”Skattehöjningar och fler nedskärningar på väg”

”Skattehöjningar och fler nedskärningar på väg”

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email
economic-santiago
”Spaniens problem är långt ifrån löst”, menar Santiago Niño-Becerra, som just har utkommit med boken ”La economía. Una historía muy personal.”

Medan den före detta statsministern José Luis Zapatero under åren 2006 och 2007 stolt proklamerade att Spanien spelade i den ekonomiska Champions League gick den spanska författaren och professorn Santiago Niño-Becerra runt på universitetet i Madrid med orolig känsla i magen. Han menade att Spanien var på väg ut över kanten till den ekonomiska avgrunden, men ingen lyssnade på honom. Så är det inte längre.
 
Hans nya bok om spansk ekonomi har gått åt som smör i solsken på bokhandlarnas hyllor och man behöver inte läsa många sidor i boken innan man är fast. Santiago Niño-Becerra har nämligen en helt annorlunda inställning till den nuvarande krisen, och är inte rädd för att tala öppet om det. Bland annat menar han att det är fel att använda betäckningar som finansiell och ekonomisk kris om den nuvarande situationen. I stället kallar han det för ekonomiskt systemskifte.
”När en ekonomisk modell löper ut får vi ett skifte. Så har det alltid varit – i alla ekonomier. Hos oss har det inträffat både 1820, 1873, 1929 och så nu. Det är det bara ingen som kan eller vill komma ihåg”, berättar den spanska författaren. ”Sedan det andra världskriget har vi haft en ekonomisk modell baserad på ökad konsumtion, höjda löner, stigande sysselsättning, ökad produktivitet och högre välfärd. Det har fungerat fantastiskt bra fram till år 2003-2004. Då nådde vi nämligen toppen och utbudet började överstiga efterfrågan. För att fortsätta utvecklingen och därmed den ökande konsumtionen sänkte centralbankerna räntan och bankerna gav lån som aldrig förr. Tanken var ganska enkel – att motivera folk till att fortsätta konsumtionsfesten”, förklarar professorn, som tillägger att spanjorernas privata skuld år 1996 utgjorde 67 procent av den totala BNP. År 2005 var skulden uppe på 207 procent. Den stora skulden gör det svårt för Spanien att ta sig ur krisen, eller det ekonomiska systemskiftet, som Santiago Niño-Becerra formulerar det. I sin bok poängterar han att sjuårsregeln, med sju goda år efter sju dåliga år etc., har satts ur spel då vi står i ett ekonomiskt systemskifte och inte i en vanlig lågkonjunktur.
 
Ditt kryss ändrar knappast någonting
2015 är ett hektiskt valår med region-, kommun- och parlamentsval. Men Santiago Niño-Becerra tror inte att väljarnas kryss får en betydande effekt på landets ekonomiska situation och finanspolitik. ”Oavsett vem som vinner kommer den kommande regeringen höja moms och skatter samt genomföra fler nedskärningar. Bland annat på pensionerna”, påstår han och fördjupar det: ”Under 2012 lovade Spanien övriga EU att den offentliga skulden ska ned till 60 procent av BNP år 2010 och samma år ska statens årliga driftsunderskott ned på 0,5 procent. Det betyder att staten ska minska sitt årliga underskott med 50 000 miljoner och återbetala 400 000 miljoner euro. Så även om vi ser en liten tillväxt nu är det nödvändigt med fler nedskärningar och högre skatter. Redan vid årets slut, efter parlamentsvalet, kommer regeringen att justera momsen”, förutspår Santiago Niño-Becerra, som aldrig är rädd för att säga sin åsikt. ”Jag försöker att se sakerna som de är. Jag urskiljer mig genom att vara politiskt oberoende och inte ha privata intressen inom näringslivet”, säger han, och är säker på att han inte är ensam om sina tankar. Heller inte för tio år sedan. ”Nationalbanken och de stora bankerna som Santander och BBVA måste ha vetat vilken väg det bar hän. Men nationalbaken styrs ju av regeringen, som inte kommer med negativa nyheter före ett val. Och de stora bankerna uppträder politiskt korrekt inför regeringen”, förklarar Santiago Niño-Becerra.
 
Aldrig som i Skandinavien
Santiago Niño-Becerra kallar sig politiskt oberoende men är inte blyg inför att ge sig in i den politiska debatten. Bland annat kommenterar han de två nya partierna inom spansk politik: Podemos och Ciudadanos. ”Man kan tycka mycket om Podemos men en sak har de rätt i: Spanien kommer aldrig klara av att återbetala sin skuld. När alla EU-länder är intresserade av att Spanien kommer på rätt köl skulle det vara förnuftigt att försöka förhandla ned skulden”, menar han. Santiago Niño-Becerra har även en klar åsikt om partiet Ciudadanos och deras ekonomiska valprogram vari de ställer frågan om Spanien kommer sluta som Venezuela eller Skandinavien. ”Spanien blir aldrig som Skandinavien, oavsett vem som regerar här i landet. Man behöver bara se på de skandinaviska ländernas BNP, struktur, produktivitet och investeringar för att se att Spanien ligger långt efter. Omvänt blir vi heller aldrig som Venezuela, som bara har olja och lite turism att bjuda på”, påstår han.
 
economic-demetra
 
”Det går 20-30 år innan Spanien kommer i gång”
I början av 2000-talet kallades han tråkig och pessimistisk. Det var bara ett fåtal som tog hans ord på allvar när han proklamerade att det bara var en tidsfråga innan Spanien och EU skulle komma att få stora problem. Men det har nu förändrats och i dag talar han inför fulla hus under sina föredrag.
 
