Jordskalv i Andalusien

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email
earthquake
I kölvattnet av senaste tidens jordskalv, som många har känt i stora delar av Andalusien, har En Sueco undersökt vad det är som egentligen sker när det uppstår sådana jordbävningar.
 
Jordskalv – ett förunderligt naturfenomen
Ett jordskalv orsakas av ett plötsligt utbrott av energi i jordens övre skikt. Detta plötsliga energiutbrott uppstår till följd av friktion mellan jordens tektoniska plattor, som stöter emot varandra. Genom denna friktion skapas ett enormt tryck som leder till våldsamma och plötsliga energivågor. Det är dessa vågor som får jorden att skaka under ett jordskalv. Skador som orsakas vid ett jordskalv uppstår således av vibrationer i jorden, även kallade seismiska vågor. En del av dessa vibrationer är så kraftiga att de kan ha förödande effekt på jordens yta, i närheten av det område där jordskalvet har uppstått, alltså jordskalvets epicentrum. Beroende på jordskalvets storlek kan vibrationerna från skalvet orsaka skador som kan få stora konsekvenser.
 
Seismologer, de som arbetar med att forska i jordskalv, använder sig av två sorters skalor för att beskriva ett jordskalv. Den ena skalan heter Richterskalan. Denna skala utvecklades av den amerikanska seismologen Charles Richter på 1930-talet. Richterskalan ger uttryck för jordskalvets styrka, som det mäts av seismografer, mätinstrument, genom att registrera jordskalvets intensitet. Richterskalan används alltså till att mäta hur kraftigt ett jordskalv är. På denna skala klassificeras jordskalv utifrån en styrka på 1-9, där det kraftigaste är nummer nio, vilket motsvarar energiutsläppet fram 36 543 atombomber. Denna skala har faktiskt ingen övre gräns men skalv över 9,5 anses omöjliga inom geofysik då de kraftiga spänningarna skulle utlösa skalv innan de uppnådde sådan kraft. Richterskalan är logaritmisk, vilket betyder att skakningarna från jordskalvet blir tio gånger större för varje steg som ett jordskalv stiger på Richterskalan. Ju längre bort från epicentrum som skalvet mäts, desto mindre är skalvet.
 
Den andra skalan som används till att beskriva jordskalv kallas Mercalliskalan. Denna skala togs fram av den italienska jordskalvforskaren Mercalli. Detta är en intensitetsskala som beskriver ett jordskalvs påverkan på människor, natur och byggnader. Mercalliskalan består av tolv steg, varav steg två knappt märks och steg tolv är lika med förödelse. Den fungerar så att seismologer skapar en karta över skalvets intensitet i olika områden omkring epicentret utifrån hur människor beskriver sina upplevelser efter ett jordskalv. Sådana upplevelser kan nämligen skilja sig åt väsentligt beroende på lokala förhållanden såsom den för platsen specifika underjordisk geologi, som antingen kan förstärka eller minska effekten av ett skalv, samt jordskalvets intensitet.
 
Effekterna av ett jordskalv har alltså grund i skalvets storlek, avståndet till dess epicentrum och markförhållandena. Vibrationerna från ett jordskalv kan orsaka sprickor i jordskorpan, förändringar i landskapsnivån, avleda floder och utlösa sten- och jordsked. En specifik effekt som ett jordskalv kan orsaka är en flodvåg som kan röra sig tusentals kilometer innan den avtar och därmed orsaka oerhörda skador även långt bort från jordskalvets epicentrum.
 
Prognoser och avvärja jordskalv
Man har länge försökt att hitta ett sätt att prognostisera var och med vilken styrka jordskalv kommer. Forskarna vid det spanska geologiska institutet i Granada (Instituto Geográfica Nacional – IGN) har dock insett att de aldrig kommer att kunna förutse naturens fenomen och att det inte heller går att påverka naturens gång. I stället arbetas det på att statistiskt kunna beräkna sannolikheten för när ett skalv förväntas ske samt dess storlek, för att kunna ställa en prognos.
 
För att förebygga effekterna av ett jordskalv och eventuella skador som skalvet kan innebära utgör en stor del av arbetet för de anställda vid institutet i Granada av att ge råd till staten, kommuner och privata företag om hur man på bästa sätt kan jordskalvssäkra byggnadskonstruktioner. Utöver detta utarbetar de manualer som beskriver hur man bör agera för största möjliga säkerhet under och efter ett jordskalv, liksom att de även samarbetar med räddningstjänsten. När det bara är ett fåtal dödsfall i ett område som drabbas av ett kraftigare jordskalv beror det ofta på välkonstruerade byggnader, som kan klara av de kraftiga skalven från naturen.
 
Jordskalv i Andalusien
Den mest aktiva jordskalvszonen på den iberiska halvön är den sydöstra delen av Spanien. Därför är inte jordskalv ett okänt fenomen på dessa breddgrader, omkring de andalusiska och marockanska kusterna. De jordskalv som kan märkas i Andalusien orsakas av friktionen mellan de europeiska och de afrikanska kontinentalplattorna. Friktioner som dessa är vanligt förekommande men majoriteten av dem känner vi inte av. Faktiskt uppstår det uppemot 1 miljon jordskalv varje år på hela jorden, vilket motsvarar ett var 30:e sekund, och under jordens uppskattade 4,6 miljarder års existens har klotets inre aldrig varit helt stilla. Men även om det registreras jordskalv så ofta är det bara omkring 3 000 skalv som är stora nog att vi människor ska känna dem, och bara ca 100 av dessa får jordskorpan att röra sig. Det kan även tilläggas att bara ca 20 av alla dessa jordskalv är stora nog att orsaka stora förändringar och förstöra marken. Med sina seismografer registrerar IGN skalv hela tiden, men som kan ses på bilden, så når majoriteten av dessa jordskalv inte styrkor över en fyra på Richterskalan, vilket motsvarar ett jordskalv av lätt styrka, som kan märkas av de flesta men som inte orsakar några skador.

En historisk översikt
Under historiens gång har den iberiska halvön drabbats av en rad destruktiva skalv. Det största inträffade år 1755 och kallas ”det stora Lissabonskalvet”. Epicentret för detta skalv låg i Atlanten, sydväst om Cape San Vicente i Portugal, med en uppskattad styrka på mellan 8,5 och 9,0 på Richterskalan. Den gången dog 50 000 människor. Det kraftigaste jordskalvet under de senaste 100 åren inträffade i mars 1954 och uppmätte 7,8 på Richterskalan. Detta skalv resulterade dock inte i några skador då de hade sitt epicentrum långt ute i havet och djupt nere i marken. I februari 2004 drabbade ett kraftigt skalv, 6,1 på Richterskalan, ett område i närheten av Alhucemas – alltså i samma område som jordskalven som kusten kände i januari i år. Detta skalv krävde fler än 200 offer. Tre år senare, i februari 2007, drabbades den iberiska halvön av ytterligare ett skalv som nådde en styrka på 6,3. Den gången låg epicentrum sydost om Cape San Vicente och det kändes motsvarande styrka 4. Jordskalvet den 25 januari 2016 var det kraftigaste i raden av skalv som registrerades i området kring den iberiska halvön under januari och mätte 6,3 på Richterskalan. Som tur är registrerades inga alvarligare skador till följd av detta skalv.
Av Marie Louise Rahbek

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

SUECO

PLUS+

SPARa 20%

00
Dagar
00
Timer
00
Minuter
00
Sekunder

Spara 20% på ditt första år med SuecoPlus+

Använd koden:

plus2021

Sök på En Sueco