet av moskéer på grund av religionsfrihet, och bärandet av burka av samma anledning. Är nästa steg legaliseringen av månggifte för de som önskar, och offentlig avrättning för de som förtjänar?

Rättsstat och religion
– Man ska anpassa sig till de regler och normer som finns i landet man bor i, islam uppmanar oss till det. Religion bör inte utgöra en del av en rättsstat och religiösa domstolar har därför ingen mening här.
Det menar imamen Abdullah Mohammad, verksam i moskén Basharat i Córdoba. Han fortsätter och säger att islam är en religion som kan tillämpas i vilken situation och under vilket årtionde som helst, och att den därför inte kan begränsa muslimer i väst. Det låter fint i teorin, och visst bör alla tänka så, men hur ser verkligheten ut? I spanska staden Tarragona blir en kvinna dömd till döden av grannarna efter att rykten florerat kring hennes påstådda otrohet. Hon lyckas fly, larmar polisen och männen döms för förberedelse till mord. I Sveriges invandrartäta Malmö finns en Shariadomstol som rent officiellt sköter familjeärenden, hur bevisar man då rykten som säger att folk straffas med piskrapp i unkna källarlokaler? En muslimsk man i Sverige vägrar skaka hand med en kvinnlig chef på arbetsförmedlingen. Han nekas ekonomisk ersättning, anmäler arbetsförmedlingen och hävdar att han nekats ersättning på grund av diskriminering. Mannen vinner målet och får 60 000 kronor i skadestånd – skattefritt. En ung kvinna klädd i burka hamnar på Expressens löpsedel och hävdar rasism när rektorn förbjudit bärandet av heltäckande slöja. Rektorn menar att det svårt att undervisa en elev man inte kan se, kvinnan själv jämför situationen med distansstudier och menar att man inte alltid måste se sina elever. Ironiskt nog studerar kvinnan till barnskötare. Är vi beredda att anställa anonymitet för att sköta våra barn? Knappast. Kan man verkligen då påstå att islam är anpassningsbart till land och tid? Eller är det bara personers ofrivillighet att anpassa sig som hindrar islam från att moderniseras?
Det finns uppskattningsvis mellan 500 000 och 800 000 muslimer i Spanien. Man kan predika för dem om mänskliga rättigheter och integration, lika lön för båda könen och klädkoder. Fastän majoriteten lyssnar, kan man inte ansvara för enskilda individers handlingar. Det är de enskilda individerna som sticker ut ur mängden och får stå för stereotypen av en muslim. Det Europa som propagerar för religionsfrihet, yttrandefrihet och all typ av frihet har på vissa håll infört förbud mot burka, ett heltäckande plagg där man endast ser kvinnans ögon. Någonstans läste jag att kvinnan tilläts gå ut så länge hon använde burka, nu kanske hon inte får gå ut alls. Antingen blir hon fängslad i kläderna, eller i hemmet. Är det Europas fel? Måste Europa prioritera kvinnans skyldigheter som muslim framför att rädda henne från förtryck? Kanske är förtryck en tolkningsfråga? I väst hoppas och tror man att muslimerna till slut kommer att ge med sig, anpassa sig, slänga kläderna och befria sig. Kanske fungerar det. Och kanske är det som med allt annat, att förbud lockar.

Revolutioner på gott och ont
Under Shahens Iran var landet en västerländsk prick i Mellanöstern. Han förespråkade en rättsstat med folkstyre, en separation av religion och politik. Yttrandefrihet och modernitet. Han gjorde kvinnan jämlik med mannen inför lagen och vägrade förbjuda alkohol och sex före äktenskap. Efter den islamistiska revolutionen gick landet flera år bakåt i utvecklingen. Idag är det obligatoriskt att bära slöja, även för turisterna, och stöld straffas med lemlästning. Ungefär samma sak hände i Afghanistan. Landet islamiserades till extremitet och efter att folk levt i generationer under förtryck har idag revolutionerna börjat igen. Dock tror inte imamen Abdullah att revolutionerna är ett steg mot moderniserig, han menar att de främjas av världens stormakter för deras egna politiska vinning. Samtidigt säger han att missnöje kommer att leda till revolutioner så länge maktledarna ignorerar befolkningens behov och rättigheterna som Gud gett dem.
I Sverige talas det om en annan typ av revolution – islamisering. Begreppet fick en innebörd när Sverigedemokraterna vann sig in i riksdagen och syftar till hur religionen tagit sig in i landet och fått ett starkare fäste. I Spanien talas det om arabernas återerövring av Al Andalus, ett muslimskt Andalusien. Är det en islamistisk revolution som sker mitt framför ögonen på oss, eller har muslimernas överdrivna uppmärksamhet i media gjort oss paranoida? Efter den 11 september blev islam en politisk fråga snarare än en religiös och religionen har sedan dess analyserats på nära håll. Alla kommer ihåg var de befann sig den 11 september, och imamen är inget undantag. Han var hemma, och smärtade med de som miste livet.
– Bin Laden är död men det kommer inte att förändra något, säger han. Allt kommer att fortsätta på samma sätt i negativ bemärkelse.
Han vill dock påpeka att islam är en fredlig religion som strävar efter ett samhälle i harmoni. Han menar att problemen uppstår när enskilda personer vill blanda religion och politik och en felaktig bild av islam porträtteras. Tvetydiga innebörder gör att personer med olika intentioner tolkar och handlar efter deras behag. Är det möjligt att terrorism baseras på feltolkning av koranen? Är det okej att ständigt skylla negativa handlingar på feltolkningar? Är det verkligen feltolkningar eller är vissa texter så bisarra att feltolkning är ett sätt att ursäkta dem?
En klassisk ”feltolkning” är suran om att slå sin kvinna. Texten lyder; ”…//…Om ni ser tecken på illvilja hos dem [kvinnorna], förmana dem då och varna dem och [om detta inte hjälper] håll er borta från deras nattläger och [som sista utväg] tillrättavisa dem handgripligen…//…”. Hur tillrättavisas man handgripligen? Man kan konstatera att olika personer tolkar meningen olika. Vissa män tolkar den som att de har rätten att puckla på henne hur de vill. Fuengirolas imam Mohammed Kamal Mustafa försökte rättfärdiga texten och menade i sin bok ”La mujer en el Islam”, kvinnan i islam, att man kan slå henne lite lätt utan att lämna märken på kroppen, märken betyder att hon fått ont och det är inte meningen. För det uttalandet blev imamen den första i Spanien att dömas till fängelse för uppmuntring till kvinnomisshandel. Men hur man än tolkar texten måste det absurda påpekas, måste hon tillrättavisas handgripligen?

