Getost med rosmarin tog guld

”Det är väldigt roligt och bekräftar att vår satsning på hög kvalitet är rätt”, säger Antonio Vera de la Rosa när vi står bland hans 900 getter.

 

Det är inte lätt att hitta till den lilla ostfabriken i utkanten av orten Alhaurín el Grande, ett stenkast från Costa de Sol. En liten blygsam skylt vid vägen och en annan när man nästan är inne i fabriken visar vägen.
”Det ska vara lite svårt. Precis som att hitta våra ostar i butikerna”, skrattar han. Det är en sanning med modifikation. Egentligen skulle Antonio och hans fru, som driver företaget sedan 1998, vilja konkurrera bättre både nationellt och internationellt.
”Självklart vill vi nå ut i världen med våra fina produkter. Men det är svårt att komma in i de stora butikerna och jag har inte tid att åka runt själv”, säger han.

 

Vi visas runt i den lilla fabriken där ostarna tillverkas, saltas, får sina ytor och lagras längre eller kortare tider.
”Den som ska bli curado (lagrad) får ligga i 70 dagar och den halvlagrade i en dryg månad”, säger han.

 

I ingången till fabriken har han samlat en del av alla nationella och internationella priser företaget tilldelats de senaste åren. Han visar guldmedaljen som El Pastor del Valle nyligen fick vid World Cheese Awards, en tävling vari ostar från alla länder och kontinenter deltog. World Cheese Awards beskrivs som en av de viktigaste osttävlingarna i världen och är mötesplats för producenter, experter, provsmakare, finsmakare och allmänheten. 260 ostexperter bedömde 3 061 ostar och aldrig någonsin har så många ostar granskats i tävlingen som arrangerats i 28 år. El Pastor del Valle har sedan tidigare både brons- och silvermedaljer i tävlingen, och dessutom ett tiotal andra nationella och internationella priser. Och med den rosmarinklädda curadon tog de guld.

 

Vad är då hemligheten med Antonio Vera de la Rosas ostar?
”Hemligheten? Framgången för oss tror jag handlar om att getterna får vara ute i dalen hela dagarna samt den föda de får”, säger han.

 

Antonio är uppvuxen i Alhaurín el Grande och det var hans far som lärde honom hur man sköter getter och gör ost. Men det var först 1998 som han och hustrun bestämde sig för att satsa på något eget; de gick en kurs hos en lärare i Córdoba och senare har Antonio gått flera kurser för att bli bättre.
”Jag tror att man lär sig mycket genom att prova sig fram, att våga göra misstag. Det är i alla fall så vi har utvecklats”, säger han.
Vi blir visade till det lilla rummet där de började och får berättat hur “fabriken” sedan femdubblats i storlek och produktion. Paret har sedan de började köpte mark och byggt en hel anläggning för de 900 getterna. Och så visar Antonio stolt upp de många priser han fått för just kvaliteten på getterna och deras mjölk.
”Det finns ingen genväg om man vill skapa kvalitet. Getterna måste må bra och få den bästa födan om man ska kunna göra fina ostar”, förklarar han.

 

De flesta av ostarna som företaget tillverkar är färskostar och säljs i närområdet kring Costa del Sol. De lagrade och halvlagrade ostarna säljs även nationellt. För att få fram ett kilo färskost krävs 6,5 liter getmjölk. För en lagrad ost är siffran 7,5 liter på ett kilo. Allt hänger samman med årstid och tillgång till föda för getterna, ibland krävs det mer, ibland mindre. Eftersom företaget inte tillför några tillsatser blir produktionen ojämn.

 

Idén till den prisade rosmarinosten fick Antonio Vera de la Rosa under ett besök i Cadiz, där han såg en ostproducent som hade använt lite rosmarin på ytan.
”Och eftersom jag tycker mycket om rosmarin och då det finns i stora mängder här i dalen så la jag själv på ett extra tjockt lager. Dessutom betar våra getter i detta område, så man kan säga att det finns rosmarin både på ytan och inuti”, säger han.

 

Det finns ett internationellt intresse för hans ostar men än så länge inga konkreta planer.
”Jag skulle gärna se att någon kunde lansera mina ostar i andra länder. Jag har ofta fått frågan när vi vunnit priser utomlands var man köpa ostarna. Men själv har jag varken tid eller språkkunskaper för att gå vidare”, berättar Antonio. En viktig del i marknadsföringen har varit Sabor a Málaga. Där får han och andra lokala producenter chansen att synas på ett helt annat sätt.
”Det har varit väldigt bra för alla oss som inte har egna resurser att synas på mässor och marknader. Jag är rätt säker på att många fått upp ögonen och insett att det tillverkas fantastiska ostar och andra produkter i Málaga”, säger han, men så är han kritisk till att de stora matkedjorna inte vågar satsa mer på de lokala produkterna.
”Allt handlar om pengar. De kan ta in tusentals ostar väldigt billigt och är ganska ointresserade av de lite dyrare ostar som vi gör. Men vi gör allt för att påverka dem att ta in mer lokala produkter”, förklarar han.

 

Och när det gäller utmärkelser och priser är han inte ensam att vara populär bland internationella ostgourmeter. År 2015 vann Agrupación de Ganaderos Montes de Málaga, med säte i Colmenar, en bronsmedalj för sin Queso Curado Montes de Málaga. 2016 fick samma företag silvermedalj för sin Queso Curado Emborrizado Montes de Málaga samt bronsmedaljer för sin Queso Curado Montes de Málaga och Queso Curado de Leche Cruda Montes de Málaga.
”Det är väldigt roligt att åka träffa andra producenter och prova deras ostar och konstatera att det görs högkvalitativa ostar i hela regionen”, säger Antonio.

 

Tillslut hamnar vi ute bland hans 900 getter. Runtomkring ligger den vackra dalen och det råder ingen tvekan om att det är här bland getterna som Antonio trivs bäst.
Vi har tagit hans lilla mjölkbil fylld med vassle med vatten ut till getterna. Alla sörplar i sig och stundtals är kön lång.
”Getterna älskar vasslen och den ger dem nyttiga mineraler och vitaminer”, säger Antonio. Varje år produceras 70-80 000 kilo ost här på gården. En höjning av produktionen är möjlig, men inte trolig. Antonio förklarar: ”En produktionshöjning? Jag vet inte, jag hinner knappt med i dag och jag vill absolut inte göra avkall på kvaliteten. Så det är nog bra som det är.”

 

Och så kommer vi in på den där frågan som ibland kan bli lite känslig. Äter han själv getost när han är hemma hos familjen? Antonio ser frågande ut.
”Om vi äter ostarna hemma? Självklart! Det bästa jag vet är att äta rosmarinosten tillsammans med sparrismarmelad. Men vi använder även ostarna till spaghetti och till olika pizzor. Jag älskar getost”, avslutar Antonio Vera de la Rosa.