Minister för allt Soraya Sáenz de Santamaría

Lite fakta om:
Fullständigt namn: María Soraya Sáenz de Santamaría Antón.
Född: 10 juni 1971 i Valladolid i Kastilien och Leon.
Utbildning: Jurist (som 23-åring).
Karriär: Hon har under ett antal år arbetat som försvarsadvokat.
Civilstånd: Gift sedan 2006 med Iván Rosa, även han jurist. Den 11 november 2011 fick paret sitt första barn, sonen Iván, till världen.

Hon är utan tvivel den mäktigaste av de 13 nya, spanska ministrarna. Hon är dessutom den yngsta.
Efter Partido Populars seger vid valet den 20 november förra året utpekade den nyvalda, konservativa statsministern, Mariano Rajoy, henne till vice statsminister, minister för presidiet och talesman för regeringen. Hennes kollegor, och kanske även aspiranter till titeln som vice statsminister, är en flock garvade politiker. De är alla äldre än henne och många av dem har varit ministrar tidigare eller haft en annan förtroendeposter under partikollegan José María Aznar mellan åren 1996 och 2004, vilket för henne, född 1971, må vara någonting som näst intill liknar stenålder.
Själv gick hon på allvar in i politiken 2000, och hon avancerade fort.

Mellan krigsåren
Soraya Sáenz de Santamaría – som även har förnamnet María och efternamnet Antón – har under åren fram till valet stakat ut sin väg väl, och ingen har tvivlat på att hon en dag skulle utses till någonting stort om, eller kanske rättare sagt när, PP vann valet och statsministerposten. Dock hade ingen räknat med att Mariano Rajoy skulle komma att ge henne tre poster.

Från 2004 till 2008 representerade hon Madrid i kongressen, men utnämndes även till talesman för PP av ledaren för partiet, Mariano Rajoy. Hon fick säkerligen spetsa till armbågarna, då hon sedan dess kom att vara den kommande statsministerns högra hand. Det var heller ingen tvekan om att hon även var ett av de säkra korten om man skulle gissa vem som skulle komma att inneha posterna på det högsta planet. Många gissade rätt och många gånger om, då hon är både ny minister, talesman och ensam vice statsministern.
Fram till och med valet och den konservativa segern var hon partiets talesman, så för henne har det varit helt naturligt att flytta från skrivbordet på partiets huvudkontor på Calle Génova i centrala Madrid till palatset La Moncloa. Sin första presskonferens som regeringens talesman höll hon redan första dagen efter det första ministermötet, vilket ägde rum den 23 december.

Sköter uppdraget ”de la precidencia”
Hon är även ”ministra de la presidencia”, allstå minister för presidiet, en ministerpost som Mariano Rajoy i övrigt själv besatt i två omgångar, första gången 2000 till 2001 och sedan återigen från 2002 till 2004, alltså under perioden då José María Aznar var statsminister. Ministerposten innebär att hon samordnar och koordinerar hela regeringens politik och sköter relationerna mellan statministern och kongressen.
Det betyder att ingenting kan eller bör passera henne obemärkt, varför det att vara talesman är en naturlig förlängning av denna tjänst.
Efter utnämningen till minister, vice statsminister och talesman beslutade statministern dessutom att lägga underrättelsetjänsten Centro Nacional de Inteligencia (CNI) under presidiet. Tidigare har det alltid legat under försvarsministeriet. Det genomfördes som en del av en hastig reform av CNI, som organisationen enligt Sáenz de Santamaría själv hade krävt.
Därmed hör Spaniens, i uppskattade siffror – som naturligtvis inte är offentliga – 3 500 spioner hemma på La Moncloa, vilket även hela detta så känsliga och för Spanien mycket viktiga organ gör.

Nummer två
Hon är ensam vice statminister till Mariano Rajoy, medan hans föregångare José Luis Rodríguez Zapatero (PSOE) hade tre av dem under majoriteten av sin regeringstid.
Därmed skulle hennes inflytande vara enormt, bl.a. skulle hon ha valt Fátima Báñez till posten som arbetsmarknadsminister.
”Jag accepterar att jag har många ansvarsområden. Jag är en av dem som anser att man bör tala mer om ansvar än om makt. Framför allt kommer jag att förändra saker. Idealist? Nog mer realist i mina analyser, men idealist i mina mål”, sa hon efter det första ministermötet var det rådde en Kennedyaktig anda i den nya regeringen.

Framtida statminister+
Hon spås en ännu större framtid inom spansk politik och härifrån kan större endast vara grannkontoret, alltså statministerposten. Men det har hon inga ambitioner om att göra, säger hon själv.
”Jag vill inte bli ’president’ för någonting, inte ens bostadsföreningen där jag bor”, säger Soraya Sáenz de Santamaría.
Ett sådant uttalande är dock väntat när hon just har påbörjat en förmodad regeringsperiod på fyra år, vari hon redan är minister för det mesta.