April har varit en intensiv och intressant månad – vi på Norrbom Marketing gav ut vår första norska bostadsguide på fyra år. Det tog på krafterna, men vad härligt att se resultatet nu när guiden är ute, med massa matnyttig information till köplystna norrmän! Men bara för att vi ger ut en bostadsguide kan vi ju inte lägga arbetet med våra månatliga skandinaviska magasin åt sidan.
Min första idé till månadens artikelskörd till En Sueco, som du nu håller i din hand, var en VoxPop med bara fem enkla frågor kring det kommande kommunalvalet ställda till ca åtta personer. Frågorna var inte på något sätt komplicerade, och inte heller avslöjade de vilket parti respondenten eventuellt planerar att rösta på. I stället handlade frågorna om: om man tänker rösta, varför man tänker/inte tänker rösta, om man skulle vilja ha rösträtt till parlamentsvalet, om man tycker att ens kommun behöver lägga extra kraft vid någonting speciellt etc. Till att börja med skickade jag ut förfrågan att medverka till fem personer, en månad innan deadline. Men jag gick bet på alla fem. Så skickade jag ut till fem andra. Men inte heller med dem hade jag någon framgång. I sista omgången gick det ut till ytterligare fem personer (nu hade totalt 15 personer fått mitt e-mail) och nu fick jag svar på mina fem frågor från en, en enda, person. Men med bara en svarande person blir det inte mycket till en VoxPop. Många svarade att de inte ville vara med då de inte tänker rösta.
Jag rör mig en del ute bland folk, går dagligen igenom sociala medier, läser och följer nyheter i tidningar och tv både nationellt och internationellt. Här på kusten vet jag att det talas mycket kommunalpolitik. Det klagas gärna över kommunernas arbete och beslut. Här skapas en ekvation som jag dock inte får att gå ihop; om man bor i Spanien bör man vara resident här, som resident kan man anmäla sig till röstlängden och som inskriven har man rösträtt och med sin röst kan man vara med och försöka förändra till någonting som man tycker är bättre än det som det klagas över. Men många väljer att inte gå, eller är för lata för att gå, till valurnorna för att ens försöka få till en förändring av det som det klagas över.
Det har sagts förr och jag upprepar det igen: att rösta är en rättighet som vi ska vara tacksamma för, som det kämpats för i historien och som det fortfarande kämpas för i världen. Det är en rättighet som vi ska vårda och värna, och således ta till vara på genom att just rösta. Att ha rösträtt är ingen självklarhet – även om det varit det i lång tid, i alla fall för svenskar. Att rösta är också en skyldighet – om vi önskar leva i en demokrati. Denna samhällsmodell bygger på att alla ställer upp, för varandra, för oss själva, för friheten samt för rätten att ha åsikter.
Många uttrycker, rent generellt, att de inte röstar för att ”Vad spelar det för roll med alla dessa korrupta politiker?” Jo, det spelar roll. Måhända att många är korrupta, kanske alla till och med, men för att upprätthålla ett demokratiskt samhälle måste vi, vi alla är spelbrickor, vara med på spelplanen. Vi får genom att vara med och spela visa vårt missnöje mot t ex korruptionen, hur vägarna i kommunen sköts m.m. genom att rösta på någonting som vi tror är bättre.
Nu hoppas jag innerligt att du som är inskriven i din spanska kommun har anmält dig till röstlängden och att du tar en promenad till din vallokal den 26 maj.
Glad valdag!
Sara Laine
sara@norrbom.com
Av Sara Laine, sara@norrbom.com