Tankar kring framtiden
Högerextrema framtidsvisionärer ser Europas gator fyllda av burkaklädda kvinnor och
skäggiga män, lediga på deras högtider, på väg till deras speciella affärer. Det är en extrem överdrift, men gömmer det sig en dold rädsla för att visionen ska uppfyllas? Varför skulle man annars ha förbjudit bärandet av burka i vissa länder? Muslimerna får ofta höra att de borde åka tillbaka till sina hemländer om de inte vill anpassa sig. Det kommer de inte, och varför skulle de? Jag kan hitta hundra anledningar till varför de hellre skulle stanna här än att åka hem. Men bör man inte respektera seder och traditioner dit man kommer genom att åtminstone anpassa sig till ett samhälle där man måste visa ansiktet? Jag kallar Sverigedemokraterna för rasister, men egentligen är de det enda partiet som har vågat ta upp ämnet. Varför är svenskar livrädda för att anklagas för rasism? Spanjorer är lite modigare. De vet att det inte handlar om rasism. Det handlar om att bevara sitt samhälle samtidigt som man respekterar invandringen. Kommunen Lleida har förbjudit användandet av burka, och det har introducerats ett nationellt lagförslag om att göra tvångsgifte kriminellt. Egentligen är det inga konstigheter, ansiktet bör man visa, och det är inte lämpligt att gifta bort omyndiga barn. Varför tar vissa det personligt?
Slutsatsen är att islam uppmanar sina anhäng-are till att ta seden dit de kommer. Till en viss grad i alla fall. Som Europé kan man aldrig förvänta sig liberalisering i extrem form. Med den kunskapen har väst något att referera till när muslimerna kräver det ena och det andra. Det värsta man kan göra är väl att anklaga dem för att inte följa sin religion?
Är det egentligen någon som tar seden dit de kommer frågar jag mig när jag tar min bil med svensk registreringsskylt mot svenska affären för att köpa svensk mat. I förbifarten har jag hunnit passera svenska kyrkan, svenska skolan och ett dussintals veteraner på kusten som fortfarande inte kan språket.

Två världar i samma monument
Bilden visar katedralen i Córdoba, ett spektakulärt monument från den tiden då Spanien levde under ett moriskt regemente. Katedralen var ursprungligen en moské och började konstrueras år 785 av härskaren Abd-El-Rahman. Bygget fortsatte under andra regenters tid fram sent 900-tal då arbetet slutfördes. För varje morisk härskare växte sig moskén större och idag mäter den 24,000 kvadratmeter. År 1236 återerövrades Córdoba av katolikerna ledda av Fernando den tredje. Under åren som efterföljde byggdes moskén om till en katolsk katedral och sakta försökte man sudda ut spåren av morerna. Idag kan man fortfarande se en tydlig morisk kultur prägla katedralen. Insidan av byggnaden är en djungel av beundransvärda pelare och bågar, mosaik och vackra inskriptioner från korantexter i guld.
Vad bättre speglar en koalition mellan två världar än ett historiskt monument som fått representera två av de största världsreligionerna? Spåren av de moriska erövrarna utgör idag en stor del av den andalusiska kulturen, och kanske återspeglas också dagens samhälle i monumentet på det sättet att olika kulturer och religioner delar boyta samtidigt som de lever i harmoni.

_____

Definitionen av ”Sharia”
Sharia är ett lagsystem som stödjer sig på texter från Koranen och fungerar som ett etiskt och juridiskt rättesnöre för muslimerna. Lagarna behandlar inte bara brott och straff, utan även sociala normer och regler som klädsel, etik och moral. Sharialagar praktiseras i bland annat Saudiarabien, Iran och Afghanistan. Andra arabiska länder, t.ex. Jordanien, Syrien och Libanon, är rättsstater och har tagit avstånd från att blanda religion och politik.

Exempel på sharialagar
En man har rätt att begära skilsmässa när som helst. Kvinnan har endast rätt att skilja sig om mannen är psykiskt sjuk eller impotent.
En kvinnas vittnesmål inför domstol är hälften så värdefullt som en mans
En kvinna ärver alltid hälften så mycket som en man
Homosexualitet och otrohet är brott som straffas med döden
Mannen har rätt att ha upp till fyra fruar, om han kan behandla alla likvärdigt

Av Mary Touma

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

SUECO

PLUS+

SPARa 20%

00
Dagar
00
Timer
00
Minuter
00
Sekunder

Spara 20% på ditt första år med SuecoPlus+

Använd koden:

plus2021

Sök på En Sueco