Det spanska språket aranesiska

En dialekt av occitanska är nu ett officiellt språk i Spanien.
”Adishatz”, säger Jusèp Loís Sans Socasau, språkpolitisk ordförande i Conselh Generau d’Aran i Val d’Aran i Katalonien. Vi har bett honom att förklara för En Sueco vilken utbredning hans språk har, det som nyligen blev erkänt som ett officiellt språk.
Ordet betyder god dag, eller hej, och Sans Socasau förklarar att man skulle säga ”andossien” om personen var äldre. På morgonen, under dagen och om kvällen använder man även i angiven ordning ”bon día”, ”bona tarde” och ”bona net”, vilket är lätt att förstå för spansktalande.

Språkliga krångel
Man skulle lätt kunna tro att man har rimlig lingvistisk koll på de olika språken som talas i Spanien när man kan spanska, alltså språk som kastilianska, katalanska, baskiska samt galiciska och så alla dessa språks olika dialekter som valensiska, mallorquinska och så vidare, och så har nu myndigheterna beslutat sig för att ge ytterligare ett språk status som officiellt språk. Det handlar om aranés, som på svenska nog skulle bli aranesiska, och det är alltså lokalregeringen i Katalonien som har beslutat sig för att göra det till regionens tredje officiella språk, ett beslut som i filologiska sammanhang får betraktas som relativt nyfattat. Och det var väl bara det som fattades i detta kalejdoskop av språkliga krångel och utmaningar, att vi får en eftersläntrare med rötter från andra sidan den spansk-franska gränsen.

Romersk och gaskonsk occitanska
Aranesiska är en occitansk dialekt som tillhör en grupp indoeuropeiska, galloromanska språk. En del kallar det iberoromanskt på grund av likheterna med katalanska. Men oavsett vad så var språket känt som Langue D’Oc under medeltiden, vilket den franska regionen Languedoc är uppkallad efter.
Occitanska har alltså först och främst talats i södra Franskrike men även i Monaco, Italien och alltså också i Spanien, där det idag är begränsat till att talas i Val d’Aran. Detta språk kan delas in i tre dialekter; nordoccitanska, som inkluderar auvergnatiska, limousinska och provensalska, som sedan delas upp i fler dialekter. Det är centraloccitanska, som inkluderar languedicska, provensalska och nicois. Och så är det gasconska, som naturligtvist pratas i Gascogne, och även gasconska har flera olika varianter.
Den variant man talar i Val d’Aran härstammar från just gasconska.

Gömt i Pyrenéerna
Val d’Aran, på kastilianska Valle d Arán, ligger väster om Andorra, i provinsen Lleida, alltså i den katalanska delen av Pyrenéerna.
Området har varit en del av Romarriket, stått under den aragoniska kronan, varit självständigt, blev invaderat av Napoleon, blivit tillbakaskänkt till Katalonien och Spanien igen och så fram och tillbaka. Invånarnas rötter och kultur är dock närmast besläktade med den occitanska kulturen i södra Frankrike, där språket också har överlevt. Totalt lär det vara två miljoner människor som talar någon form av occitanska medan ca tio miljoner sägs ha en viss förståelse för språket. Hela 32 procent av invånarna i Val d’Aran anser aranesiska är deras modersmål medan hela 88 procent förstår språket. Även geografiskt sätt är den spanska dalen mer öppen mot norr och det har av naturen lett till att banden till grannarna i norr vuxit sig starka.

Dagens Val d’Aran
30 procent av områdets 6 334 km2 ligger högre än 2 000 meter över havet och vindarna från Atlanten för med sig snö flera månader om året. Förbindelserna till Spanien, som tidigare var dåliga, har blivit bättre när en tunnel öppnades i Vielha 1948.
1990 öppnade området än en gång ett slags självstyre med en regering, den tidigare nämnda Conselh Gerarau d’Aran. Denna lokalregering har sex ämbetsmän, en per så kallad terçon, det vill säga en geografisk uppdelning som endast går att hittas just här. Där bor lite mer än 10 000 människor av vilka drygt 5 000 är bosatta i den största staden, Vielha e Mijaran, och i 32 bergsstäder som är indelade i nio kommuner.
”Adishatz” säger ämbetsmannen Jusèp Loís Sans Socasau. Det märkliga ordet kan även betyda farväl eller hej då. Men avslutet påminner dock trots allt om relationen till Katalonien, nämligen ”Mos tornaram a vier”.

Jämförelser:
Latin franska italienska kastilianska katalanska aranesiska

1. Festa fête festa fiesta festa hèsta
2. Luna lune luna luna lluna lua
3. Mele miel mele miel mel mèu
4. Castellum château castello castillo castell castèth
5. ILLA elle lei ella ella era
6. Capra chèvre capra cabra cabra craba