Den nordiska motsvarigheten till Santiago Niño-Becerra kan vara Svend Jørgen Jensen, som är grundare av investeringsföretaget Demetra. Han menar att de Spanska problemen sitter långt djupare än vad politikerna och ekonomierna räknar med – eller vill erkänna. ”Landets yttersta problem är byggandet. Privatpersoner, företag, banker och staten har stora belopp bundet i byggen. Så länge detta kapital inte frisläpps är det svårt att investera på nytt och skapa tillväxt”, säger Svend Jørgen Jensen, som menar att landet står i en anpassningsprocess, som kommer ta 20-30 år att ta sig igenom. ”Det är fjärde gången sedan år 1800 som vi ser denna situation och tidigare perioder har varit lika långa. Det kommer självklart att ta tid att sälja de miljontals egendomar som i dag står tomma. Och det är det som måste ske för att skapa reell tillväxt i Spanien”, förklarar han och fortsätter: ”Bostads- och lånebubblor uppstår en gång under varje generation. Det resulterar i långvariga räntefall och deflation.”
 
Tro inte på ekonomerna
I sina analyser av ekonomin är Svend Jørgen Jensen inte rädd för att kanske trampa någon på tårna. Speciellt inte ekonomer och politiker. ”Spanska ekonomer spår goda tillväxttal för de kommande åren, men jag tror inte på dem. De tar ofta fel. År 2007 pekade ekonomernas siffror på tillväxt och det gick helt tvärt om”, argumenterar Demetras chefsstrateg, som heller inte har speciellt stor tillit till politikerna. ”Det är ju valår och regeringen kommer alltid att komma med positiva siffror inför ett val”, hävdar Svend Jørgen Jensen och fortsätter: ”I t ex Danmark är det inte annorlunda. Där spår Det Økonomiske Råd om räntehöjningar och tillväxtprocent som är helt orealistiska.” Svend Jørgen Jensen tror att Spanien har lagt det värsta bakom sig, men slår fast att det nu är en lång anpassningsprocess, vari även befolkningen är med och bestämmer takten. Svend Jørgen Jensen påminner om att det alltid har varit ”ganska vanliga människor” som skapar konjunkturerna. ”Psykologin är viktig. Kan man inte sälja sitt hus och sitter man osäkert på sitt jobb, ja då sparar man. Så är det bara. Och det är negativt för konsumtionen och tillväxten. När tilliten och psykologin i befolkningen en dag vänder kommer det återigen att gå framåt”, säger han, men beklagar också att den spanska regeringen bara har några få strängar att spela på.
 
Bättre skattinsamling
Enligt Svend Jørgen Jensen har EU och euron både haft positiv och negativ påverkan i Spanien. ”Man ska vara blind för att inte se hur det har gått framåt för Spanien sedan landet blev medlem i EU. Men det har också inneburit en del begränsningar. Speciellt den gemensamma valutan”, berättar Svend Jørgen Jensen, medan han ser tillbaka och säger: ”Med euron kan inte Spanien längre föra sin egen penningpolitik. Tidigare kunde landet delvis devalvera sig ur en kris eller lågkonjunktur men den möjligheten finns som sagt inte längre. En devalvering har också sina baksidor, för det kräver strikt kostnadskontroll, då priset på importerade varor ökar. Men så är det med allt här i livet.”
Däremot har Spanien fria händer och bred marginal för att förbättra sig inom inkrävande av skatter. ”Säg mig om Spanien inte skulle kunna bli bättre på att kräva in skatter. I andra Medelhavsländer har vi ju sett att inkrävningen inom en del områden har haft läckage som en storhålig sil. Och denna intäkt har staten inte längre råd att ignorera”, berättar Svend Jørgen Jensen, medan han pekar på den spanska svarta ekonomin.
”Spanien har alltid haft, och har fortfarande, en stor svart ekonomi. Ett bättre system kommer att ge staten många extra euron i kassan för att minska statsunderskottet och öka de offentliga investeringarna. Det skulle vara mycket bättre än att höja skatter och avgifter, som bara minskar konsumtionen. Här kan Spanien verkligen göra en skillnad”, avslutar Svend Jørgen Jensen, som heller inte kan låta bli att ge sig in i den politiska debatten. ”Glöm allt om Podemos och andra populistiska partier, för det finns inga snabba och lätta lösningar. Men en del lever tillsynes med hoppet.”
Fototext: ”Även om vi får lite tillväxt och arbetslösheten förbättras en aning, är det fortfarande en lång väg att gå innan Spanien på allvar får hjulen i rullning”, menar Svend Jørgen Jensen.
Av Henrik Andersen

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

SUECO

PLUS+

SPARa 20%

00
Dagar
00
Timer
00
Minuter
00
Sekunder

Spara 20% på ditt första år med SuecoPlus+

Använd koden:

plus2021

Sök på En Sueco